Till tryck, till tryck!

Trot eller ej, men samtliga överlevde tågresan. Och nu sitter jag här i mammas och pappas trädgård och har läst igenom Vi måste sluta ses på det här sättet för hundratrettiosjunde gången och okejat de sista små sakerna och nu SKICKAR VI BOKEN TILL TRYCK och sen är det semester på riktigt och herregud vad skönt jag tror jag dör, HÄJ!

Tadaa!

Omslaget är klart! Så här ska boken se ut när den släpps i början av september. Erkänn fin, erkänn fin, erkänn fin, ERKÄNN NI VILL LÄSA?

Här kan ni få mer info, se tjusiga pressbilder och what not.

Vad jag sysslar med just nu

Om en dryg vecka ska min och Johannas bok skickas till tryck. Det är... inte alls speciellt många dagar, det. Idag var jag på förlaget och hämtade pappersbunten med första korrekturet. Så nu läser jag och Johanna och pillar och ändrar och har oss, och sen TJOFF lämnar vill tillbaka buntarna till vår redaktör Ada och sen TJOFF för hon in alla våra ändringar och sen TJOFF får vi tillbaka en version till som vi läser och pillar och ändrar i igen och sen TJOFF läser ytterligare en person korrektur och sen TJOFF finlirar Ada med det sista och sen TJOFF skickas boken iväg till tryckeriet. Ja, och däremellan ska omslaget bli helt klart också. Och baksidestexten.

Tjofadderittan, lambo!

Det kommer att bli skitbra det här.

Nytt avsnitt av podcasten!

Rykande färskt från producentens dator: Ett nytt avsnitt av ungdomslitteratur-podden "Allt vi säger är sant"!

I sjunde avsnittet pratar vi om svaga tjejer i bokvärlden. Finns dom? Hur är dom? Och får man skriva om dem, eller måste alla vara "starka kvinnliga förebilder" nowadays?

Boken vi läst heter "Dagboksanteckningar från ett källarhål" och är skriven av David Wiberg. Och så gästas vi av författaren Ulrika Lidbo.

In och lyssna med er!

(Och om ni vill? Och till exempel lyssnar i iTunes? Så får ni fruktansvärt gärna lämna ett omdöme efter ni lyssnat, eller klicka i ett betyg. Det får ni förresten så klart gärna göra även om ni lyssnar på andra sätt, genom att skicka mejl eller kommentera. Spelar så himla stor roll, di där omdömena! Så det vore supersnällt.)

Omslagsfotograferingen

Jo, förresten! En tråkig sak till med att vara på Öland och lajva solsemester hela långhelgen kan jag komma på. Nämligen: Jag missade fotograferingen till mitt och Johannas bokomslag. BUHU! Vi letade (ju) personer som kunde tänka sig att vara med på bokomslaget i förra veckan, och fick in en hel drös med förslag. (Tack alla ni snälla, fina, snygga, fantastiska människor som erbjöd er att ställa upp!) Till slut valde vi ett par som kändes som gjutna för omslaget, och de fotades i lördags. Har inte sett det färdiga resultatet ännu, men är säker på att det blir utomordentligt fint till slut.

Här kan man se lite bakom kulisserna från fotograferingen!

Hade varit hemskt roligt att vara med.

Men, men!

Någon måste ju samla snäckor på strand/ligga i en hängmatta/samla fräknar på helgen också.

Vill du vara med på vårt bokomslag?

En rolig grej som händer nästa vecka, är att vårt bokförlag Gilla böcker och en proffsig fotograf ska ta foton som ska ligga till grund för omslaget på min och Johanna Lindbäcks bok så småningom. Så nu letar vi folk som vill vara med på bild!

Vi söker: En tjej (som ser ut som 18 år) och en kille (som ser ut som 24 år), som skulle kunna vara huvudpersonerna Hanna & Jens i "Vi måste sluta ses på det här sättet".

Kanske är det du? Eller någon du känner?

Läs mer här, och mejla oss fort som tusan om du är sugen. Jag tror det blir en jätterolig fotografering! Plus också: ganska coolt att se sin egen nuna på en bok i bokhandeln framåt hösten, ja? Ja!

