Smakportioner vi minns

Jag kom hem med en hög loppistallrikar häromdagen och fick reaktionen: "Jaha, är det en sån era nu igen, där vi har en av varje tallrik?" Det är det. I nästa vecka fotar jag och Sara en hög med nya recept till "Mega vego", som ska bli en tjock, härlig bok där alla recept från Mera vego finns med, alla recept från Ännu mera vego finns med, och så de här nya + några nya texter.

Innan jul är det tänkt att den ska släppas. Även som app!

Och de här fotodagarna, fy helvete så roligt! Har längtat tillbaka den där fotostudion länge nu. Ulle (som fotar) och Katy (som gör formen) och Stefan (som är redaktör) måste helt ärligt vara tre av Sveriges roligaste personer att jobba med, OCH DET ÄR SÅ KUL ATT FÅ DUKA FINT HELA DAGARNA, OCH PIFFA MED NÅGON LITEN SPILLD ÖRT!!!

Hej från mätt provsmakare som hugger in på dagens andra rätt nu, 09.02.

Vårbok 2018

Har jag sagt att jag släpper en bilderbok ihop med Emma AdBåge i vår? Det har jag väl, gissningsvis, för jag är så glad över detta projekt att jag tänker på det hela ti'n. Emma håller på med bilderna nu.

Extra kul med denna bok är att den (mer än mina tidigare bilderböcker) liksom växer fram under tiden Emma målar, att den fortfarande känns som en process (även för mig, som inte målar alls). Med mina tidigare bilderböcker har det mer varit att jag har skrivit en text, den har blivit "klar", och sen har bilderna blivit till som nästa steg. När illustratören har slitit med bilderna har liksom mitt jobb redan varit (typ) färdigt. Nu jobbar vi mer ihop, eller samtidigt, eller... äh. Det här låter bara, bara flummigt?

Men det skickas i alla fall multipla mejl/mess om dagen mellan oss med tankar och skisser och idéer och frågor.

Jag är fortfarande själv väldigt nyfiken på vad exakt det ska landa i för slags bok.

Den började som en sms-växling och små kommentarer på instagram och slutar jag vet inte exakt var, men det är 100% kul, och våra hövven trivs ihop när vi tänker.

Det kan gå, jag är inte rädd

Jag mejlade min ungdomsboksförläggare när jag kom hem från Gotland och rapporterade att "sedan sist du läste har jag börjat om på sidan ett två gånger, och har färre antal sidor klara nu än vad jag trodde att jag hade då." Jag hade i ett svagt ögonblick nämligen (nästan) lovat henne ett första utkast på boken efter sommaren, och kände... eh.

"Efter sommaren är ett så brett begrepp", försökte jag. "Kan det betyda jul?" Och lo and behold, men det kunde det tydligen?!? Nu siktar vi på: Att boken ska bli klar och släppas enligt plan i juni.

(Ni: I JUNI?!? Det är så jävla länge dit, hur kan det ens kännas stressigt? Jag: I JUNI?!? Det är typ imorgon.)

Vad som är så sjukt härligt med att ha ett förlag och ha gjort det här några gånger nu är till exempel: Känslan av att man är flera om en bok, det är inte bara, bara, bara jag. De vill verkligen också helst att boken ska bli klar och så bra som möjligt. Bölade nästan när mejlkonversationen slutade med det här:

"Jag är med dig! Och sen kommer det en redaktör som är med dig. Det här blir bra!"

Det är mitt bästa, när bokjävlarna går in i lagarbetesfasen.

Första sträckan där innan, som man (oftast) måste kravla sig fram genom ensam, är förtvivlat mycket tråkigare och svårare och fylld av självhat och tvivel och hybris i en enda utmattande röra.

Nå smiler livet

Johanna och jag har varit på Gotland i en vecka och skrivit. Eller ja, jag har skrivit. Johanna har mer planerat. Utifrån sett har det varit så här: Hon har legat i hängmattan och hojtat "Nå smiler livet!" en gång i kvarten och kommit på olika grejer om sina nya karaktärer. Då och då har hon kommit in och kokat lite te eller hämtat nån anteckningsbok eller satt sig en stund i fåtöljen bredvid mig och rapporterat. "Nu har jag tänkt..."
Kan tie tusen grejer om denna bok nu utan att ha läst ett enda ord.

Själv har jag börjat om på sidan ett av ungdomsboken jag håller på med. Det är tredje gången jag gör det. Note to self: Var lite mer som Johanna nästa gång, och tänk innan?!?

Hur som helst: Gotland får +++++.

Så förebannat fint.

I huvudet har vi tänkt ut varsin låtsasvärld där vi lever här jämt. I mitt ingår: kalkstenshus, horisont, vindpinad frisyr, kläder med färgfläckar på för att jag plötsligt blivit bra på att måla och sånt, och att jag förmodligen håller på med keramik? Johanna ska ha nåt himla deltidsjobb. Ev tatuering. Kanske hund?

I vanliga världen: Sjukt härligt (och bra för bok) att få skriva i en vecka utan att bli avbruten och behöva tänka på något annat. Är otroligt nöjd med att vi kommit på att vi kan göra så här, att det funkar, att vi jobbar så bra bredvid varann, att det är så kul, att vi får så mycket gjort.

Vad är det som är bra med den? Varför sticker den ut?

Slut på semestern, tut tut, jag läser höstböcker. Kulturrådet ger ut en skrift som heter "New Swedish books" två gånger per år, där ett urval av svensk bokutgivning presenteras för utländska förläggare. Jag gör det urvalet när det gäller barn- och ungdomsböcker i höst, och således... läser jag. Och sen skriver jag om de jag gillat bäst och försöker få fram varför.

Lyxigt.

Svårt.

Trots att jag har utbildat mig och jobbat med det här (att läsa och skriva om barn och ungdomsböcker) på olika sätt i hela mitt yrkesliv, så tycker jag det är förvånansvärt svårt att formulera ett vettigt svar på frågan: Vad gör just den här boken bra?

Jag läser fortfarande så väldigt känslomässigt.

"Den var bra, för jag lipade så det kom snor."

Får anstränga mig som fan för att ta mig vidare från det stadiet.

I höst har jag anmält mig till en universitetskurs som heter "Bilderboken och omvärlden", som jag ska gå på distans.

Syftet med kursen är att öka förståelsen för bilderboken och för skönlitterärt bilderboksberättande. Studenten tränas i att identifiera det som är specifikt med bilderboken som medium – samspelet mellan text, bild, bok och läsare i olika åldrar. Ett särskilt fokus ligger på att identifiera hur val av gestaltning påverkar berättelsen. 

Studenten tränas även i bild- och textanalys och bilderbokstolkning. Kursen problematiserar kring vem den specifika läsaren för bilderboken är, tar upp vad det innebär att rikta sig till barn i text och bild samt behandlar barnets kognitiva och psykologiska utveckling. 

Kursen vänder sig till yrkesverksamma förmedlare av bilderböcker, som vill fördjupa fördjupa sin förståelse för skönlitterära bilderböcker. Till exempel bibliotekarier, pedagoger, kritiker, bokhandelsmedhjälpare förlagsredaktörer och journalister.

Ska bli: Extremt kul. Hoppas bli: Bättre på att prata om bild.