fredag, oktober 02, 2015

10 frågor en författare som skriver för vuxna aldrig behöver svara på

Diskussionen under det här inlägget på Bokhora är ju något intressant på spåren: Syns barn- och ungdomsboksförfattare så sällan i media för att de är ointressanta och skriver ointressanta böcker? Eller är det möjligen så att frågorna som ställs i de få fall barn- och ungdomsboksförfattare blir intervjuade är lite, lite trötta? Och att texterna (och därmed bilden av barn- och ungdomsboksförfattare) blir därefter?

Oh, well..

I kommentarerna listar Johanna tre frågor hon är ganska säker på att Jonas Hassen Khemiri inte fått svara på en enda gång under den här hösten (och då har han ändå varit med i prick alla medier). Det är frågor som en barn- och ungdomsboksförfattare får svara på i nästan varenda intervju. Och jag kan fler! Här är hela toppen på isberget av listan!

10 frågor en författare som skriver för vuxna aldrig behöver svara på:
1. Jag har inte hunnit läsa din bok, vad handlar den om?
2. Vad är egentligen en vuxenbok?
3. Hur kommer det sig att du skriver just vuxenböcker?
4. Får man verkligen skriva om tunga saker, som döden och sorg, i en bok för vuxna?
5. Har du som författare något ansvar för läsaren, jag menar, vad händer om Torsten, 55 år, mår dåligt av att läsa om mordet du skildrar i din bok? Är det något du tänker på när du skriver?
6. Vad tycker du om vuxnas läsning? Har du några tips på hur man ska få fler vuxna att läsa böcker?
7. Vad tycker du om dagens vuxenböcker, rent generellt?
8. Hur kan du, som är 54 år, skriva om en huvudperson som är 41 år?
9. Vad vill du säga till dagens vuxna?
10. Hur ser dina planer för framtiden ut, ska du skriva en riktig bok snart?

Bubblare: Vad tycker du om XX, som ju är en extremt känd författare som ju faktiskt också skriver vuxenböcker men som i övrigt inte har något att göra med dina böcker alls?

På det bästa seminariet jag var på under bokmässan fick Jonas Hassen Khemiri frågor om Gud. Om minnen, om ordens makt, om kärlek, om politik, om bostadsmarknaden i Stockholm, om att bli pappa, och om att se sin mormor bli dement, om livet, döden, tomrummen när någon försvinner, och hur en del människor nästan blir tydligare för oss efter de dött, för att vi själva fyller de där tomrummen med ord och minnen, om terapi.

Tror fan att det var intressant?

Jag grät.

Jag hade inte gjort det om han han hade fått svara på fråga 1-10, det hade jag verkligen inte.

22 kommentarer:

Hanna sa...

Jag grät nästan av detta inlägg. Så orättvist. Och respektlöst mot barn&unga.

JoL sa...

Får jag göra ett tillägg till JHK-intervjun: Hur ska vi få fler män att läsa? Vilket ansvar tar just du för att nå just dem, Jonas?

Lisa sa...

Ja, Hanna, det är det som retar upp mig mest, ihopklumpandet av alla (unga) läsare som en enda stor diffus… massa, som vi inte behöver fästa något vidare värde vid. (Som om alla människor tycker exakt likadant, beter sig på exakt samma sätt, och behöver samma mästrande livsråd (FRÅN MIG?!?) för att de råkar vara i samma ålder? GUD.)

Lisa sa...

HA! Johanna. JA MAN UNDRAR JU? Älskar också din "Har du anlitat en 42-årig testläsare för att se om han kände igen sig?" Listan could go on and on and on...

DDT sa...

Fråga 1? Fråga 1! Kommer någon på allvar och intervjuar dig utan att ha läst din aktuella bok? Nu rodnar jag över hela kroppen och behöver skämskudde.

Anonym sa...

Jättebra inlägg! Jisses! Det var lite som på en lektion om litterära teorier (på universitetet mind you!) och en person säger (en vuxen litteraturvetare mind you!): "kan man verkligen applicera en teori som marxismen eller genusteori på barnlitteratur?" Det var inte en fråga som antydde att teorierna kanske var lite för "fattiga" för att kunna appliceras på litteratur för barn och unga, utan en fråga som antydde att barn- och ungdomslitteratur kanske inte var lika... avancerade. Jag höll på att gå i taket.

camilla sa...

Vad ställer barn och ungdomar för frågor till dig som författare när du kommer ut? Hur ser det ut om man ställer sådana frågor till författare av "vuxen"-böcker?

AnnaAh sa...

WORD! Sjukt bra inlägg.

Jenny sa...

Hoppas alla som någon gång intervjuat en barnboksförfattare läser det här och skäms ögonen ur sig!

Anna Jakobsson Lund sa...

Viktigt och bra inlägg! Jag skriver för unga OCH fantastik... Där pratar vi udda frågor.

När det är böcker för unga som säljer bäst borde verkligen fler författare av "vuxenböcker" få frågor om läsfrämjande.

LisaL sa...

Autsch. Vad ledsen jag blir av att läsa det här. Så sjukt frustrerande det måste vara. Skulle ju 1000 gånger hellre höra dig svara på alla frågor som JHK fick. I min bok spelar ni i samma liga (fast du är lite roligare och Jonas...kanske den snyggaste i landet?!)

