Sådär, ja! Nu finns min bilderbok "Eddie och julen" ute i handeln. LÖP OCH KÖP! Eller köp direkt av mig, med en hälsning i. (Vill du göra det så klickar du här, så får du veta mer om hur du beställer.)
Var och köpte mig själv en i fredags(och gjorde lite reklam i vår lokala bokhandel) och en till mitt jobb.Barnen där (2½ år9 gillar den,vill höra mer.det är bra!Tycker själv om den,jag kan höra Rufus röst.
Mitt 9-åriga kusinbarn har läst Allt jag säger är sant och har nu hittat en ny idol. Två frågor har hon:
1. Vad tänker du på för att ta dig igenom eventuell skrivkramp, idétorka etc?
2. Åker du på författarbesök till norra delarna av Sverige också? ("Hon kan få se massor av snö, äta palt och nästan köra över en ren. Det borde hon väl vilja?")
Maria: Hmm... Jag vet inte. Jag tänker aktivt på mångkultur när jag skriver böcker på den här nivån: Ibland när jag håller på med mina ungdomsböcker får jag lite panik och tänker "Herregud, vad alla mina huvudkaraktärer har svenska namn!" Och i nästa andetag: "Men så ÄR det ju till stor del i Växjö, i de områden där böckerna utspelar sig?" Och sen döper jag någon bikaraktär till något som inte låter så ursvenskt.
I bilderböckerna är ju Eddie väldigt blond (precis som den verkliga förlagan till Eddie, nämligen min äldsta son). Men jag är jätteglad för att Eddies förskolekompisar inte har samma blonda kalufser allihop.
Men jag tänker nog mer på andra saker, som till exempel hur tjejerna beter sig i mina böcker. Och saker kring mat, att ingen någonsin nojar över att de är tjocka eller får ångest av att äta något onyttigt.
Var det svar på din fråga?
Och Anonym: Ditt 9-åriga kusinbarn?!? Vadå, är hon ett geni?!? Boken är ju typ för 15-åringar. Men TACK! Här är svar på hennes frågor.
1. Jag går först en promenad/tar en dusch/svär lite. Och sedan tvingar jag mig själv att skriva mig förbi skrivkrampen. När det gäller idéer pratar jag med min kille. Så får han komma på åt mig. Det är väldigt effektivt, han är bra på att komma på!
2. Ja, jag åker hemskt gärna på författarbesök norrut! Jag ska till exempel till Umeå snart. Säg till henne att tjata på sina lärare/bibliotekarier så att de bjuder in mig!
Åh vilken fin bok! Den vill jag ha i framtiden (min 9-månaders son tycker mest om att äta böcker just nu, ser fram emot när han kommer att vilja läsa dem också).
11 kommentarer:
ONEKLIGEN fint!
(såg du förresten min hashtag häromdagen, var och fikade på skåres så kom såklart att tänka på dig)
Var och köpte mig själv en i fredags(och gjorde lite reklam i vår lokala bokhandel) och en till mitt jobb.Barnen där (2½ år9 gillar den,vill höra mer.det är bra!Tycker själv om den,jag kan höra Rufus röst.
Den ser härlig ut! Blir mycket nyfiken på att läsa, får nog bli en i julklapp till mina killar.
Har beställt den idag på Bokus. Ser fram emot att läsa till min son som är 3,5. Han är helt tagen av Julen och vill prata om den hela tiden
Hej Lisa,
En sak som jag är jättenyfiken på är hur du ser på mångkultur i dina böcker? Tänker du aktivt kring sådana frågor då du skriver?
Tack på förhand!
Hälsningar,
Maria
Mitt 9-åriga kusinbarn har läst Allt jag säger är sant och har nu hittat en ny idol. Två frågor har hon:
1. Vad tänker du på för att ta dig igenom eventuell skrivkramp, idétorka etc?
2. Åker du på författarbesök till norra delarna av Sverige också? ("Hon kan få se massor av snö, äta palt och nästan köra över en ren. Det borde hon väl vilja?")
Maria: Hmm... Jag vet inte. Jag tänker aktivt på mångkultur när jag skriver böcker på den här nivån: Ibland när jag håller på med mina ungdomsböcker får jag lite panik och tänker "Herregud, vad alla mina huvudkaraktärer har svenska namn!" Och i nästa andetag: "Men så ÄR det ju till stor del i Växjö, i de områden där böckerna utspelar sig?" Och sen döper jag någon bikaraktär till något som inte låter så ursvenskt.
I bilderböckerna är ju Eddie väldigt blond (precis som den verkliga förlagan till Eddie, nämligen min äldsta son). Men jag är jätteglad för att Eddies förskolekompisar inte har samma blonda kalufser allihop.
Men jag tänker nog mer på andra saker, som till exempel hur tjejerna beter sig i mina böcker. Och saker kring mat, att ingen någonsin nojar över att de är tjocka eller får ångest av att äta något onyttigt.
Var det svar på din fråga?
Och Anonym: Ditt 9-åriga kusinbarn?!? Vadå, är hon ett geni?!? Boken är ju typ för 15-åringar. Men TACK! Här är svar på hennes frågor.
1. Jag går först en promenad/tar en dusch/svär lite. Och sedan tvingar jag mig själv att skriva mig förbi skrivkrampen. När det gäller idéer pratar jag med min kille. Så får han komma på åt mig. Det är väldigt effektivt, han är bra på att komma på!
2. Ja, jag åker hemskt gärna på författarbesök norrut! Jag ska till exempel till Umeå snart. Säg till henne att tjata på sina lärare/bibliotekarier så att de bjuder in mig!
tänk på att om du skickar Eddie o julen till Jacob så blir det kanske din första bok på andra sidan Atlanten...förutom de jag har förstås!
Hej,
Och stort tack för ditt svar, det duger fint och du stillade min nyfikenhet.
Tack!
Maria
Åh vilken fin bok! Den vill jag ha i framtiden (min 9-månaders son tycker mest om att äta böcker just nu, ser fram emot när han kommer att vilja läsa dem också).
Läst och recenserat! ;-)
http://blogg.skanskan.se/lillabokhyllan/2012/12/06/decemberbok-eddie-och-julen/
Skicka en kommentar