Alla fattar utom jag

Omigod, omigod, omigod, det verkar som att det faktiskt kommer att bli en riktig bok av det där förbannade worddokumentet jag brottats med det senaste året. VEM KUNDE ANA? Idag fick jag omslagsskissen från förlaget på mailen. Jag dog en smula. Delvis för att det var så sjukt snyggt så jag ville lipa, och delvis för att det stod mitt namn på framsidan. Det hade man ju kunnat räkna ut att det skulle göra, tycker man i och för sig. Det gör ju ofta det på böcker. Eller ja, just mitt namn står inte så väldigt ofta på böcker. Men författarens namn brukar ju stå där. Ändå bara: SHIT, KOLLA! MITT NAMN! WOAAAAH! Inte så kvicktänkt, alltid, den där Lisa Bjärbo.

Förresten (det var någon som undrade) så var Säkert! först. Petter var tvåa. Jag är trea. Det är så logiskt, alla fattar utom du är en låtrad från Säkerts Någon gång måste du bli själv, som sedan Petter samplade ellervaddetnuheter i hans Logiskt. Och när vi frågade Annika Norlin om jag fick sno titeln sa hon "Gärna! Då kanske folk äntligen kan fatta att jag inte sjunger det är zoologiskt som de tror nu."