tisdag, april 17, 2018

Kära jobbdagbok (1)

Det är tisdag. Jag har bestämt mig för att testa. Testet är att regelbundet skriva ner någonting om dagens jobb här, helst i slutet av varje arbetsdag, hur ointressant jag än tycker att det verkar för allmänheten. Kanske håller det en dag. Kanske fler. Det mest intressanta för mig själv är hur mycket jag tänker censurera bort.

Jag läste just in ett röstprov och skickade över det till mitt bokförlag. De verkar överväga möjligheten att låta mig läsa in ljudboksversionen av "Inuti huvudet är jag kul". Jag visste inte att den skulle bli ljudbok! Jag visste inte att man fick prata småländska på ljudböcker! Jag vet inte om jag skulle palla att höra min egen röst läsa in en ljudbok. But then again, det är ju inte jag som ska lyssna på den.

Det är obekvämt att gången nästan alltid är så här: Det kommer ett jobbförslag i mejlform i inkorgen där det inte framgår om det här är ett jobb jag förväntas göra gratis, eller om det här är ett jobb jag får betalt för. Sen är det upp till mig att skicka det vändande mejlet: Tack för frågan! Jag överväger gärna det här, men jag behöver veta hur det ser ut med arvode och tid först. Hur ser det ut med arvode och tid? Jag vet inte varför jag tycker det är så jävla jobbigt att fråga det, men det tycker jag. Kanske är det för att jag känner mig tråkig och snål som tar upp pengar hela tiden. Kanske är det för att jag blir förbannad över att behöva vara den som tar upp pengar hela tiden.

När jag födde barn ville jag nästan strypa barnmorskorna som lite vagt försökte att inte lova för mycket mitt under värkarna när jag upprepade gånger försökte på svar på hur länge det var kvar innan ungen var ute. "Det kan gå fort nu, men det kan också ta en evighet till, det är omöjligt att säga, men tänk att varje värk är en våg". När det äntligen kom in en läkare som pekade med hela handen och sa "TRE KRYSTVÄRKAR TILL, DET HÄR KOMMER GÖRA ONT SOM FAN, MEN OM FEM MINUTER ÄR BARNET UTE, DET HÄR ÄR EN SUGKLOCKA, NU KÖR VI, STÅ UT" så ville jag kyssa henne.

Det finns en liknelse här som kändes relevant nyss.

Jo, tydligheten!

Djupt in i själen blir jag lycklig när jobbförslag är pekande med hela handen. Kan och vill du göra X? Det kommer ta Y timmar, behöver vara klart inom Z veckor och du får Å betalt. Ja eller nej? Svara nu.

Jag undrar så vad de lyssnar efter när de lyssnar på ljudprovet och bestämmer sig för om min röst funkar eller inte. Jag hade problem med den här meningen, märkte jag: "Hela jävla franskaklassen står i en ring runt om mig och stirrar på mig där jag ligger."

Ring, runt, stirrar, ligger.

Kämpa, Småland!

Det var rimligt betalt, 4-5 grundpass i studion, 3 timmar åt gången, och sen två kortare pass för redigering. Klart innan maj är slut helst.

9 kommentarer:

  1. Anonym19:25

    Ja! Skriv mer, hur ointressant du än tror att det är för allmänheten.
    Vänliga hälsningar från en del av nämnda allmänhet :)

    SvaraRadera
  2. Anonym21:28

    Ja, ja, ja!!! Fortsätt, jag älskar det:)
    Nina

    SvaraRadera
  3. Skriv mer! Om allt!
    Förresten, jag är arkitekt och det där med tid och pengar är alltid (oftast) en issue, om är jobbig att ta upp, fånigt nog. Oftast förväntas vi själva svara på den frågan och det är ju inte alltid så lätt...

    SvaraRadera
  4. Ellen22:34

    Konstigt det där att det ska vara så svårt att tala om pengar. Men jag tycker verkligen att ansvaret att ta upp det ligger hos den som frågar (men vad hjälper det att jag tycker det om de inte fattar det själva...). Typ ”Är du intresserad av detta? Vi brukar erbjuda ett arvode om x kr och ersättning för omkostnader” eller ”Vi skulle jättegärna vilja boka dig för x. Vi vet inte vad du brukar begära i ersättning men vill kolla av om du är intresserad så kan vi i så fall diskutera vidare.” Äh, långt när jag egentligen bara vill säga att de ju inte kan förutsätta att du överhuvudtaget ska kolla i din kalender om du kan innan du vet om du får rimligt betalt. Det är ju ditt jobb detta!

    SvaraRadera
  5. Ja, skriiv! Jag har saknat dig så, och det här är ju superintressant.

    Och håller HELT med om det där med pengar. Blir alltid så förvirrad, främst när det gäller föreläsningar, när folk är beredda att boka innan vi snackat pengar. Det får mig att undra om det A) utgår från att det är gratis eller B) har så mycket stålar att det är skitsamma vad jag begär i arvode. Förvånansvärt ofta är det faktiskt B. Borde komma ihåg det nästa gång jag begär arvode. Upphöjt i tie kanske?

    Ps. Heja småländskan!
    Jönabönan med kalmaritiska rötter

    SvaraRadera
  6. Jaaa! Jobbdagbok! Så roligt.
    Men går det så snabbt att läsa in en bok? Imponerande. Orkar man verkligen läsa högt så långa pass? Hoppas att de väljer småländskan, så att vi kan få läsa lite om hur det går till vid en inläsning.

    SvaraRadera
  7. Sofia11:25

    Ja! Jätteintressant. Skriv mer! Och hoppas du klarar röstprovet. Kul att läsa in en bok.

    SvaraRadera
  8. Kristina16:41

    Mer småländska åt folket!
    Och jättekul med jobbdagbok!

    SvaraRadera
  9. Anonym 1: Okej, will do!

    Nina: ROLIGT! Tack!

    Lo: Tid och pengar är alltid jobbigt. Men också liksom... nödvändigt att prata om, tänker jag.

    Ellen: ELLER HUR?!?

    Therese: Haha, ja? Man borde bara drämma i med fem gånger så mycket som man brukar ta och se vad som händer.

    DDT: Njae, beror väl på hur lång boken är. Jag gissar att de hade kollat antalet sidor/tecken innan de gav mig den siffran. Det är ingen jättelång bok.

    Sofia: Ja, det skulle nog vara ganska kul, tror jag! Och tack!

    Kristina: Tack!

    SvaraRadera