Nytt avsnitt av podcasten!

Nu finns ett nytt avsnitt av vår podcast uppe här. Det handlar om dystopier, och vi har läst Sofia Nordins "En sekund i taget". Och pratat med ett Hungerspelsfan! Som lärde oss en massa nya ord!

In och lyssna med er!

Köttfri måndag, någon?

Nu ska jag berätta en sak som jag är himla glad för, nämligen: Jag ska få vara med och göra en kokbok! En färgglad, snygg, och förhoppningsvis naturligtvis jefligt bra kokbok med goda, vegetariska recept som passar vuxna och barn. För familjer som kan tänka sig att laga vegetariskt now and then, men som vill ha inspiration, recept och tips. Allra mest blir det vardagsrecept, som går lätt att svänga ihop en vanlig torsdag. Men det blir också lite helg, lite grill, lite kalas, lite matsäck och lite mellanmål.

ELLER HUR KUL? ELLER HUR VILL NI HA DEN KOKBOKEN?

Bra, då säger vi så.

Det är jag och Sara Ask (som är barndietist och matskribent och allmänt proffs) som ska göra boken. På Ordfront förlag. Och det kommer naturligtvis ta en freaking evighet innan den ser dagens ljus (ett drygt år, närmare bestämt) som det gör med böcker, men ändå. Ändå!

Det ska bli väldigt, väldigt roligt.

Och gott!

Sa jag att min roll i projektet bland annat är att provlaga alla recepten?

HA! Kanske det bästa jobbet någonsin, det här.

Hojta i ett mejl om du vill anmäla dig (och din familj) som testlagare ni också, förresten. Vi tar hemskt gärna hjälp av några som kan tänka sig att provlaga lite recept, och tycka till. Blev maten god? Gick det att följa receptet? Vad sa resten av familjen? Och skriv gärna en rad eller två i mejlet om vad ni brukar äta (Kött? Inte kött?), och hur gamla eventuella barn är.

Vore himla, himla snällt.

UPPDATERING: Men å, herregud, vad gulliga ni är! Det rasslade in en sjutusans massa mejl på ingen tid alls från familjer som ville provlaga vegorecept. Jag tar de femton första nu (mejlar er inom en timme). Ni andra: I love you också, men... Jag kanske återkommer om vi behöver fler testlagare i framtiden. Tack snälla alla!

Och henne ska jag skriva bok ihop med?

Tystnaden som uppstår när man helt utpumpad sitter på ett hotellrum i Uddevalla efter en dags skolbesök och försöker connecta lite med sin författarkollega och bara: "Amen, när jaaag var femton? Då gick jag omkring barfota i skolkorridoren med ett peacemärke runt halsen och lyssnade på Beatles, gjorde inte du det?" och hon vänder sig om mot en som i slow motion och säger: "Du? Jag lyssnade på Snap - I've got the power" och sträcker båda händerna i luften och untz-untzar sig bakåt i rummet.

Den tystnaden.

Jamen, de små, små stegen räknas faktiskt också som steg

Kolla här då! Nu har Johanna och jag nya, tjusiga gemensamma pressfoton (som är tagna av en fotograf som heter Petter Cohen). Och vet ni vad det betyder? Att det snart (alltså om fyra månader) finns en ny, färdig gemensam bok också. HIGH FIVE! Varje litet delmål = värt att fira. Det är ju sen gammalt.

Borde visserligen eventuellt fokusera liiiite mer just nu på att skriva färdigt första vändan av omskrivningar på manuset, istället för att fira pressbilder.

Men, men. Ja, ja.

Ibland blir det som det blir.

En bild säger ju ändå mer än tusen...äh, ni fattar.

Jag kan klara det, jag är inte rädd

Alla dessa människor som stiger upp innan fem för att åka till jobbet varje morgon, ni imponerar på mig. Blir lika chockad varje gång jag åker tunnelbana i ottan och märker att den är proppad med folk. Som ser helt casual ut. Alltså! Är ni inte medvetna om vilket stordåd det är ni genomför? Att sitta där påklädd, duschad, sminkad och redo KLOCKAN 05.12?!?

Nåväl.

