▼
lördag, december 21, 2013
Veckans vego: Parmesanfyllda portabellosvampar
Okej, ni kommer kanske inte ramla av stolen för att det blir en särskilt vacker måltid. Och ni kommer nog inte heller bli smala pinnar om ni sätter i er den här rätten varenda dag i resten av livet. Men my god, ni kommer bli lite lyckligare som människor, faktiskt. Så sju-hu-hu-hukt gott, det här. Plus att maten känns lyxig nog för att ni ska kunna bjuda på den vid festliga tillfällen och komma undan, samtidigt som den är löjligt enkel att göra. Studier visar även: Det här är vegorätten som charmar den envisaste av köttätare. Såvida hen inte har något emot ost eller vitlök, vill säga. Prova! Ni kommer gilla.
Till 4 personer behöver du:8 portabellosvampar (jag har testat med vanliga champinjoner också, och det blir gott, men inte lika gott)
200 gram smör
3 dl riven parmesan (och nej, köp inte färdigriven, köp på bit och riv själv)
2 vitlöksklyftor
peppar
Så här gör du:
1. Ta loss foten från svampen och skrapa loss de bruna skivorna/lamellerna/vad det nu heter, så att bara själva svamphatten blir kvar.
2. Lägg svamphattarna i en ugnsfast form, med undersidan (där foten nyss satt) uppåt, så att de blir som små skålar.
3. Rör ihop rumsvarmt smör, riven parmesan, riven/pressad vitlök och peppar till en kletig massa.
4. Fyll "svampskålarna" med den kletiga massan.
5. Gratinera i 225 graders ugnsvärme tills fyllningen fått fin färg.
6. Servera med bulgursallad (om du inte vill bli apmätt) eller potatisgratäng (om du vill lyxa till det ordentligt).
Kan med fördel också serveras som förrätt, utan så värst mycket tillbehör alls.
fredag, december 20, 2013
Mera vego!
Jag sitter och skriver texter till kokboken för brinnande livet idag, och slänger med jämna mellanrum ett öga på omslagsskissen som trillade in i min inbok i förrgår. Jag tycker den är så himla fin! Och så tycker jag det är overkligt roligt att få grupparbeta med en proffsfotograf (Ulrika Pousette) och en proffsformgivare (Katy Kimbell), allt de gör bara POFF! skitsnyggt. Boken släpps inte förrän i augusti nästa år, men ändå. Det säger väl POFF! det också, så sitter vi där och har semester och sippar rosévin i motljus igen, så det är lugnt, augusti är rätt nära, boken är snart här.
söndag, december 15, 2013
Säger Lotta det, så är det så.
Idag jultipsar DN:s Lotta Olsson om bra ungdomsböcker i sin blogg och har föredömligt god smak. Bland annat nämner hon några av mina egna favoriter från året som gått (Ja, "Lex bok" och "Jag är ju så jävla easy going", jag tittar på er). Och min och Johannas!
Så här skriver hon:
Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck: ”Vi måste sluta ses på det här sättet” (Gilla) Underbar, romantisk och ganska vardaglig historia om Hanna som går sista året på gymnasiet och träffar Jens, som är tjugofyra och nyseparerad med en tvåårig dotter, Rutan Tutan. Hannas och Jens kärlekshistoria spirar som i en bra romantisk komedi, bara för att gå på pumpen gång på gång på grund av att de lever så olika liv.
Roligt! Tycker jag. Inte helt oväntat.
OCH ETT SKITBRA JULKLAPPTIPS!!!
Till alla från 15 och uppåt.
Så här skriver hon:
Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck: ”Vi måste sluta ses på det här sättet” (Gilla) Underbar, romantisk och ganska vardaglig historia om Hanna som går sista året på gymnasiet och träffar Jens, som är tjugofyra och nyseparerad med en tvåårig dotter, Rutan Tutan. Hannas och Jens kärlekshistoria spirar som i en bra romantisk komedi, bara för att gå på pumpen gång på gång på grund av att de lever så olika liv.
Roligt! Tycker jag. Inte helt oväntat.
OCH ETT SKITBRA JULKLAPPTIPS!!!
Till alla från 15 och uppåt.
torsdag, december 12, 2013
Blir man rik som författare?
Idag är jag en himla glad/lättad/tacksam person, för igår trillade det ner ett brev i min brevlåda som berättade att jag fått ett stipendie från Författarnas Fotokopieringsfond. Det är ett stipendie som författare och översättare kan söka, och om man får det så trillar det in 60 000 kronor på ens konto lagom till jul. För mig betyder detta stipendie några kilo ängslighetsstenar mindre i magtrakten, och att jag får råd att lägga arbetstid på att faktiskt skriva böcker. HIGH FIVE! Det känns fantastiskt.
I samtliga högstadieklasser jag besöker får jag frågan om man blir rik som författare, eller (om det är en finslipad femtonåring som frågar) hur man försörjer sig när man har det här som jobb.
