Nå smiler livet

Johanna och jag har varit på Gotland i en vecka och skrivit. Eller ja, jag har skrivit. Johanna har mer planerat. Utifrån sett har det varit så här: Hon har legat i hängmattan och hojtat "Nå smiler livet!" en gång i kvarten och kommit på olika grejer om sina nya karaktärer. Då och då har hon kommit in och kokat lite te eller hämtat nån anteckningsbok eller satt sig en stund i fåtöljen bredvid mig och rapporterat. "Nu har jag tänkt..."
Kan tie tusen grejer om denna bok nu utan att ha läst ett enda ord.

Själv har jag börjat om på sidan ett av ungdomsboken jag håller på med. Det är tredje gången jag gör det. Note to self: Var lite mer som Johanna nästa gång, och tänk innan?!?

Hur som helst: Gotland får +++++.

Så förebannat fint.

I huvudet har vi tänkt ut varsin låtsasvärld där vi lever här jämt. I mitt ingår: kalkstenshus, horisont, vindpinad frisyr, kläder med färgfläckar på för att jag plötsligt blivit bra på att måla och sånt, och att jag förmodligen håller på med keramik? Johanna ska ha nåt himla deltidsjobb. Ev tatuering. Kanske hund?

I vanliga världen: Sjukt härligt (och bra för bok) att få skriva i en vecka utan att bli avbruten och behöva tänka på något annat. Är otroligt nöjd med att vi kommit på att vi kan göra så här, att det funkar, att vi jobbar så bra bredvid varann, att det är så kul, att vi får så mycket gjort.