Jag är på väg till Tjörn.

Jag ska vara där i tre dagar och träffa åttor och nior. Dessutom tänkte jag på kvällstid klämma in allt jobb jag inte gjorde förra veckan pga Valborg och allt jobb jag inte kommer att göra i slutet av den här veckan pga Kristi Himmelfärds. Det blir åtta arbetsdagar det. På tre dygn.

Ehe.

*styr över min egen arbetstid*

Hörs!

Nytt avsnitt av podcasten!

Alert! Alert! Nytt avsnitt av "Allt vi säger är sant" ligger nu uppe för allmän beskådan här (och på iTunes, så klart)!

Den här gången handlar det om böcker som blivit film. Till exempel Wallflower. Och I taket lyser stjärnorna. Och Hungerspelen. Och en massa andra. Och så gästas vi av författaren och filmskaparen Martin Jern, som liksom sitter inne med svaret: Måste man tänka helt annorlunda när man skriver bok vs när man skriver film?

Lyssna, vetja!

Att skriva om

Johanna och jag håller på med en första omskrivning av vår gemensamma bok nu. Efter manusmöte med förläggaren i onsdags bestämde vi oss för att ändra på en ynka liten detalj i händelseförloppet i kapitel fem. Den ynka lilla ändringen visade sig få konsekvenser i cirka tio kapitel framåt. Tjoflöjt! Ändra, ändra, ändra, pilla, pilla, pilla.

Jag gillar det.

Det blir bra.

Kanske min bästa del av bokskrivandet, faktiskt, det här ändrandet och pillandet.

Bokjuryn 2012

För övrigt så är jag urbota glad över att min bok tog sig in på 2012s topp 10-lista över de mest populära ungdomsböckerna (när ungdomarna själva får välja). Så himla fin lista att hamna på.

Här kan ni se alla vinnarna och topp 10-listorna i årets Bokjury!

Skrivkurs för vuxna, fortsättning

Hörni, hörni, det finns några platser kvar på fortsättningskursen för skrivsugna vuxna den 18-19 maj i Stockholm. Den är rolig! Ni borde anmäla er!

Att den heter "fortsättningskurs" betyder INTE att man behöver ha gått nybörjarkursen först. Men det betyder att man bör ha kommit igång ordentligt med sitt skrivande, har en tydlig idé om vad man vill skriva, och kanske ett halvfärdigt manus i byrålådan redan. På kursen pratar vi ena dagen om viktiga grejer i manuset (karaktärer, dialog, dramaturgi etc.) och andra dagen om vad man gör sen, när man väl är klar (skicka till förlag, skriva följebrev, refuseringar, antagning, pr-arbete, etc.)

Läs mer här! Vi är trevliga, rätt roliga, bjuder på godis och tvingar ingen att läsa högt.

Hur Selma, 12 år, gjorde min dag

Fick en kommentar här igår som gjorde mig så fnissigt himla glad att jag i det närmsta studsade till jobbet i morse. Det här gick den ut på: På tisdag är det världsboksdagen. På en del skolor får man då komma utklädd till sin favoritbokkaraktär. Och Selma, snart 12 år, ska gå till skolan som Alicia i min bok Allt jag säger är sant.

Det kan mycket väl vara det finaste jag hört i mitt jordeliv.

Slut på skryt.

Svar: Ja, jo, det händer ju att jag får det lite nu och då.

Att jag fick den här frågan på ett av mina skolbesök i veckan:

"Har du fått Nobelpriset i litteratur någon gång?"

Det tycker jag är ganska roligt.

"Ganska."

Författarveckan - sista rycket

Älvstrandens bibbla och gymnasieklasserna som kom dit och lyssnade på mig igår: I LOVE YOU!! Hade så himla roligt, för gymnasiet, alltså, vilken GREJ. Skulle väldigt gärna träffa fler gymnasieklasser. Tyvärr för mig verkar författarbesök vara mer av en högstadiegrej? (Och kanske låg & mellanstadiegrej, men såna böcker har jag inte skrivit, så det är liksom uteslutet.)

