Att skriva om

Johanna och jag håller på med en första omskrivning av vår gemensamma bok nu. Efter manusmöte med förläggaren i onsdags bestämde vi oss för att ändra på en ynka liten detalj i händelseförloppet i kapitel fem. Den ynka lilla ändringen visade sig få konsekvenser i cirka tio kapitel framåt. Tjoflöjt! Ändra, ändra, ändra, pilla, pilla, pilla.

Jag gillar det.

Det blir bra.

Kanske min bästa del av bokskrivandet, faktiskt, det här ändrandet och pillandet.

Bokjuryn 2012

För övrigt så är jag urbota glad över att min bok tog sig in på 2012s topp 10-lista över de mest populära ungdomsböckerna (när ungdomarna själva får välja). Så himla fin lista att hamna på.

Här kan ni se alla vinnarna och topp 10-listorna i årets Bokjury!

Skrivkurs för vuxna, fortsättning

Hörni, hörni, det finns några platser kvar på fortsättningskursen för skrivsugna vuxna den 18-19 maj i Stockholm. Den är rolig! Ni borde anmäla er!

Att den heter "fortsättningskurs" betyder INTE att man behöver ha gått nybörjarkursen först. Men det betyder att man bör ha kommit igång ordentligt med sitt skrivande, har en tydlig idé om vad man vill skriva, och kanske ett halvfärdigt manus i byrålådan redan. På kursen pratar vi ena dagen om viktiga grejer i manuset (karaktärer, dialog, dramaturgi etc.) och andra dagen om vad man gör sen, när man väl är klar (skicka till förlag, skriva följebrev, refuseringar, antagning, pr-arbete, etc.)

Läs mer här! Vi är trevliga, rätt roliga, bjuder på godis och tvingar ingen att läsa högt.

Hur Selma, 12 år, gjorde min dag

Fick en kommentar här igår som gjorde mig så fnissigt himla glad att jag i det närmsta studsade till jobbet i morse. Det här gick den ut på: På tisdag är det världsboksdagen. På en del skolor får man då komma utklädd till sin favoritbokkaraktär. Och Selma, snart 12 år, ska gå till skolan som Alicia i min bok Allt jag säger är sant.

Det kan mycket väl vara det finaste jag hört i mitt jordeliv.

Slut på skryt.

Svar: Ja, jo, det händer ju att jag får det lite nu och då.

Att jag fick den här frågan på ett av mina skolbesök i veckan:

"Har du fått Nobelpriset i litteratur någon gång?"

Det tycker jag är ganska roligt.

"Ganska."

Författarveckan - sista rycket

Älvstrandens bibbla och gymnasieklasserna som kom dit och lyssnade på mig igår: I LOVE YOU!! Hade så himla roligt, för gymnasiet, alltså, vilken GREJ. Skulle väldigt gärna träffa fler gymnasieklasser. Tyvärr för mig verkar författarbesök vara mer av en högstadiegrej? (Och kanske låg & mellanstadiegrej, men såna böcker har jag inte skrivit, så det är liksom uteslutet.)

Idag är jag i alla fall på Högre Samskolan och träffar åttor. Det är hittills (en klass in på dagen) också skitkul pga alla har läst min ena bok. Då är det nästan alltid skitkul. Oavsett stadie.

Ja, och sen är litteraturveckan i Göteborg slut för min del. Jag kommer att ha träffat sexton klasser när jag åker hem i eftermiddag. Om jag ska sia lite fritt om framtiden kommer jag att vara 1. Helt slut och 2. Helt hes på X2000 om några timmar.

Men det är det ju lätt värt! Himla ynnest ändå, att få kuska runt så här och prata böcker.

Författarveckan, dag 2

Toleredsskolan igår, Jättestenskolan i Biskopsgården idag. Jag råkade eventuellt uppmana eleverna i den sista klassen att googla på mitt namn för att hitta till min blogg, så HEJ HEJ OM DU ÄR FRÅN JÄTTESTENSKOLAN!, det var roligt att ses.

Förlåt att jag snörvlade så mycket. Jag är lite förkyld.

Imorgon ska jag till Älvstrandens bibliotek och träffa elever från Göteborgsregionens tekniska gymnasium, Gymnasiesärskolans Handelsprogram och Hantverksprogram, samt Polhemsgymnasiet. Det känns lite exotiskt att få träffa gymnasieelever, för jag är nästan alltid på högstadium och hänger. Plus också: roligt att åka till Älvstranden igen. En gång bodde jag nämligen där.

