FÄÄÄRDIG!
Tolv högstadieförfattarprat senare har jag ingen röst kvar. Men vem bryr sig? Med tanke på hur SABLA trött jag är på att lyssna på mitt eget malande är det rätt skönt att jag plötsligt håller tyst.
Nu ska jag åka tåg och spela wordfeud och sedan ska jag springa i slow motion i solnedgången mot den lyckliga återföreningen med resten av familjen.
Hörs!
4 kommentarer:
Bravo men nu är du så klart trött.
Undra på det!
Jag var skolbibliotekaie förr och när det kom en författare då var det fest...Tack!
Från Eva i Tyresö
Bra jobbat! Njut nu av att du blivit skitrik...på erfarenhet av kepsprydda åttor och andra i slyngelåldern. Njut av dina egna tre killar nu.
Det låter ganska mastigt att prata inför 12 klasser! Inte undra på om du tappar rösten, förhoppningsfullt behöver du inte skrika för högt på din familj därhemma!
Jag vill wordfeuda! Adda mig! /Tramsemajsan
Skicka en kommentar