Idag är jag i alla fall på Högre Samskolan och träffar åttor. Det är hittills (en klass in på dagen) också skitkul pga alla har läst min ena bok. Då är det nästan alltid skitkul. Oavsett stadie.

Ja, och sen är litteraturveckan i Göteborg slut för min del. Jag kommer att ha träffat sexton klasser när jag åker hem i eftermiddag. Om jag ska sia lite fritt om framtiden kommer jag att vara 1. Helt slut och 2. Helt hes på X2000 om några timmar.

Men det är det ju lätt värt! Himla ynnest ändå, att få kuska runt så här och prata böcker.

Författarveckan, dag 2

Toleredsskolan igår, Jättestenskolan i Biskopsgården idag. Jag råkade eventuellt uppmana eleverna i den sista klassen att googla på mitt namn för att hitta till min blogg, så HEJ HEJ OM DU ÄR FRÅN JÄTTESTENSKOLAN!, det var roligt att ses.

Förlåt att jag snörvlade så mycket. Jag är lite förkyld.

Imorgon ska jag till Älvstrandens bibliotek och träffa elever från Göteborgsregionens tekniska gymnasium, Gymnasiesärskolans Handelsprogram och Hantverksprogram, samt Polhemsgymnasiet. Det känns lite exotiskt att få träffa gymnasieelever, för jag är nästan alltid på högstadium och hänger. Plus också: roligt att åka till Älvstranden igen. En gång bodde jag nämligen där.

(I en studentlägenhet med tre våningar. TRE VÅNINGAR?!? Är det rimligt? Svar: nej.)

Jag tänker mycket på boken som jag har tänkt börja skriva på allvar snart. Den ska utspela sig i Ingelstad, har jag tänkt. Det lilla samhället utanför Växjö som jag växte upp i. Mm... små samhällen. Mm... småländsk skog. Är mkt, mkt sugen. Påminn mig om det snart när jag sitter och här och sliter mitt hår över texthelvetet, s'il vous plaît.

Nytt avsnitt av podcasten!

Woop! Woop! Nu ligger ett nytt avsnitt av min och Pers podcast uppe här!

Det handlar om föräldrar i ungdomsromaner, och vi har läst "Gul utanpå" av Patrik Lundberg. Vi blir nästan osams. Eller okej, inte osams då. Men vi tycker olika. Det är kul!

Gäst i avsnittet är författaren och smarthuvudet Jenny Jägerfeld.

Lyssna, lyssna!

Litteraturvecka i Göteborg

SWOSH, klipp till Göteborg. Jag är visst på Västkusten, plötsligt.

Den kommande veckan är det Litteraturvecka här. Det betyder att cirka 40 barn- och ungdomsboksförfattare ska ut till en massa olika förskolor och skolor i Göteborg och prata om skrivande, böcker och läsning. Till exempel jag. Superbra grej, det här med litteraturveckan! Funkar så här: Västra Götalandsregionen står för författarnas resa, boende och hälften av arvodet för alla klassbesöken. Så förskolorna/skolorna får författarbesök till en mycket billigare penning än vanligt. Och författarna får sällskap av 39 andra trevliga författarprickar som bor på samma hotell under sin jobbvecka! Det är roligt. Jag kommer sannolikt inte att ha varken röst eller ork kvar när veckan är över, men ändå: Det är roligt.

Imorgon ska jag till Toleredsskolan.

Hoppas jag hittar dit.

En skrivkurs senare

Ponera att man har tillbringat hela helgen med att hålla skrivkurs för 20 skrivsugna vuxna människor, och klockan har passerat nio på kvällen, och man ska upp och jobba som vanligt imorgon, fast man egentligen missat hela helgledigheten, ponera det. Är det då okej att SOMNA SOM EN STEN ganska exakt nu?

Svara gärna ja.

/trött

Mysig present! Så här på fredagen!

Å, herregud.

Jag har skrattat så mycket nu åt att jag nyss skrev ett mejl till en förläggare med ämnesraden "Ett skepp kommer lastat med ett manus!" och först glömde m:et i manus.

Det är inte rimligt.

Vare sig att glömma m:et eller att skratta så mycket åt att göra det.