(I en studentlägenhet med tre våningar. TRE VÅNINGAR?!? Är det rimligt? Svar: nej.)

Jag tänker mycket på boken som jag har tänkt börja skriva på allvar snart. Den ska utspela sig i Ingelstad, har jag tänkt. Det lilla samhället utanför Växjö som jag växte upp i. Mm... små samhällen. Mm... småländsk skog. Är mkt, mkt sugen. Påminn mig om det snart när jag sitter och här och sliter mitt hår över texthelvetet, s'il vous plaît.

Nytt avsnitt av podcasten!

Woop! Woop! Nu ligger ett nytt avsnitt av min och Pers podcast uppe här!

Det handlar om föräldrar i ungdomsromaner, och vi har läst "Gul utanpå" av Patrik Lundberg. Vi blir nästan osams. Eller okej, inte osams då. Men vi tycker olika. Det är kul!

Gäst i avsnittet är författaren och smarthuvudet Jenny Jägerfeld.

Lyssna, lyssna!

Litteraturvecka i Göteborg

SWOSH, klipp till Göteborg. Jag är visst på Västkusten, plötsligt.

Den kommande veckan är det Litteraturvecka här. Det betyder att cirka 40 barn- och ungdomsboksförfattare ska ut till en massa olika förskolor och skolor i Göteborg och prata om skrivande, böcker och läsning. Till exempel jag. Superbra grej, det här med litteraturveckan! Funkar så här: Västra Götalandsregionen står för författarnas resa, boende och hälften av arvodet för alla klassbesöken. Så förskolorna/skolorna får författarbesök till en mycket billigare penning än vanligt. Och författarna får sällskap av 39 andra trevliga författarprickar som bor på samma hotell under sin jobbvecka! Det är roligt. Jag kommer sannolikt inte att ha varken röst eller ork kvar när veckan är över, men ändå: Det är roligt.

Imorgon ska jag till Toleredsskolan.

Hoppas jag hittar dit.

En skrivkurs senare

Ponera att man har tillbringat hela helgen med att hålla skrivkurs för 20 skrivsugna vuxna människor, och klockan har passerat nio på kvällen, och man ska upp och jobba som vanligt imorgon, fast man egentligen missat hela helgledigheten, ponera det. Är det då okej att SOMNA SOM EN STEN ganska exakt nu?

Svara gärna ja.

/trött

Mysig present! Så här på fredagen!

Å, herregud.

Jag har skrattat så mycket nu åt att jag nyss skrev ett mejl till en förläggare med ämnesraden "Ett skepp kommer lastat med ett manus!" och först glömde m:et i manus.

Det är inte rimligt.

Vare sig att glömma m:et eller att skratta så mycket åt att göra det.

Men det är trevligt att ha skickat in manus! Version 1.0 av "Vi måste sluta ses på det här sättet"- check! Hoppas förläggaren tycker att det är snäppet bättre än ämnesraden antydde.

Ni vann en bok!

Sådär! Nu har jag valt tio vinnare, som får "Eddie får en lillebror" på posten inom kort (förutsatt att ni hör av er och lämnar er postadress).

Fanfarer och grattis till:

Anna på Kära syster.

Linda på Kreativ gegga.

Markus Hultcrantz.

Ana på Den kaotiska familjen.

Emma Sjölén, som skrev den här fina:
liten kille stor
bäbis i mammas mage
lämna tillbaka?

Situationsdiktaren

Elin på Vitnos blogg

Ida på Nusse.

Josefin, som började sin kommentar med: "Lilla s fick ett syskon i november. Han går kort och gott under namnet: bebis."

Och Astrid, som skrev:
Syster när som helst
Eddie kan nog förklara
syskonkärleken

Mejla mej på onekligenblogg@yahoo.se allihop! Så kommer boken snart.

The fault in our stars

Men gud ändå, vilken härlig kväll jag haft! Nästan tre timmars prat om John Green och "Förr eller senare exploderar jag" (den här grejen) med ett helt gäng andra människor i blandade åldrar som också läst och älskat boken. Så fantastiskt insnöat. Mm... älskar insnöat.

Älskar också boken. Har jag sagt det?

(Till exempel så mycket att jag skrev in den i min novell i Het.)

Hoppas alla som kom också hade kul!

Själv har jag typ sprungit hem och googlat skådespelerskan som fått rollen som Hazel Grace i den kommande filmen, Shailene Woodley. Tänker nu att det nog kan bli rätt bra? Eller? Har i och för sig inte sett henne i något, men känner mig ändå försiktigt positiv. Vem som ska spela Augustus är inte klart än, men jag föreslår: Ta någon karismatisk och smart snygging som man (jag) blir kär i. Annars blir jag gruvligt besviken. Okej? Okej.

