Hur man också kan jobba med läsning i en högstadieklass

Ni vet, det händer ju att jag gnäller när jag kommer hem från skolbesök, att jag uppgivet rapporterar om skolor där eleverna hatar all form av läsning, lärarna gett upp, och ingenting känns hoppfullt eller kul. Där eleverna inte ens skulle kunna ta sig igenom en bok om de mot all förmodan skulle få för sig att någonsin försöka.

När jag kommer hem från Oskarshamn är det precis tvärt om.

Idag blev jag tårögd av ren och skär lycka i personalrummet när lärarna på Valhallaskolan berättade hur de jobbar med böcker och läsning i sina högstadieklasser. Nämligen: konstant. Varje vecka har eleverna läsläxa. Alla läser samma bok, samtidigt. (Nya, bra böcker!) Sedan diskuteras läsläxan i grupper, där läraren är med och leder samtalet. Och när hela boken är utläst och diskuterad och analyserad får eleverna någon form av kreativ avslutande uppgift, som görs i skolan. (Mil från den klassiska "läs boken hemma och lämna in en recension sen" där, let's face it, eleverna plankar allt från internet.) Och sedan börjar allt om, med en ny bok. Totalt hinner alla elever läsa och diskutera ungefär 15 böcker på det här sättet innan de går ut högstadiet. Och resultaten i läsförståelse på nationella proven för de här klasserna? Skitbra.

Alltså!

Jag blir så himla glad.

Över att det kan vara så här också.

Det var bara det.

Hubben för min fandom

Lisa (och då syftar jag alltså icke på mig själv) skrev: "Är det bara jag eller är du ganska ofta i just Oskarshamn? Hur kommer det sig? Är det hubben för Lisa Bjärbos fandom?"

Har gått och fnissat åt denna kommentar nu i två dygn. Jag ser framför mig hur jag står vid en Sverigekarta, blundar och sätter ner fingret, öppnar ögonen och förtjust utropar "Oskarshamn! Oskarshamn ska bli hubben för min fandom!"

Hohoho! Roligt.

Men jag har varit här förhållandevis mycket, det är korrekt. En vecka förra terminen (då jag träffade alla kommunens åttor), och en vecka den här terminen (då jag träffar alla kommunens åttor igen, men det är inte samma elever, för de som gick i åttan förra gången går i nian nu.) Oskarshamn kanske kan bli hubben? Om jag bara fortsätter så här i resten av tiden så kommer jag snart att ha fostrat en hel generation som vet allt om mig och mina böcker, och som fått uppmaningen "spring gärna till bibblan efter den här lektionen och låna alla böcker ni hittar av mig skitmånga gånger på rad så att jag blir lite, lite rikare, för ni vet, jag får 83 öre varje gång ni lånar en av mina böcker, och många bäckar små..."

Moahaha!

*gnuggar händerna*

Skulle i så fall vara en helt förträfflig hubb, jag gillar verkligen Oskarshamn. Idag hade en klass gjort en frågelåda till mig som stod på katedern, och (håll i er) klätt den i tyg, och fyllt den med smarta frågor som till exempel "varför slutar boken så där dåligt?" och "varför använder personerna i boken inte mobiler på samma sätt som vi gör?" och "har du nånsin varit ihop med någon som är som Adam?"

En annan klass tyckte att jag var skitpinsam som hade skrivit en erotisk novell för ungdomar och undrade, citat: "hur tänkte du där?". Sen gjorde de skrivövningar med liv och lust i tre timmar.

Så att... jamen, ni hör ju.

Jag gillar min hubb.

Värt.

Kära dagbok! Idag har jag missat en sjuhelsikes solnedgång om man ska döma av instagramflödet. I blame it all on proffsillustratören Emma Adbåge. Vi sågs utanför ett café när det fortfarande var ljust, och nästa gång jag tittade på klockan hade det gått tre och en halv timme och det var svart som i en säck utanför fönstret. Så kan det gå! Älskar denna lilla tradition vi upprättat jag och Emma, att vi ses i Oskarshamn när jag är här, och fikar i så många timmar att man skulle kunna tro att vi gick på gymnasiet igen och drack påtår på påtår på påtår på fiket efter skolan.

Detta har vi bland annat pratat om idag: My little ponys, foppatofflor, kultur, konst, vapen, tv-spel, nej, böcker, piedestaler, tid, ormbunkar, internet, bilar, augustpriset, mackor, konsumtion, sötningsmedel, händer och nappar, samt höj- och sänkbara skrivbord.

Lätt värt en solnedgång eller två.

Julklappar? Julklappar!

Inför stundande högtid vill jag diskret (eh... oh, well) påminna om att ni hemskt gärna får köpa böcker som jag skrivit och ge bort till någon ni gillar i julklapp. Till exempel den här! Som gjord för att bli julklapp åt någon mellan 0 och 3 år. Studier gjorda på en hel drös barn (som inte bara är mina släktingar) visar att den kan komma att bli hemskt poppis, jag lovar och svär.

Det går fint att köpa böcker direkt via mig om ni vill ha en hälsning i eller så. Klicka här så ser ni hur ni ska göra!

Nytt avsnitt av podcasten!

Nytt podavsnitt! Den här gången om deckare. Vi pratar brott, mord, polisutredningar, infiltratörer och annat spännande, och har läst "Avgrundens änglar" av Magnus Nordin. Gäst i avsnittet är Tage Åström, polis och före detta chef för SSI, numera deckarförfattare och manusskribent till Johan Falk-filmerna. Vet inte han hur man får till en trovärdig deckare, så vet väl ingen.

In och lyssna med er!