Hej från hög på livet och litteraturen, jag var nyss och lyssnade på Kristina Sandberg i en och en halv timme på Gnestabibblan. Så här tänkte jag innan: Men jag har ju lyssnat på henne förut, och jag är själv med barnen ikväll, och jag är trött, och yada, yada. Sen ringde jag Siri som ibland passar våra barn och gick dit ändå, och nu ba: HJÄRTÖGONEMOJI PÅ ALLT!!! Så gulligt att det satt gubbar i publiken och hade läst alla böckerna i Maj-trilogin och kände grejer!!! Kristina Sandberg är min idol. Inte bara för böckerna (som i sanning är fantastiska) utan också för själva henne.
Speciellt mös jag när hon sa:
"Jag skrev, och gick skrivarlinjer, och höll på. Men så tänkte jag att jag väl behövde ett förvärvsarbete också, vid sidan av skrivandet. Och då valde jag ju mellan journalist och psykolog. Jag ville åt samtalen, tror jag. Och jag var för blyg för att bli journalist, jag vågade ju inte ringa till folk och hålla på, så då fick det bli psykolog."
Jag nickade så mycket i samförstånd åt detta att mitt huvud höll på ramla av.
(Borde nog ha valt psykolog istället för journalist där som tjugotvååring ändå? Var så jädra rädd för telefoner.)
När jag kom hem hade Svante somnat på Siris axel.
Det är så ofta jag tänker på Maj.
3 kommentarer:
Att vet du, att jag har också lyssnat på KS, och hon är jättebra!! (Jag är in character nu från ditt förra inlägg om Rufus klass. Kunde inte låta bli.)
Åh, jag tänker också så ofta på Maj!
/Susanne
Åh, fint Lisa. Jag tänker också ofta på Maj. Jag har träffat Kristina Sandberg en gång och förutom att hon är en extremt begåvad författare är hon dessutom chosefri och trevlig. Jag skrev faktiskt precis ett ode till Maj på min blogg, på internationella kvinnodagen. Min dotter är döpt delvis efter den fiktiva Maj (ja, hon är född långt innan hypen med Augustpriset och allt.)
Skicka en kommentar