Skrivkurs för ungdomar?

Hallå, hallå, känner du någon skrivsugen ungdom? Eller är du en skrivsugen ungdom själv?

Helgen den 27-28 april håller jag och Johanna Lindbäck en skrivkurs för 14-18-åringar i Stockholm. Vem som helst i rätt ålder kan anmäla sig, och det kostar 1000 kronor för hela helgen. Då kommer vi att prata om att hitta idéer, hur man kommer igång med skrivandet, hur man hittar på en bra person att skriva om, hur man gör med dialog, hur man skapar spänning och hur man får läsaren att vilja läsa vidare. Det blir massor med roliga skrivövningar, men inget läskigt "läsa högt inför hela gruppen". Och man behöver inte kunna något innan. Bara gilla att skriva. Erkänn att det låter roligt?

Klicka här för att läsa mer!

Hoppas vi ses!

Plötsligt en måndag

Är så himla frustrerad på böcker just nu, det tar så lång tid allt med dem. Skriva dem, läsa dem, allt. Jag är medveten om att det förmodligen ej är okej att bli sur över att man har för många böcker att läsa, men jag är i alla fall sur på det, för det tar skitlång tid att läsa, och det finns inget sätt att fuska sig igenom det. I alla fall inget som jag kommit på.

Idag har jag jobbläst 627 sidor bok.

Samtliga av dem var jättebra.

Men ändå, så himla frustrerad.

När jag läste litteraturvetenskap och det var jättemycket att läsa hela tiden fick jag parkera mig på studentlyans mest obekväma pinnstol för att inte somna. Sedan pausade jag var hundrade sida. Pausen fick högst vara 10 minuter lång, sedan satte jag mig ner igen. Och varje kväll bara: Du måste läsa trettio sidor till innan du somnar. Tjugoåtta kvar. Tjugo. Sjutt... KÄMPA LISA! Lite i samma läge är jag nu också. Inte så lustfyllt, direkt. Och det måste det ju inte alltid vara. Men det här med att det är nästan omöjligt att hålla koncentrationen kvar på boksidorna för att det finns så många andra saker som också borde göras hela himla tiden? Det gör mig frustrerad.

Men, men.

Nåväl.

Vi kan ju istället tänka lite på det andra jag gjort idag: Börjat pensionsspara.

Känns ju ändå stort.

Nu även som pocket

Nu finns "Allt jag säger är sant" som pocket också. Det känns fint. Som om en bråkig lillasyster varit på vift i världen och försökt hitta sig själv i asien eller så, och äntligen kommit hem igen. Hon passar i pocketform, Alicia.

Kom och diskutera John Green!

Hörni, hörni, finns det någon här som är sugen på att komma och prata om John Greens fantastiska bok "Förr eller senare exploderar jag" i nästa vecka?

På torsdag den 21 mars, klockan 18.00 ordnar nämligen bokförlaget Bonnier Carlsen en träff om romanen, på förlaget (som ligger på Sveavägen i Stockholm). Jag kommer att vara där och hålla i pratet som rör själva boken. (Vi kan till exempel prata jättejättemycket om Augustus! LÅT OSS PRATA JÄTTEJÄTTEMYCKET OM AUGUSTUS!) Och förutom det kommer förläggaren Karin att berätta om arbetet med den svenska utgåvan. Om omslaget, titeln, översättningen. Allt sånt.

Om du klickar på bilden här intill, så blir den större, och du kan läsa mer.

Och om du är sugen på att komma? Då skyndar du dig att anmäla intresse till Tove på Bonnier Carlsen: tove.kullenberg@bonnierforlagen.se

Det är först till kvarn som gäller för platserna.

Hoppas vi ses!

Tävla om Eddie!

Vill du, eller någon till dig närstående liten knodd, kanske vinna ett exemplar av min senaste bilderbok "Eddie får en lillebror"? Då tycker jag du ska passa på nu, för jag har fått 10 böcker av förlaget som jag tänkte lotta ut. Det du behöver göra för att vara med i tävlingen är att skriva en enkel haiku om syskonskap i kommentarsfältet. Nä, SKOJA! Du behöver inte skriva en haiku. Men skriv något om syskon! Och vill du inte kommentera går det bra att mejla till onekligenblogg@yahoo.se också.

Du har till och med klockan 23.59 den 21 mars på dig, sedan väljer jag tio vinnare.

