Ester river av en bit papper från sitt kollegieblock.
Salut sucker! Je m’apelle Ester. Ja suis uttråkad. Biblioteket sedan?
OUI
NON
Kryssa i!
Hon viker ihop lappen och skjuter den mot Johan. Fy fan vad tråkigt! Franska verb har sannerligen en förmåga att suga livslusten ur människan. Det har inte ens gått tjugo minuter och hon skriker redan inombords efter dödshjälp. Je suis, tu es, il/elle/on est, nous sommes, vous êtes, ils sont. THE HORROR!
Och ovanpå tristessen: Oron och den nya rastlösheten som tycks ha byggt bo i magtrakten på henne någon gång under natten. Var är Adam? Hon försöker tänka ut vad en estetklass kan ha för lektion just nu, utan att lyckas något vidare. Det finns en liten mikroskopisk chans att han slutar sin lektion samtidigt som de, och att hon kommer att möta honom i korridoren. Det hände en gång förra tisdagen. Hon kan bara inte komma ihåg efter vilken lektion det var. Kanske borde hon öva in hans schema, så att hon kan tajma sina toalettbesök med hans lektionsslut. But then again, man vill ju helst ha lite självrespekt kvar.
Hon får tillbaka lappen. Johan har kryssat i OUI och lagt till ett bien sûr längst ner. Tur. Då kanske hon överlever den här dagen också.
I tio inlägg den närmsta månaden kommer jag att publicera tjuvläsning ur min ungdomsbok Det är så logiskt, alla fattar utom du här på bloggen. Det här är sjunde inlägget. Du hittar resten genom att klicka på rubriken "Läs alla inlägg om boken" i högerspalten under bilden på boken. Handlingen i boken beskrivs ur två perspektiv, vartannat kapitel är Esters, vartannat är Johans. Boken släpps i slutet av april.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar