onsdag, maj 20, 2020

Kära jobbdagbok (47)

Det var ett år sen jag skrev här.

Då längtade jag efter flera arbetsdagar hemma utan några möten, pendeltåg, föreläsningar.

Nu råder pandemi, och jag har typ växt fast i mitt hem.

Jag har släpat ner kontorsstolen från övervåningen, och nu står den som en liten installation i köket. Utanför kontorstid vilar brödrosten på stolssitsen, men när frukosten är avklarad åker rosten ner på golvet, och kontorsstolen rullar fram till bordet, och sen sitter jag där och… ja. Glor på skärm? Redigerar böcker som snart ska skickas till tryck. Försöker skriva nya.

Det springer möss under spisen i köket. Jag har fångat fjorton stycken de senaste veckorna. När jag får för mycket ångest över att de låter där under flyttar jag in datorn till soffan. Där hörs de bara svagt.

Jag är rätt dålig på att hantera att allt bara flyter omkring i ett kanske, har det visat sig. Kanske blir föreläsningarna jag har inbokade i höst av. Kanske behöver jag vika det och det datumet för den och den grejen. Kanske blir det någon form av medverkan vid någon form av bokmässa. Kanske kommer pengarna på mitt bankkonto att räcka tills det här vänder. Om det vänder?

Jag strutsar rätt mycket.

Det är som att jag suddat ut juni, juli, augusti, september oktober ur mitt medvetande för att de inte längre går att förhålla sig till och planera.

En vecka i taget.

Den här veckan är det redigering.

4 kommentarer:

Annelie sa...

SÅ bekant, tryggt och fint när det dök upp ett "Kära jobbdagbok" i flödet! Tack för det 😊 E
tag fångade vi obehagligt många möss i kattvinden, precis bakom sänggaveln. Det krävdes lite övning för att somna med möss springandes 1 dm från kudden (om än med en lyhörd väg emellan).
Köpte en sån där pryl att sätta i eluttaget och, slump eller ej, sedan dess har jag inte hört en enda mus...

This too shall pass 🦢

Lisa sa...

Woah! Vad fint att nån fortfarande läser!

Jag har en sån där pryl i eluttaget, tyvärr. Verkar inte hjälpa nämnvärt. Men nu var det fem dagar sen jag tog den senaste musen! Kanske har de flyttat ut i våren. HÅLL TUMMARNA.

Emilou sa...

Jag läser också fortfarande! har klickat in här då och då för att se om det blivit något nytt, och blev så glad när du bloggat igen!

Linda sa...

Åh! Jag skulle just skriva på din senaste instastories om era sommarlovsregler att jag älskar den typen av inlägg och saknar ditt bloggande, men kom på att jag inte kikat in här på ett tag... åh vilken supertrevlig överraskning för mig att upptäcka att du bloggar igen! Hurra så kul!