Men det är trevligt att ha skickat in manus! Version 1.0 av "Vi måste sluta ses på det här sättet"- check! Hoppas förläggaren tycker att det är snäppet bättre än ämnesraden antydde.

Ni vann en bok!

Sådär! Nu har jag valt tio vinnare, som får "Eddie får en lillebror" på posten inom kort (förutsatt att ni hör av er och lämnar er postadress).

Fanfarer och grattis till:

Anna på Kära syster.

Linda på Kreativ gegga.

Markus Hultcrantz.

Ana på Den kaotiska familjen.

Emma Sjölén, som skrev den här fina:
liten kille stor
bäbis i mammas mage
lämna tillbaka?

Situationsdiktaren

Elin på Vitnos blogg

Ida på Nusse.

Josefin, som började sin kommentar med: "Lilla s fick ett syskon i november. Han går kort och gott under namnet: bebis."

Och Astrid, som skrev:
Syster när som helst
Eddie kan nog förklara
syskonkärleken

Mejla mej på onekligenblogg@yahoo.se allihop! Så kommer boken snart.

The fault in our stars

Men gud ändå, vilken härlig kväll jag haft! Nästan tre timmars prat om John Green och "Förr eller senare exploderar jag" (den här grejen) med ett helt gäng andra människor i blandade åldrar som också läst och älskat boken. Så fantastiskt insnöat. Mm... älskar insnöat.

Älskar också boken. Har jag sagt det?

(Till exempel så mycket att jag skrev in den i min novell i Het.)

Hoppas alla som kom också hade kul!

Själv har jag typ sprungit hem och googlat skådespelerskan som fått rollen som Hazel Grace i den kommande filmen, Shailene Woodley. Tänker nu att det nog kan bli rätt bra? Eller? Har i och för sig inte sett henne i något, men känner mig ändå försiktigt positiv. Vem som ska spela Augustus är inte klart än, men jag föreslår: Ta någon karismatisk och smart snygging som man (jag) blir kär i. Annars blir jag gruvligt besviken. Okej? Okej.

Skrivkurs för ungdomar?

Hallå, hallå, känner du någon skrivsugen ungdom? Eller är du en skrivsugen ungdom själv?

Helgen den 27-28 april håller jag och Johanna Lindbäck en skrivkurs för 14-18-åringar i Stockholm. Vem som helst i rätt ålder kan anmäla sig, och det kostar 1000 kronor för hela helgen. Då kommer vi att prata om att hitta idéer, hur man kommer igång med skrivandet, hur man hittar på en bra person att skriva om, hur man gör med dialog, hur man skapar spänning och hur man får läsaren att vilja läsa vidare. Det blir massor med roliga skrivövningar, men inget läskigt "läsa högt inför hela gruppen". Och man behöver inte kunna något innan. Bara gilla att skriva. Erkänn att det låter roligt?

Klicka här för att läsa mer!

Hoppas vi ses!

Plötsligt en måndag

Är så himla frustrerad på böcker just nu, det tar så lång tid allt med dem. Skriva dem, läsa dem, allt. Jag är medveten om att det förmodligen ej är okej att bli sur över att man har för många böcker att läsa, men jag är i alla fall sur på det, för det tar skitlång tid att läsa, och det finns inget sätt att fuska sig igenom det. I alla fall inget som jag kommit på.

Idag har jag jobbläst 627 sidor bok.

Samtliga av dem var jättebra.

Men ändå, så himla frustrerad.

När jag läste litteraturvetenskap och det var jättemycket att läsa hela tiden fick jag parkera mig på studentlyans mest obekväma pinnstol för att inte somna. Sedan pausade jag var hundrade sida. Pausen fick högst vara 10 minuter lång, sedan satte jag mig ner igen. Och varje kväll bara: Du måste läsa trettio sidor till innan du somnar. Tjugoåtta kvar. Tjugo. Sjutt... KÄMPA LISA! Lite i samma läge är jag nu också. Inte så lustfyllt, direkt. Och det måste det ju inte alltid vara. Men det här med att det är nästan omöjligt att hålla koncentrationen kvar på boksidorna för att det finns så många andra saker som också borde göras hela himla tiden? Det gör mig frustrerad.

Men, men.

