torsdag, oktober 27, 2011

Tyst med mig

FÄÄÄRDIG!

Tolv högstadieförfattarprat senare har jag ingen röst kvar. Men vem bryr sig? Med tanke på hur SABLA trött jag är på att lyssna på mitt eget malande är det rätt skönt att jag plötsligt håller tyst.

Nu ska jag åka tåg och spela wordfeud och sedan ska jag springa i slow motion i solnedgången mot den lyckliga återföreningen med resten av familjen.

Hörs!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Bravo men nu är du så klart trött.
Undra på det!
Jag var skolbibliotekaie förr och när det kom en författare då var det fest...Tack!
Från Eva i Tyresö

mor Lena sa...

Bra jobbat! Njut nu av att du blivit skitrik...på erfarenhet av kepsprydda åttor och andra i slyngelåldern. Njut av dina egna tre killar nu.

kerstinm sa...

Det låter ganska mastigt att prata inför 12 klasser! Inte undra på om du tappar rösten, förhoppningsfullt behöver du inte skrika för högt på din familj därhemma!

Mirijam sa...

Jag vill wordfeuda! Adda mig! /Tramsemajsan