Må bästa haikuförfattare bloggläsare vinna!

TÄVLINGEN AVSLUTAD!

Veckans vego: Bolognese på svarta linser

Vi brukar göra köttfärssås utan kött på quornfärs, och det tycker jag brukar bli gott, för jag har ingenting emot quorn, jag tycker quorn är rätt gott. Men det känns ändå roligare på något vis att inte fuska med en massa låtsasköttprodukter. Och ja, det låter helt rubbat att göra bolognese på svarta linser (speciellt eftersom de marknadsförs som en lyxig lins, "linsernas ryska kaviar", WTF?) men testa! Verkligen, testa! Det är mycket godare än du någonsin kan ana.

Du behöver:
1 morot
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1,5 dl svarta belugalinser (jag använder de här, som jag hittade utan problem när jag storhandlade sist.)
2 msk tomatpuré
1 stor tetra krossade tomater
2 dl crème fraîche
2 dl vatten
1 buljongtärning
1 sockerbit
1 msk balsamvinäger
salt & peppar
lite spiskummin, om du gillar det
och kanske parmesan och basilika

... och spagetti.

Gör så här:
1. Skala och riv moroten, och skala och hacka lök och vitlök.
2. Fräs linserna med morot, lök och vitlök i lite olja.
3. Häll i tomatpuré, och rör runt och fräs i en liten pluttestund till.
4. Tillsätt krossade tomater, crème fraîche, vatten, buljongtärning, sockerbit, balsamvinäger och eventuellt spiskummin om du gillar spiskummin. Jag älskar spiskummin.
5. Låt koka i cirka 25-30 minuter (eller tills du tycker att linserna har fått bra konsistens). Mot slutet kan du med fördel koka pastan.
6. Om du vill kan du mixa såsen slät nu. Eller kan du låta bli.
7. Smaka av med salt och peppar och basilika.
8. Ät upp, förslagsvis med riven parmesan på.

Nytt avsnitt av podcasten

I det nya avsnittet av podcasten som vi precis la upp på Allt vi säger är sant pratar vi om boktitlar! Till exempel skryter jag om att jag är helt sjukt bra på att komma ihåg långa boktitlar. Sedan säger jag jättejättefel på Alex Schulmans extremlånga boktitel i nästa sekund. Men, men. Ja, ja.

Förutom det så handlar nästan hela avsnittet om Håkan Hellström, för (den fantastiska) boken vi läst och diskuterar heter "Ge mig arsenik" av Klara Krantz. Och det är inte den enda boken i vår som lånat titel från en Håkan-låt. In och lyssna med er!

Måndagsmöte!

Jo, förresten! Idag var jag måndagsmöte på Bokhora! Och ja, jag vet att det inte är korrekt svenska att uttrycka sig så, men nu gjorde jag det i alla fall, för det är så jag tänker det, och det var mitt måndagsmöte, så jag bestämmer. Här kan man läsa!

Veckans vego: Rödbetsbiffar med fetaostkräm

Rödbetor är gott, det är ju sen gammalt. Här i form av biff! Med fetaostkräm!

Du behöver:
600 gram kokta rödbetor
3 kokta potatisar
1 gul lök
1/2 dl polenta (små, små gryn som ser ut som mannagryn, men som är majsgryn.)
2 msk potatismjöl
1 ägg
Salt
Peppar
1,5 paket fetaost
1 burk crème fraîche
1 kruka färsk basilika

Gör så här:
1. Skala och koka rödbetor och potatis om du inte händelsevis råkar ha hela kylen full av kokta rödbetor och potatis redan. (Och ärligt talat, vem har det?)
2. Riv kokta rödbetor, potatis och gul lök på ett rivjärn.
3. Blanda i ägg, polenta, potatismjöl, salt, peppar och ett halvt fetaostpaketet (eller ja, kanske inte paketet då, men själva osten) i rödbetsrivet.
4. Stek biffarna i smör eller olja, några minuter på varje sida. Märker du att de håller ihop dåligt när du steker - ös i lite mer polenta och/eller potatismjöl i smeten.
5. Smula i ett paket fetaosten i crème fraîchen, och hacka/mixa ner basilika i krämen.
6. Ät upp, till exempel med klyftpotatis.

Ses i Sollefteå?

Finns det någon Sollefteåbo som hänger här inne? I så fall skulle vi kunna ses imorgon. Då ska jag nämligen först åka tåg halva dagen och sedan prata böcker och skrivande på bibblan i Sollefteå på kvällen. Öppet för alla! Gratis! Och på torsdag kan man komma på skrivverkstad också, i fyra timmar. Öppet för alla! (I mån av plats.) Gratis!