Nåväl.

Vi kan ju istället tänka lite på det andra jag gjort idag: Börjat pensionsspara.

Känns ju ändå stort.

Nu även som pocket

Nu finns "Allt jag säger är sant" som pocket också. Det känns fint. Som om en bråkig lillasyster varit på vift i världen och försökt hitta sig själv i asien eller så, och äntligen kommit hem igen. Hon passar i pocketform, Alicia.

Kom och diskutera John Green!

Hörni, hörni, finns det någon här som är sugen på att komma och prata om John Greens fantastiska bok "Förr eller senare exploderar jag" i nästa vecka?

På torsdag den 21 mars, klockan 18.00 ordnar nämligen bokförlaget Bonnier Carlsen en träff om romanen, på förlaget (som ligger på Sveavägen i Stockholm). Jag kommer att vara där och hålla i pratet som rör själva boken. (Vi kan till exempel prata jättejättemycket om Augustus! LÅT OSS PRATA JÄTTEJÄTTEMYCKET OM AUGUSTUS!) Och förutom det kommer förläggaren Karin att berätta om arbetet med den svenska utgåvan. Om omslaget, titeln, översättningen. Allt sånt.

Om du klickar på bilden här intill, så blir den större, och du kan läsa mer.

Och om du är sugen på att komma? Då skyndar du dig att anmäla intresse till Tove på Bonnier Carlsen: tove.kullenberg@bonnierforlagen.se

Det är först till kvarn som gäller för platserna.

Hoppas vi ses!

Tävla om Eddie!

Vill du, eller någon till dig närstående liten knodd, kanske vinna ett exemplar av min senaste bilderbok "Eddie får en lillebror"? Då tycker jag du ska passa på nu, för jag har fått 10 böcker av förlaget som jag tänkte lotta ut. Det du behöver göra för att vara med i tävlingen är att skriva en enkel haiku om syskonskap i kommentarsfältet. Nä, SKOJA! Du behöver inte skriva en haiku. Men skriv något om syskon! Och vill du inte kommentera går det bra att mejla till onekligenblogg@yahoo.se också.

Du har till och med klockan 23.59 den 21 mars på dig, sedan väljer jag tio vinnare.

Må bästa haikuförfattare bloggläsare vinna!

TÄVLINGEN AVSLUTAD!

Veckans vego: Bolognese på svarta linser

Vi brukar göra köttfärssås utan kött på quornfärs, och det tycker jag brukar bli gott, för jag har ingenting emot quorn, jag tycker quorn är rätt gott. Men det känns ändå roligare på något vis att inte fuska med en massa låtsasköttprodukter. Och ja, det låter helt rubbat att göra bolognese på svarta linser (speciellt eftersom de marknadsförs som en lyxig lins, "linsernas ryska kaviar", WTF?) men testa! Verkligen, testa! Det är mycket godare än du någonsin kan ana.

Du behöver:
1 morot
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1,5 dl svarta belugalinser (jag använder de här, som jag hittade utan problem när jag storhandlade sist.)
2 msk tomatpuré
1 stor tetra krossade tomater
2 dl crème fraîche
2 dl vatten
1 buljongtärning
1 sockerbit
1 msk balsamvinäger
salt & peppar
lite spiskummin, om du gillar det
och kanske parmesan och basilika

... och spagetti.

Gör så här:
1. Skala och riv moroten, och skala och hacka lök och vitlök.
2. Fräs linserna med morot, lök och vitlök i lite olja.
3. Häll i tomatpuré, och rör runt och fräs i en liten pluttestund till.
4. Tillsätt krossade tomater, crème fraîche, vatten, buljongtärning, sockerbit, balsamvinäger och eventuellt spiskummin om du gillar spiskummin. Jag älskar spiskummin.
5. Låt koka i cirka 25-30 minuter (eller tills du tycker att linserna har fått bra konsistens). Mot slutet kan du med fördel koka pastan.
6. Om du vill kan du mixa såsen slät nu. Eller kan du låta bli.
7. Smaka av med salt och peppar och basilika.
8. Ät upp, förslagsvis med riven parmesan på.