Då brukar jag svara precis som det är: Man får ingen lön varje månad, som man får när är anställd någonstans. Men man får pengar (eller royalty, som det så tjusigt heter) för varje bok som säljs eller lånas ut på bibblan. Säljer man jättemånga böcker får man jättemånga pengar (och blir rik). Säljer man jättefå böcker får man jättefå pengar (och blir orik). Rent konkret så tjänar jag ungefär 20 kronor varje gång någon köper en av mina inbundna böcker (om jag skrivit den själv), knappt 5 kronor varje gång någon köper en av mina pocketböcker, och 83 öre varje gång någon lånar en av mina böcker på bibblan. Och det säger ju sig självt - tar det ett års arbetstid eller så att skriva bokuslingen så måste den sälja rätt så himla mycket för att årslönen ska bli dräglig.
Det är således få författare i Sverige som klarar av att leva på att bara sitta hemma och skriva böcker, och casha in pengarna från försäljningen sen.
Jag gör det verkligen inte.
För min del går det runt (just nu, tack så mycket, ta i trä, etc, etc) tack vare de skolbesök och föreläsningar jag gör. (Som ju så klart också är ett indirekt sätt att tjäna pengar på sina böcker, det ska ju nämnas. Hade jag inte skrivit böcker hade jag ju heller inte fått några föreläsningsbokningar.) Det är himla fint! Jag gillar att åka till skolor, jag älskar att få träffa dem jag skriver för, och jag har lärt mig att tycka att det är ganska kul att stå där framme och babbla inför en hel klass.
Men det ska ju också sägas att det är lite tricky (på ett bortskämt medelklassvis) att få till en balans. Har jag råd att tacka nej till en föreläsning för att få ordentligt med tid att skriva på någon ny bok, eller har jag det inte? Det är ganska lätt för en halvängslig person som undertecknad att tänka HELL NO! på den frågan, kan jag avslöja.
Så idag: himla glad/lättad/tacksam för det där stipendiet.
Jag tror jag tänker vika skrivtiden åt en sjukt deppig historia om död och landsort och vänskap och vuxenblivande.
Det ska bli roligt.
I samtliga högstadieklasser jag besöker får jag frågan om man blir rik som författare, eller (om det är en finslipad femtonåring som frågar) hur man försörjer sig när man har det här som jobb.
Då brukar jag svara precis som det är: Man får ingen lön varje månad, som man får när är anställd någonstans. Men man får pengar (eller royalty, som det så tjusigt heter) för varje bok som säljs eller lånas ut på bibblan. Säljer man jättemånga böcker får man jättemånga pengar (och blir rik). Säljer man jättefå böcker får man jättefå pengar (och blir orik). Rent konkret så tjänar jag ungefär 20 kronor varje gång någon köper en av mina inbundna böcker (om jag skrivit den själv), knappt 5 kronor varje gång någon köper en av mina pocketböcker, och 83 öre varje gång någon lånar en av mina böcker på bibblan. Och det säger ju sig självt - tar det ett års arbetstid eller så att skriva bokuslingen så måste den sälja rätt så himla mycket för att årslönen ska bli dräglig.
Det är således få författare i Sverige som klarar av att leva på att bara sitta hemma och skriva böcker, och casha in pengarna från försäljningen sen.
Jag gör det verkligen inte.
För min del går det runt (just nu, tack så mycket, ta i trä, etc, etc) tack vare de skolbesök och föreläsningar jag gör. (Som ju så klart också är ett indirekt sätt att tjäna pengar på sina böcker, det ska ju nämnas. Hade jag inte skrivit böcker hade jag ju heller inte fått några föreläsningsbokningar.) Det är himla fint! Jag gillar att åka till skolor, jag älskar att få träffa dem jag skriver för, och jag har lärt mig att tycka att det är ganska kul att stå där framme och babbla inför en hel klass.
Men det ska ju också sägas att det är lite tricky (på ett bortskämt medelklassvis) att få till en balans. Har jag råd att tacka nej till en föreläsning för att få ordentligt med tid att skriva på någon ny bok, eller har jag det inte? Det är ganska lätt för en halvängslig person som undertecknad att tänka HELL NO! på den frågan, kan jag avslöja.
Så idag: himla glad/lättad/tacksam för det där stipendiet.
Jag tror jag tänker vika skrivtiden åt en sjukt deppig historia om död och landsort och vänskap och vuxenblivande.
Det ska bli roligt.
måndag, december 09, 2013
På lördag i Hornstull
Tips, förresten! Nu på lördag håller det lilla fina bokförlaget Gilla böcker öppet hus i sina lokaler i Hornstull i Stockholm, och ni kan komma dit och köpa böcker till specialpriser, dricka glögg och säga hej till lite olika författare. Till exempel mig.
Mellan 12-16 är det öppet. (Jag är där mellan 12-13.)
Det kommer att finnas supermånga bra böcker för vuxna, ungdomar och bebisar till försäljning.
Och lokalen ligger på Bergsunds strand 25 (där bokhandeln Hallongrottan låg innan).
Hoppas vi ses!
Mellan 12-16 är det öppet. (Jag är där mellan 12-13.)
Det kommer att finnas supermånga bra böcker för vuxna, ungdomar och bebisar till försäljning.
Och lokalen ligger på Bergsunds strand 25 (där bokhandeln Hallongrottan låg innan).
Hoppas vi ses!