Jag bara säger.

Tjuvtitt: Eddie får en lillebror

I Eddie får en lillebror har det kommit en ny bebis. Den ska också bo här nu. I samma hus som Eddie, med samma mamma och samma pappa. Det tar ett tag att vänja sig vid för Eddie, det. För hur gör man med ett syskon, egentligen? Hur ska man vara? "Får jag krama lillebror?" frågar Eddie. Det får han gärna. "Får jag mata lillebror?" undrar han. Fast det går tyvärr inte. "Får jag trampa på lillebror, då?" klämmer han i med. Men det får han ABSOLUT inte!

Ganska knivigt för samtliga inblandade, det där.

Finns det inget Eddie och lillebror kan göra ihop utan att det blir knas?

Eddie får en lillebror passar småttingar (såna mellan 1 och 4, typ), och finns att köpa (i alla fall på nätbokhandlarna) nu. Och vill ni köpa en bok direkt av mig, med hälsning i, så klickar ni här och läser om hur det går till.

Hoppas ni kommer att gilla den!

Mmm... inspelning

Ikväll ska Per och jag spela in ett nytt avsnitt av vår podcast, untz, untz, det är ta mig tusan det roligaste jag vet just nu. Så här går det till: Jag packar två silvriga väskor i plåt fulla med mikrofoner och några stativ och ett litet mixerbord, som jag lånat av Gustav. Sedan tar jag väskorna med mig och bygger en liten studio i soffhörnan på mitt frilanskontor. Och när det blivit kväll och de andra frilanskompisarna gått hem, då kommer Per och producent-Karin dit, och så spelar vi in. Vi vet inte så jättenoga innan exakt vad vi ska prata om. Eller jo, vi har ju läst samma bok, och bestämt ett tema. Men vi vet inte vad den andra tycker om boken innan, och inte vad den andra tänker ta upp för grejer kring temat, så det är ändå tämligen spontant. Vi brukar ha mycket kul. Och sen, när Per och jag babblat i 35 minuter eller så börjar Karin göra "skära halsen av sig"-tecknet, och det betyder att vi måste sluta ha mycket kul. Så då gör vi det och avrundar. Och sen tar Karin med sig minneskortet med allt babbel på hem och klipper ihop pratet till en lite kortare version. Och sen publicerar vi den versionen på bloggen/iTunes. Klart!

Just nu kan man tävla om min ena bok inne på vår podcastblogg. Skitlätt tävling! Man ska bara tipsa om en kärleksbok.

Ja, och så kan ni ju givetvis lyssna på själva podcasten också. I senaste avsnittet är temat kärlek, så då pratar vi om om Jellicoe Road, om Gunnar Ardelius, om Gossip girl och gaykärleksböcker, till exempel. Och så avslöjar Vanja, som är gäst, hur dagens ungdom är funtad när det gäller loooove. På ett ungefär.

Slut på insnöat podcastinlägg.

Hej då.

Mellan raderna

Psst! Om man känner sig sugen kan man idag läsa en intervju med mig om populärkultur och sånt på "Mellan raderna" som är Rabén & Sjögrens samlingsplats för ungdomsboksintresserade människor på nätet. Och även om man struntar i själva intervjun så tycker jag man kan gilla Mellan raderna på Facebook eller följa dem på Instagram, pga what's not to like med en "samlingsplats för ungdomsbokälskare" på nätet? Exakt, inget.

Skål för mig! Så länge.

Alldeles nyss skickade jag mitt sista kapitel av Vi måste sluta ses på det här sättet till Johanna. Jag är klar! jag är klar! JAG ÄR KLAAAAR!

(Med första utkastet. Vet naturligtvis redan massor som ska skrivas om innan vi ens skickar in till förlaget för redigering. Men tyst nu.)

Öppet brev till min medförfattare således: Kan du vänligen klämma ur dig dina sista kapitel också, så vi kan fira sen?

Tack på förhand.

/skumpasugen

Vem har råd att vara författare?

Idag tycker jag att ni ska uppmärksamma (på Bokhora, i  den här debattartikeln i DN, eller se det här inslaget på Kulturnyheterna), frågan om biblioteksersättningen som regeringen nu verkar vilja skrota ersätta med bidrag. Viktigt!