Nytt avsnitt av podcasten

I det nya avsnittet av podcasten som vi precis la upp på Allt vi säger är sant pratar vi om boktitlar! Till exempel skryter jag om att jag är helt sjukt bra på att komma ihåg långa boktitlar. Sedan säger jag jättejättefel på Alex Schulmans extremlånga boktitel i nästa sekund. Men, men. Ja, ja.

Förutom det så handlar nästan hela avsnittet om Håkan Hellström, för (den fantastiska) boken vi läst och diskuterar heter "Ge mig arsenik" av Klara Krantz. Och det är inte den enda boken i vår som lånat titel från en Håkan-låt. In och lyssna med er!

Måndagsmöte!

Jo, förresten! Idag var jag måndagsmöte på Bokhora! Och ja, jag vet att det inte är korrekt svenska att uttrycka sig så, men nu gjorde jag det i alla fall, för det är så jag tänker det, och det var mitt måndagsmöte, så jag bestämmer. Här kan man läsa!

Veckans vego: Rödbetsbiffar med fetaostkräm

Rödbetor är gott, det är ju sen gammalt. Här i form av biff! Med fetaostkräm!

Du behöver:
600 gram kokta rödbetor
3 kokta potatisar
1 gul lök
1/2 dl polenta (små, små gryn som ser ut som mannagryn, men som är majsgryn.)
2 msk potatismjöl
1 ägg
Salt
Peppar
1,5 paket fetaost
1 burk crème fraîche
1 kruka färsk basilika

Gör så här:
1. Skala och koka rödbetor och potatis om du inte händelsevis råkar ha hela kylen full av kokta rödbetor och potatis redan. (Och ärligt talat, vem har det?)
2. Riv kokta rödbetor, potatis och gul lök på ett rivjärn.
3. Blanda i ägg, polenta, potatismjöl, salt, peppar och ett halvt fetaostpaketet (eller ja, kanske inte paketet då, men själva osten) i rödbetsrivet.
4. Stek biffarna i smör eller olja, några minuter på varje sida. Märker du att de håller ihop dåligt när du steker - ös i lite mer polenta och/eller potatismjöl i smeten.
5. Smula i ett paket fetaosten i crème fraîchen, och hacka/mixa ner basilika i krämen.
6. Ät upp, till exempel med klyftpotatis.

Ses i Sollefteå?

Finns det någon Sollefteåbo som hänger här inne? I så fall skulle vi kunna ses imorgon. Då ska jag nämligen först åka tåg halva dagen och sedan prata böcker och skrivande på bibblan i Sollefteå på kvällen. Öppet för alla! Gratis! Och på torsdag kan man komma på skrivverkstad också, i fyra timmar. Öppet för alla! (I mån av plats.) Gratis!

Jag bara säger.

Tjuvtitt: Eddie får en lillebror

I Eddie får en lillebror har det kommit en ny bebis. Den ska också bo här nu. I samma hus som Eddie, med samma mamma och samma pappa. Det tar ett tag att vänja sig vid för Eddie, det. För hur gör man med ett syskon, egentligen? Hur ska man vara? "Får jag krama lillebror?" frågar Eddie. Det får han gärna. "Får jag mata lillebror?" undrar han. Fast det går tyvärr inte. "Får jag trampa på lillebror, då?" klämmer han i med. Men det får han ABSOLUT inte!

Ganska knivigt för samtliga inblandade, det där.

Finns det inget Eddie och lillebror kan göra ihop utan att det blir knas?

Eddie får en lillebror passar småttingar (såna mellan 1 och 4, typ), och finns att köpa (i alla fall på nätbokhandlarna) nu. Och vill ni köpa en bok direkt av mig, med hälsning i, så klickar ni här och läser om hur det går till.

Hoppas ni kommer att gilla den!

