Varannan vatten

Okej, nedan följer lite bokprat, låtsas att ni är intresserade? Jag har tänkt ut en hel ungdomsroman på sistone, gjort en plan, hittat på fyra huvudpersoner, gjort research, skrivit anteckningar, och provskrivit första kapitlet. Och sen har jag bestämt mig för att det nog inte går. Inte just nu i alla fall. För jag orkar inte? Ämnet är så allvarligt och läskigt, och jag vetifan om jag pallar att umgås med tanken på en styckmördad fjortonåring i ett år framöver. Mitt huvud behöver liksom inte påfyllning av tankar på vad som kan hända med barn, och hur det påverkar människor i deras omgivning. Inte den här veckan i alla fall. Mitt huvud behöver påfyllning av: första förälskelsens pirr och panik, mjukglass och vårsol och delade hörlurar på en buss.

Ja, så nu lyssnar jag på Håkan Hellströms "Valborg" helt orimligt många gånger om dagen och tänker ut en ny bok istället. Kanske skriver jag den istället.

(Tänk om det är så - att jag styr mitt egna mående med det jag skriver. Att jag blir ledsen av att skriva ledsamma saker, och fluffig av att skriva fluff.)

(Coolt.)

(Also: Hur mår ni, deckarförfattare of the world?)

Dagens boktips

Jag läste en så bra bok idag, så efteråt var jag tvungen att göra följande: 1. Gråta. Inte för att boken var sorglig, utan för att jag blev så jädra känslosam av den, vet inte om jag var glad för att jag inte var nitton längre, eller om jag var ledsen, men jag tror kanske mest ledsen, det var rätt härligt att vara nitton. 2. Sms-trakassera Johanna som jag visste hade läst samma. 3. Sms-trakassera personen som jag trodde hade jobbat med boken på förlaget. 4. Mejl-trakassera personen som verkligen hade jobbat med boken på förlaget. Observera här att de två sistnämnda personerna råkar vara personer jag känner, som jobbade med min senaste bok också, jag brukar inte alltid sms-trakassera förlagsmänniskor så fort jag läser en bok. (Johanna däremot, har jag för vana att sms-trakassera på regelbunden basis.)

Boken var: "M varken mer eller mindre" av Petra Backström. Det var väldigt, väldigt, väldigt länge sedan (vi pratar om flera år här) jag läste en svensk bok för unga vuxna som jag gillade så mycket som jag gillar den här. Den är så exakt och skarp och rolig och smart och redan på första sidan står det: "Han försökte strypa sig själv när han var tio. Inte för att han led av ångestattacker eller dödslängtan - vilken tioåring gör det? Men han var väl lite dum i huvudet som liten helt enkelt." Ja, och efter det var jag naturligtvis kär i den. Boken, alltså.

Är i och för sig fruktansvärt sur för att jag inte skrivit den själv, men förutom den lilla krisen: hjärtögonemoji. Läs den?

Live från mitt huvud

Kom på häromdagen att det vore kul att göra en serie små korta filmsnuttar, "veckans vegovideo", med olika teman för de olika avsnitten, och tips och trix och kanske ett recept i varje, och har sedan dess inte kunnat tänka på något annat alls. (Jo, tog en kvarts paus och kollade på det här klippet med Adele för att Johanna tvingade mig. Det som hände då var det här: OMG, BLEV SÅ JÄVLA KÄR I HELA VÄRLDEN, I ALLA FALL I ADELE OCH DEN DÄR SNUBBEN BREDVID HENNE I BILEN, JAMES SOMETHING, ÅH?!? Älskar alla som sjunger i bil. Till exempel jag sjunger väldigt ofta i bil, och jag är rätt gullig? Min bästa bilsjungarlåt är "Hero" av Family of the year. Jag har kommit på en egen andra-stämma till refrängen. Den är så SJUKT snygg, alltså, det är synd och skam att ingen annan någonsin kommer få höra den?!?) (Sen tog jag en timmes paus till och lyssnade på ett avsnitt av podden Invisibilia och det var det ju värt, så himla intressant. Jag lyssnade på avsnittet om tankar. Det hette "the secret history of thoughts". TIPS!) Det tar sjukt lång tid (för mig) att göra ett fyra minuters videoklipp. Flera dagar, faktiskt. Men det är också sjukt roligt, så jag fortsätter väl tänka på det en stund till.

Hej hej!

Årets första jobbdag

Och om den vill jag säga: Vilken klassiker, ändå. Första halvan av dagen har jag städat kontoret och försökt lokalisera mitt skrivbord under allt junk som samlats där under jullovet. Vet inte hur det sker, men den lilla kattvinden aka mitt kontor har liksom en tendens att förvandlas till tillhåll för allehanda kartonger, väskor, tvättkorgar, what have you, så fort jag tittar bort i en halv sekund? Tittar jag bort ett helt jullov går det knappt att ta sig in. Men aja. Andra halvan av dagen har jag sammanställt alla verifikationer till förra årets bokföring prydligt i en pärm som jag ska trava iväg till min redovisningskonsult med imorgon. Har även: tittat i min kalender och bestämt att jag inte ska boka in fler skolbesök under våren än de jag redan bokat in. Samt tömt mejlkorgen. Åh herre jesus i himlen, vad jag älskar tomma mejlkorgar!!! (Älskar i och för sig även mejl, men inte när de hopar sig och ligger och är obesvarade dåliga samveten.)

MITT ARBETSLIV ÄR ETT TOMT BLAD! MED DOFT AV AJAX! OCH JAG HAR NYA PENNOR!

Älskar livet.

Nu ska jag gå ner på nedervåningen och socialisera med barn och barnvakter. De är nyklippta. Inte barnvakterna, kanske, men barnen. En har till och med svinfräck neonorange färg i sitt stubb! Tack för det, Gnesta Klippet.