Biblioteksersättningen är som en lön för författare, och systemet har funnits sedan 50-talet. Varje gång en författares bok lånas ut på ett bibliotek får författaren en ersättning. Idag är den ersättningen 1,37 kr per utlån (81 öre går direkt till författaren, resten in i en fond och blir stipendier som författare kan söka). Det låter inte som speciellt mycket pengar, men för väldigt många författare är den ihopräknade summan i slutändan ändå en viktig del av försörjningen.

"Vem kommer i framtiden att ha råd att vara författare?" skriver Johanna Lindbäck på Bokhora.
" a) Människor med ett stort arv b) Såna som gift sig rikt c) Såna som skriver framgångsrika deckarserier om 15 mord i skärgårdsmiljö."

Och så här skriver bland annat Gunnar Ardelius från författarförbundet i debattartikeln i DN:

"Det övergripande målet bör vara att alla i Sverige, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska ha god läsfärdighet och tillgång till litteratur.
En självklarhet tycker de flesta. Men vi som producerar innehållet – författare, illustratörer, fotografer och översättare – vill inte arbeta i en Florence Nightingale-anda. Att med mössan i hand tacka staten för att den kan tänka sig att ge oss en slant för besväret. Det är den situation vi hamnar i om biblioteksersättningen förändras i den riktning regeringen pekar."

Klicketi klick!

Nytt podcastavsnitt!

Psst! Nu ligger andra avsnittet av vår podcast uppe!

Det handlar om kärlek i ungdomslitteraturen och vi gästas av Vanja Bolme, världens just nu kanske bästa 17-åring.

Klicka och lyssna, klicka och lyssna!

Eddies återkomst

Att mötas av ett tjockt vadderat kuvert när man kliver in på kontoret, och hitta sin nya bok färsk från tryckeriet där i: WOHOO! Det bästa jag vet.

Eddie får en lillebror släpps om en dryg vecka.

Baserad på en sann historia och allt!

Ni ska få se mer, men ni vet. Bra kamera, bla, bla, etc. Återkommer strax!

Slutet är nära

För två år sedan var jag på lunch med Johanna Lindbäck (som jag inte kände mer än på hej hej-basis) och fick frågan om jag inte skulle kunna tänka mig att försöka skriva en bok ihop med henne. Idag har vi planerat epilogen i den boken. OCH SNART ÄR DEN KLAR! Eller ja, epilogen ska ju skrivas också, och sen ska ju manuset skrivas om och redigeras och tryckas och gud vet allt, så Vi måste sluta ses på det här sättet kommer ju inte ut förrän i höst, men ändå. Ändå!

Känns surrealistiskt att vi plötsligt nästan är där.

Lilla boken.

Vad fint det ska få bli att träffa dig i klar kostym om ett litet halvår eller så.

Min startsträcka? Nä, men den är på tre timmar bara, inget konstigt alls!

Vanligtvis när jag har en hel lång arbetsdag framför mig som ska vikas åt att "skriva bok" (vilket är förvånansvärt sällan med tanke på yrkesval ändå) så ägnar jag starten på den arbetsdagen med att söla, läsa hela internet fram och tillbaka några gånger, sucka, samt gruva mig. Sedan är det lunch. Så då äter jag lunch. Och sen är det kaffe. Så då dricker jag kaffe. Och sen! Sen tvingar jag mig själv medelst hot att öppna worddokumentet. Och sen skriver jag.

Och upptäcker (nästan alltid) att det var helt okej, trots allt. Rätt kul, rent av.

Så himla dumt i huvudet.

Jag vet inte vad det är? Jag vet ju att jag (nästan alltid) gillar att skriva när jag väl sitter där? Jag vet ju det? Ändå bara: Oooo! Ska bara kolla lite på twitter. Oooo! Ska bara svara på ett mejl. Oooo! Ska bara skriva ett blogginlägg. Oooo! Ska bara XX och YY och fan och hans moster TILLS JAG DÖR!!!

Hatar det.  

En del av mig vill gärna tro att den där startsträckan på tre timmar måste få finnas där. Att den är nödvändig, rent av. Att jag egentligen jobbar för fullt inuti, det är bara utsidan som sitter och kollar fina grejer på etsy hela förmiddagen. Och om inte utsidan får kolla fina grejer på etsy hela förmiddagarna, så hinner inte insidan jobba klart innan bokuslingen ska skrivas ner sen framåt eftermiddagen. Låter inte det logiskt, ändå? Va?

En annan del av mig tänker: Nej. Det låter inte logiskt, det låter som bullshit. Insidan jobbar inte alls det, för insidan sitter också där och klickar sig runt, runt, runt bland fina planscher och klänningar och brädgolv. Jag bara prokrastinerar.

Igen: Så himla dumt i huvudet.