Mmm... inspelning

Ikväll ska Per och jag spela in ett nytt avsnitt av vår podcast, untz, untz, det är ta mig tusan det roligaste jag vet just nu. Så här går det till: Jag packar två silvriga väskor i plåt fulla med mikrofoner och några stativ och ett litet mixerbord, som jag lånat av Gustav. Sedan tar jag väskorna med mig och bygger en liten studio i soffhörnan på mitt frilanskontor. Och när det blivit kväll och de andra frilanskompisarna gått hem, då kommer Per och producent-Karin dit, och så spelar vi in. Vi vet inte så jättenoga innan exakt vad vi ska prata om. Eller jo, vi har ju läst samma bok, och bestämt ett tema. Men vi vet inte vad den andra tycker om boken innan, och inte vad den andra tänker ta upp för grejer kring temat, så det är ändå tämligen spontant. Vi brukar ha mycket kul. Och sen, när Per och jag babblat i 35 minuter eller så börjar Karin göra "skära halsen av sig"-tecknet, och det betyder att vi måste sluta ha mycket kul. Så då gör vi det och avrundar. Och sen tar Karin med sig minneskortet med allt babbel på hem och klipper ihop pratet till en lite kortare version. Och sen publicerar vi den versionen på bloggen/iTunes. Klart!

Just nu kan man tävla om min ena bok inne på vår podcastblogg. Skitlätt tävling! Man ska bara tipsa om en kärleksbok.

Ja, och så kan ni ju givetvis lyssna på själva podcasten också. I senaste avsnittet är temat kärlek, så då pratar vi om om Jellicoe Road, om Gunnar Ardelius, om Gossip girl och gaykärleksböcker, till exempel. Och så avslöjar Vanja, som är gäst, hur dagens ungdom är funtad när det gäller loooove. På ett ungefär.

Slut på insnöat podcastinlägg.

Hej då.

Mellan raderna

Psst! Om man känner sig sugen kan man idag läsa en intervju med mig om populärkultur och sånt på "Mellan raderna" som är Rabén & Sjögrens samlingsplats för ungdomsboksintresserade människor på nätet. Och även om man struntar i själva intervjun så tycker jag man kan gilla Mellan raderna på Facebook eller följa dem på Instagram, pga what's not to like med en "samlingsplats för ungdomsbokälskare" på nätet? Exakt, inget.

Skål för mig! Så länge.

Alldeles nyss skickade jag mitt sista kapitel av Vi måste sluta ses på det här sättet till Johanna. Jag är klar! jag är klar! JAG ÄR KLAAAAR!

(Med första utkastet. Vet naturligtvis redan massor som ska skrivas om innan vi ens skickar in till förlaget för redigering. Men tyst nu.)

Öppet brev till min medförfattare således: Kan du vänligen klämma ur dig dina sista kapitel också, så vi kan fira sen?

Tack på förhand.

/skumpasugen

Vem har råd att vara författare?

Idag tycker jag att ni ska uppmärksamma (på Bokhora, i  den här debattartikeln i DN, eller se det här inslaget på Kulturnyheterna), frågan om biblioteksersättningen som regeringen nu verkar vilja skrota ersätta med bidrag. Viktigt!

Biblioteksersättningen är som en lön för författare, och systemet har funnits sedan 50-talet. Varje gång en författares bok lånas ut på ett bibliotek får författaren en ersättning. Idag är den ersättningen 1,37 kr per utlån (81 öre går direkt till författaren, resten in i en fond och blir stipendier som författare kan söka). Det låter inte som speciellt mycket pengar, men för väldigt många författare är den ihopräknade summan i slutändan ändå en viktig del av försörjningen.

"Vem kommer i framtiden att ha råd att vara författare?" skriver Johanna Lindbäck på Bokhora.
" a) Människor med ett stort arv b) Såna som gift sig rikt c) Såna som skriver framgångsrika deckarserier om 15 mord i skärgårdsmiljö."

Och så här skriver bland annat Gunnar Ardelius från författarförbundet i debattartikeln i DN:

"Det övergripande målet bör vara att alla i Sverige, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska ha god läsfärdighet och tillgång till litteratur.
En självklarhet tycker de flesta. Men vi som producerar innehållet – författare, illustratörer, fotografer och översättare – vill inte arbeta i en Florence Nightingale-anda. Att med mössan i hand tacka staten för att den kan tänka sig att ge oss en slant för besväret. Det är den situation vi hamnar i om biblioteksersättningen förändras i den riktning regeringen pekar."

Klicketi klick!