fredag, april 25

En vanlig dag på jobbet

Jag fick en fråga i ett mejl från en bloggläsare (OBS! True story! Och det är inte jag själv som är "bloggläsaren" ens!) som undrade hur en vanlig dag på jobbet ser ut för mig som har eget företag och skriver böcker och åker på författarbesök och anlitas som lektör och sånt. "Kör du 8 - 16 och en halvtimmes lunch? Eller hur är en normal dag?"

Man kan ju tycka att det är en lätt fråga att svara på. Men det är det inte, för det finns för många olika slags "vanliga dagar" i mitt lilla hopkok till yrkesliv för att det här inte ska bli en uppsats. Till exempel:

Vanlig dag 1: Jag går upp i ottan och forslar mig själv medelst pendeltåg, vanligt tåg eller bil till en skola någonstans i landet. Där håller jag fyra lektioner för fyra olika högstadieklasser, och äter lunch i skolans matsal. Sedan forslar jag mig själv hem igen, och kommer hem jättesent. (Om jag ens kommer hem. Ibland sover jag på hotell också.) Den här typen av vanlig dag inträffar kanske fem gånger i månaden.

Vanlig dag 2: Jag lämnar barnen på förskolan klockan 9.00, och går sedan hem igen och sätter mig framför datorn. Där jobbar jag med allt utom att skriva böcker. Till exempel: lektörsläser manus, skriver en bokrecension, skickar fakturor, svarar på mejl, bokar tågbiljetter, förbereder podcastinspelningar eller läser böcker som måste läsas. Jag tar paus för lunch i solen på uteplatsen så länge som jag tycker att jag är värd, och hämtar barnen på förskolan igen klockan 16.00. Den här typen av vanlig dag inträffar kanske fem gånger i månaden.

Vanlig dag 3: Jag lämnar barnen på förskolan klockan 9:00, och tar sedan pendeltåget in till Stockholm. På pendeltåget läser jag böcker som behöver läsas. I Stockholm går jag på något möte, och träffar någon jag behöver träffa, till exempel min redaktör, min förläggare, min revisor eller så. Sedan äter jag lunch med någon kompis, och tar pendeln hem igen och hämtar barnen klockan 16.00. Den här typen av vanlig dag inträffar kanske fem gånger i månaden.

Vanlig dag 4: Jag lämnar barnen på förskolan klockan 9:00, och går sedan hem igen och sätter mig vid datorn. Där jobbar jag med att skriva (eller skriva om och redigera) någon av de böcker jag jobbar med för tillfället. Jag tar paus för lunch i solen på uteplatsen så länge som jag tycker att jag är värd, och hämtar barnen på förskolan igen klockan 16.00. Den här typen av vanlig dag inträffar kanske fem gånger i månaden.

Sedan är månaden slut, och jag skakar som vanligt förbluffat/frustrerat på huvudet åt hur lite tid denna "författare på heltid" ägnar åt att faktiskt skriva böcker. Eller nä, "heltid" är förresten inte sant. Jag jobbar 80%. (På grund av barn och livspussel och möjlighet. En av oss har gjort det sedan vi fick barn, och det är min tur nu.)

Ovanstående hopkok gör (just nu) att jag 1. Klarar mig ekonomiskt 2. Aldrig blir uttråkad på jobbet 3. Älskar de allra flesta arbetsdagar 4. Sällan är så jättestressad 5. Är solbränd på sommarhalvåret, samt 6. Ibland (fast rätt sällan numera) har panik över det egna ansvaret, otryggheten och ensamheten.

Jag önskar då och då att jag hade råd att tacka nej till en del föreläsningsuppdrag till förmån för mer skrivtid. Men jag skulle (idag i alla fall) inte vilja byta mot något annat jobb eller någon annan anställningsform. Jag älskar mitt lilla hopkok till yrkesliv!

Och det var det.

Men jag tycker ni ska läsa Johannas inlägg om pengapaniken och att få ihop det som frilansare också.

1 kommentar:

Emelie sa...

Jag tycker den avslutande listan låter helt underbar! Blir lite avis, även om jag fattar att det inte alltid är picknick...