måndag, april 23, 2018

Kära jobbdagbok (5)

Jag kollar på jobbannonser på ett helt annat sätt än jag gjorde för ett år sedan. Då delade jag vidare information om lediga tjänster på förlag och bibliotek och tänkte "hoppas någon bra får det här jobbet!". Nu delar jag vidare samma information och överväger att söka varenda tjänst själv. Det har jag inte gjort på många år.

Jag tror att det är sammanhanget jag är ute efter, kanske. Att vara en del av en redaktion. Ibland när min redaktör mejlar att hon ska "bolla det här med förläggaren" så blir jag så avundsjuk att jag skriksuckar framför skärmen. Tänk, idyllen! Att bara släntra över till skrivbordet tjugo meter bort och bolla något, vad som helst. Rätt ofta dagdrömmer jag om att bli headhuntad som bollplank till ett barnboksförlag. Den tjänsten finns naturligtvis inte, men jag skulle vara så jävla bra på den, så jag dagdrömmer om det ändå.

Det är ändå mina dagdrömmar.

Luften är fri.

Detta är hur mina jobbdagar som bollplank skulle se ut: Jag skulle alltid ha ganska fina, kulturiga kläder och väldigt tjockt hår i snygga frisyrer och kanske en pelargontatuering på armen. På morgonen skulle jag komma till kontoret och säga hej och småprata lite vid kaffemaskinen. Och sen skulle jag sitta vid mitt kreativa skrivbord som var lagom stökigt och hade många pennor och pappersvaror och bara *boll* *boll* *boll* om baksidestexter och omslag och karaktärsutveckling och bildlösningar och utgivningsbeslut och marknadsföring och what not hela dagarna, och om nån sa "Lisa, skulle du kunna XX?" så skulle jag säga: "Ja!" och sen skulle jag göra det där XX skitsnabbt och jättebra så att alla bara: "Men huuuur gjorde vi innan vi anställde dig som bollplank?" Sen skulle jag kanske gå på AW med alla de andra smarta människorna som jobbade på redaktionen, och dricka två glas vin, och då skulle vi komma på några till helt sjukt smarta idéer och bli helt fnissiga för att vi var high on life och litteratur, och sen skulle dagen vara slut.

Hittar ni någon sådan jobbannons kan ni väl för all del säga till?

Så bollar jag vidare med mig själv i mitt egna huvud här hemma tillzzzzzz vidare.

6 kommentarer:

Cecilia sa...

Du beskriver ju en förläggares dag på pricken. Typ.

Ellen sa...

Bollplanksrollen är toppen. Har själv lite av ett sådant jobb även om det är inom ett helt annat område. Men jag kan sakna att vara den som sedan producerar något. Jag sitter på en massa möten och tycker i olika sammanhang och när jag är på en bra plats i mitt självförtroende förstår jag att jag bidrar men när jag inte är det kan jag undra vad jag egentligen har för mening. Nå, lång utläggning. Men det finns nog utrymme för tvivel i alla roller.

Anna sa...

Jag vill bara säga att jag älskar jobbdagboken! Keep on going! <3

Ylva sa...

Det närmaste jag kan tänka mig det jobbet är det du hade med Barnens bokklubb... Kanske har jag missuppfattat, men det är nog något sådant du ska göra. + fortsätta skriva böcker, blogga, prata i skolklasser och allt det där andra. Nu lät det inte så idealiskt längre kanske...

Sofia sa...

Det där jobbet vill jag också ha. I min dagdröm ligger det också på behagligt cykelavstånd från mitt hem, där familjen väntar med middagen framdukad och tända ljus när jag kommer hem från jobbet. :)

Emilou sa...

Känner igen detta hur mycket som helst! Jag får ut mest av att bolla ideer, prata igenom saker. Men spenderar mest tid med att sitta ensam på mitt kontor. ÄLSKAR jobbdagboken, tack för att du delar med dig!