Nina sa...

Nästa års bokmässa: du och JHK i ett seminarie om hur miljön präglar oss som människor.

Linda Åkerström sa...

Har fått precis exakt de där frågorna. Har aldrig fått frågor om gud, om att vara mamma, om politik eller bostadsmarknad ... Att de inte har läst boken hör mer till regel än undantag. En gång var det en tjej som intervjuade mig i radio. Hon hade läst boken och det blev ju en helt annan klass på intervjun.

Elisabeth sa...

Otroligt bra och tankeväckande inlägg.

Elina sa...

Klockrent inlägg och läsvärt och tänkvärt som tusan! ♡

Leif Mohlin sa...

T ex fråga fyra är en himla bra fråga. Vi jobbar just nu med Anna Ehrings lysande bok Syltmackor och Oturslivet, den första boken i serien Drakhjärta. På ett plan är frågan fjantig såklart. Men på ett djupare plan sätter den frågan söklyset väldigt bra. Att berätta om det svåra kräver en strategi, det finns ett sorts ansvar hos berättaren. Anna har löst det på sitt sätt och det finns såklart oändligt många varianter. Men skulle jag vara journalist skulle jag älska den frågan för den öppnar verkligen upp för känslor och perspektiv och kognition osv.. Jag förstår poängen och sympatiserar djupt med den. Men en del av de här frågorna är också djupt intressanta att få svar på.. :-)
Leif Mohlin, producent på serien Drakhjärta kommer på barnkanalen mot slutet av året.

Johan sa...

Mycket bra inlägg. Hög igenkänning på detta :)
Att inte ha läst boken före intervjun är lika sorgligt som det är sant.
"Skriver du barnböcker? Jaha, ja då kan du omöjligt ha något intressant att säga om något annat än din bok som handlar om ... eehh ... en man? Ööhh ... en jordbävning? Eehhööhh ... en saxofon i klänning?"

Lisa sa...

Jo, Leif, men då är väl frågan snarare HUR man närmar sig de svåra ämnena, inte OM man bör närma sig dem över huvud taget. Håller med om att det kan vara väldigt intressant. Är bara så erbarmligt trött på att många vuxna verkar vilja linda in alla barn i bomull och helst inte vill att barnkultur ska handla om mörker alls, för att... ja. De vill väl skydda sina barn, antar jag? Jag tror inte på att det synsättet skyddar barnen ett dugg.Men annars är vi nog eniga! Jag har tänkt jättemycket på HUR när jag skrivit min senaste bok.

Älskar "Syltmackor & Oturslivet", vad roligt att den kommer på barnkanalen!

Lisa sa...

Den där tjockisen: Ofta! Blir inte ens förvånad längre.

Anna: Ja, du käre värld.

Camilla: Jag skulle säga att de är av varierande kvalitet de också :) Det är rätt mycket "hur kommer du på dina idéer" och "blir du rik på att skriva böcker" och "ska du skriva en fantasybok snart?" och sånt... Men så finns det skitbra frågor också! Som jag lever på länge.

AnnaAh: <3

Jenny: Eller åtminstone tänker ett steg längre nästa gång?

Anna J L: Ja, men faktiskt!

LisaL: Åh, I love you, fasen vad snällt sagt!

Nina: I'm in! Jag tror det skulle bli skitbra.

Linda Å: Ja, det blir ju en HELT annan sak? Var också med i radio i veckan och pratade med en man som läst min bok, och var helt hög efteråt, för att han ställde så bra frågor. Så självklart. Och ändå så himla ovanligt.

Elisabeth: Tack!

Elina: Tack!

Johan: Hahaha! Man fattar ju inte att de inte åtminstone skäms jättejättemycket?













Marie sa...

Dina frågor är verkligen klockrena. Sorgligt att barnböcker inte anses tillräckligt intressanta. Men statistiken talar ju sitt tydliga språk. Helt otroligt att Martin Widmark har så hög utlåning. Det skulle vara häftigt med en journalist som ställde de där djupare frågorna om livet till honom. Jag tror att det handlar en del om författarskapet. Jonas Hassen Khemiri har skapat sitt författarskap där de där djupare frågorna har en plats. Martin Widmark har skapat ett annat slags författarskap. Jag är alldeles i början på mitt eget författarskap (eller rättare sagt alldeles innan) och just de här frågorna funderar jag en del på.

Anonym sa...

Tack för detta inlägg!
Här några frågor en förläggare för vuxenböcker aldrig skulle få:
Har du egna vuxna? (Den första frågan jag ALLTID får)
Inte? Men har du då en panel med vuxna som du testar på? Inte? Men HUR kan du då veta vad vuxna vill läsa?
Vuxenlitteraturen idag är så konservativ, tradionell, mörk, banal, pk, politisk (ja, har kan du projicera i princip vad fan som helst), varför ger ni inte ut några XXX (fyll i motsatt värdeord) böcker?
Jag gav den här boken till min mamma. Hon gillade den inte, den fungerar inte på vuxna.
Oh well!
Erik

Christin sa...

Aaaah! Du har rätt! Satan, du har rätt, såhär ÄR det ju! Nästa intervju ska jag ha med mig en backup frågor som är intressanta, ifall att intervjuaren drar fram samma ält som vanligt. Time for change!!