Ska testa detta nu: Att börja ladda redan när jag går och lägger mig på kvällen innan de där skrivdagarna. Och somna med tanken att "imorgon klockan 9.30 ska jag öppna word och börja skriva." Så kan jag ladda hela natten och morgonen och tunnelbanefärden från förskolan och vara färdigprocessad när jag kommer fram till kontoret klockan 9.20 och redo att börja när jag hämtat min kaffekopp?

Det kan gå.

Lite hur som helst.

För både mig, etsy och böckerna.

Men det skadar väl inte att testa?

Sak jag tänkt på idag

Podcast, alltså. Vem kunde ana att det skulle vara så urbota kul? Idag vi suttit i min soffa och spelat in ett nytt avsnitt (av den här), och känslan just nu är ungefär: Iiii! Roligt.

Vill spela in ett om dagen.

Ska inte spela in ett om dagen, pga är inte galen.

Men ändå.

Ni fattar.

Så himla kul.

ALLA BORDE PROVA!

So long, småland

Jamen, sådär ja! Då var veckan i Oskarshamn helt plötsligt över. Snabbt det gick. Kul det var. Den här gången var det lite blandade arbetsuppgifter. Dels vanliga författarprat (en lektion/klass, där jag håller låda och pratar om skrivande/mina böcker), dels skrivverkstad (tre timmar/klass, där jag babblar lite mindre om mig själv och eleverna får göra en massa skrivövningar istället.)

Verkligen väldigt kul, det där med skrivverkstäder, alltså! Speciellt när övningarna funkar och tjugofem pennor bara rasp, rasp, rasp mot pappret. Då blir jag glad och nöjd.

Och trött, har det visserligen visat sig.

Men det får det väl vara värt.

Min allahjärtansdejt

Idag har jag varit och fikat i tre fina timmar med den här begåvade och (skulle det visa sig) astrevliga människan: Emma Adbåge. Ni vet illustratören, som till exempel gör de fina, fina bilderböckerna om Leni? Hon bor här! I Oskarshamn! Och ville träffas! LYLLO MIG!

Känner mig lite kär nu.

Skitbra valentinesdejt.

(Tre av bilderna ovan har jag skärmdumpat från Emmas hemsida, och de är alla illustrationer/skisser till böckerna om Leni, som är både skrivna och illustrerade av Emma.  En av bilderna har jag fotat själv. Ni kan själva få gissa vilken.)

Veckans vego: Lingon & kikärtsbiffar

Alla dessa misslyckade vegetariska biffar jag gjort, som bara ramlat sönder i stekpannan - var de livet? Jag tenderar att fokusera väldigt mycket på att biffmaterialet ska hålla ihop nu för tiden. Håller biffmaterialet ihop, så att det går att steka biffarna utan att man börjar svära och kasta grejer omkring sig i vredesmod i köket - då är jag nöjd. Själva smaken på biffarna glömmer jag nästan bort att lägga märke till. Men de här vill jag minnas var goda! Kikärtor och lingon i smeten, det låter kanske underligt, men det funkar. Och de höll ihop helt föredömligt bra i stekpannan.

Det här behöver du:
1 gul lök
3 dl hackad vitkål
5 dl kikärtor (jag använder såna på burk, för jag orkar inte stå och koka)
Några matskedar hackad färsk persilja
1/2 dl riven ost
2 dl lingon (jag använder rårörda)
1 tsk spiskummin
Cayennepeppar
Svartpeppar
Salt
1 vitlöksklyfta
5 msk vetemjöl
1 msk potatismjöl
2 ägg
1 msk ströbröd
1 msk olivolja

Så här gör du:
1. Hacka lök och vitkål fint, och stek några minuter i stekpanna.
2. Mixa kikärtorna med stavmixer, eller mosa med gaffel.
3. Blanda den stekta löken/kålen med kikärtorna och resten av ingredienserna i en bunke.
4. Låt smeten stå en liten stund (en kvart, typ) så håller den ihop bättre sen när du steker.
5. Forma till biffar och stek. Jag steker i smör, för det tycker jag är gott.
6. Ät upp dem, till exempel med potatismos och lingon.

Plötsligt händer det

Följande oerhörda grej har nyss utspelat sig på ett hotellrum i Oskarshamn: Jag har - efter en dags skolbesök i fyra olika åttor - tagit mig samman och lyckats, inte gå och lägga mig och döden dö av tröttma som jag brukar, utan... wait for it... skriva ett nytt kapitel på den nya boken!

Vet icke om ni förstår vilken bedrift jag tycker att det här är, men om jag brainstormar lite fritt åt er så kanske ni får en tydligare bild?

FÖRST STÄLLA UPP I IRON MAN OCH SEN SPRINGA GÖTEBORGSVARVET.
FÖRST SKRIVA HÖGSKOLEPROVET OCH SEN SKRIVA HÖGSKOLEPROVET IGEN.
FÖRST TVÄTTA FJORTON MASKINER TVÄTT, OCH SEN VIKA DEN.
FÖRST VARA GRAVID I NIO MÅNADER, OCH SEN FÖDA ETT BARN.
FÖRS... ni fattar?

Är himla nöjd nu.

Podcast, podcast, här vare podcast!

Sådär, ja! Nu är vi redo.

Första avsnittet av min och Per Bengtssons podcast om ungdomslitteratur ligger uppe för allmän beskådan här as we speak. Det handlar om vampyrer. Klicka och lyssna, klicka och lyssna, klicka och lyssna!

Ungefär så här har vi tänkt med den här podcasten: Inför varje avsnitt läser jag och Per samma bok. Sedan pratar vi om den, och om temat i den i ungefär en halvtimme. Och så har vi en gäst också! I det här första avsnittet har vi läst "Själlös" av Gail Carriger, och gästen är författaren Moa Eriksson Sandberg, som är aktuell med en vampyrnovell på Mix förlag.

Himla festligt, allt det här! Tycker åtminstone vi. Håller en tumme för att åtminstone några av er också tycker samma.

Bilderbokstexter och sånt

Igår var jag ledsen pga näthat, idag är jag glad pga roliga bokbesked - det svänger lite sådär, livet. Jag har skrivit en bilderbokstext som jag och min bilderboksförläggare har vänt och vridit på en massa gånger, för att försöka komma på vem som skulle kunna illustrera den. Och nu har vi kommit på det! Och hen sa ja! Och jag är glad!

Ibland undrar folk hur det där går till, om man kan skriva bara en text, fast man tänker sig att texten ska bli till en bilderbok. Eller om man måste rita bilderna också? Eller - om man inte kan rita själv - om man måste fixa en illustratör själv innan man skickar in sitt manus till ett förlag?

Då svarar jag så här: Man kan skriva bara en text och skicka in.
Man måste inte rita bilderna själv, och man måste inte redan ha fixat en annan illustratör.
Det gör förlaget. (I samråd med dig, då.)
Jag tror ta mig tusan nästan hellre de tar bara en text faktiskt, än att du hookat upp med en kompis som illustrerat din berättelse. För vad händer om förlaget bara gillar din text? Eller bara din kompis bilder? Jag tycker spontant det känns som en potentiellt knivig sits.

Förresten kan man skicka bara bilder också, om det är det man är bra på.

Adjö med er.

Veckans vego: Tofuwok med ostronskivling

Trodde ju lite att jag tröttnat på wok för hundra år sedan, men alltså, det här blev faktiskt väldigt gott, jag svär. Kanske lite pilliga/ovanliga ingredienser, men värt. (Ostronskivling hittade jag till exempel på en välsorterad matbutik, som hade fem olika sorters färsk svamp (!!!). Och hoisinsås och teriyakisås brukar finnas på "asienhyllan". Och studier visar att tofu kan finnas lite överallt i butiken, men oftast hittar jag den i anslutning till osten. Kyld. Så kolla där!) När man väl hittat alla grejer är själva tillagningen lätt.

Det här behöver du:
1 paket fast tofu
2 morötter
1 broccolihuvud
1 näve sockerärtor
1 burk böngroddar
2 paprikor
Några ostronskivlingar
3 msk hoisinsås
3 msk teriyakisås
2 vitlöksklyftor
1 msk riven färsk ingefära
Olja att woka i

Så här gör du:
1. Skiva tofun i tärningar eller stavar eller hur du nu vill ha den, och woka den i någon minut på varje sida så den får fin färg. Ta sen upp den och lägg den på en tallrik vid sidan av så länge.
2. Woka svampen i någon minut, och ta upp den och lägg åt sidan också.
3. Hiva i alla grönsaker (som du förslagsvis finfördelat lite. Ett helt broccolihuvud blir så... stort) och woka dem i typ 5 minuter, tillsammans med riven vitlök och riven ingefära.
4. Lägg i tofun och svampen igen, och häll över såserna. (Tycker du det ser torrt ut nu, så häll på lite sås till. Sås är gott.)
5. Pynta med lite sesamfrön om du vill.
6. Ät upp. Till exempel med ris.