5 x Dinokalas

Det började inte regna (förrän Dinokalaset var slut)! PRIS SKE LOV! Och jag är medveten om att det ser ut på bilderna som om Emma och jag fick fira vår bokrelease helt på egen hand, men helt ärligt - det kom skitmånga folk. Jag har bara inte frågat dem ifall de vill vara med på bild i bloggen, så ni får hålla till godo med Emma och mig. Och ballongerna! Herregud, ballongerna. Vi la halva festbudgeten på tre enorma heliumballonger. Värt.

Tack alla som kom förbi! Det var så kul.

Det tyckte Ivar och alla hans dinosaurier också.

(Jo, jag vet det, för jag har hittat på'na, så jag bestämmer.)

Skål och heja!

Dinokalas imorgon!

Äh, fuck it, vädret visar visserligen mulet och säkert också ett och annat regnstänk om vi har otur, men vi kör ändå.

Imorgon blir det Dinokalas!

Om ni tänkt komma förbi så sikta på den stora gräsmattan nedanför alla djuren, och förbi plaskdammen. Håll utkik efter stora röda ballonger så hittar ni oss! Vi börjar klockan 14.00, och skålar och läser högt ur boken strax därefter.

Det kommer att finnas kakor och frukt och saft och bubbel, men du måste själv ta med dig en filt att sitta på och mer mat om du är hungrigare än bara kaksugen. Och ja! Vill du köpa en bok så tar du med kontanter också.

Hoppas vi ses!

4 x onsdag

Säg mig, hur många gånger är det rimligt att man uppdaterar väderprognosen på yr.no per dag? På lördag ska jag och Emma fira vår nya bilderbok med att ha releasepicknick och högläsning i Aspuddsparken i Stockholm. Utomhus, ni vet. Utan tak. Igår kväll och i morse visade prognosen 9 grader varmt och ösregn. Vid lunch idag hade den ändrat sig till 14 grader och solglimtar. Jag har gjort två saker idag: 1. Bakat en miljard kakor just in cases dinokalaset faktiskt går att genomföra, samt 2. Tryckt på uppdateraknappen när det gäller vädret.

Som det ser ut nu så kör vi på.

Ösregnar det så skjuter vi upp till en annan helg senare i sommar.

Ni vet att ni är välkomna, va?

Eddies återkomst

Alltså, lyckan när man kommer till förlaget för ett möte om ett bilderboksmanus man skrivit, och tror att man bara ska prata lite, kanske bolla lite idéer, dricka kaffe och sånt, och så halar illustratören (som heter Jesus Verona) upp en bunt tidiga skisser ur väskan. SKISSER! Det finns ta mig tusan ingenting jag älskar så som skisser. Jag tror att det handlar om att "illustratör" eller "konstnär" är bland de finaste yrken jag kan tänka mig. Jag är så sjukt imponerad av (läs: avundsjuk på) folk som kan rita. Blotta åsynen av en sån där konstnärsmapp där det kan tänkas ligga skisser gör mig helt knäsvag. Och färgkladd! Penslar! Tuber med färg! Ateljéer! Åhhh, be still my beating heart, vi har pratat om det här förut, va?

Det är kul att Instagram är så poppis nu, för om man följer illustratörer där får man ofta se skisser.

Man gillar det ganska mycket.

"Man".

Men i alla fall! Det lilla gulliga barnet på skissen ovan är Eddie, från "Eddie och julen" och "Eddie får en lillebror". Det kommer en tredje bok om honom efter vintern, och den handlar om att försöka sluta med napp. Kanske kommer den att heta "Eddie och napparna - en kärlekshistoria", för det är det den handlar om. Att älska sina nappar så evinnerligt mycket att man vill ha dem med sig jämt, jämt. Fast alla vuxna runt omkring tycker att man är för stor för napp. Och borde sluta.

Den kommer bli fin, tror jag.

Speciellt tror jag det nu, efter att ha sett skisserna.

Mmm... skisser.

Och på tal om den där boken

Tips, förresten! Jag och Emma Göthner gästbloggar hos Rabén & Sjögren den här veckan, om hur vi gjorde "Ivar träffar en Stegosaurus" och varför. Här kan man läsa!

Tjuvtitt: Ivar träffar en Stegosaurus

Dinolandet är en låda där Ivars alla leksaksdinosaurier bor. Han har hur många som helst, och han kan namnen på dem allihop. "Vad heter den här?" frågar pappa och håller upp ett plastdjur i luften. "Diplodocus" svarar Ivar utan att blinka. "Den här då?" frågar pappa. "Triceratops." Ivar tycker inte ens att det är svårt. För han har övat i sitt Dinoland i säkert tusen timmar.

Men en kväll, när Ivar inte vill sova, händer det något märkligt. Plötsligt hörs det konstiga ljud från Dinolandet. Det krafsar och piper! Och innan Ivar riktigt hunnit fatta hur det gått till så står han mitt i djungeln, liten som en myra, bland alla de gigantiska dinosaurierna. Och det verkar ta mig tusan som att de lever. På riktigt!

Ivar träffar en Stegosaurus har bilder av Emma Göthner, och passar för barn mellan 3 och 6 år på ett ungefär. Och det finns liiiiite, liiiiite fakta i den också, för alla faktatokiga dinosaurieexperter. Men mest är det ett förhoppningsvis rätt spännande äventyr i dinomiljö.

Den går att köpa nu, på nätbokhandlar och i bokhandlar. Och vill du köpa den direkt av mig och få en hälsning i så går det så klart fint! Då klickar du här och läser om hur du ska gå till väga.

Åh, hoppas ni kommer gilla!

Kolla, en boktrailer!

Åhå! Här kan man klicka och se en boktrailer för min nya bilderbok, "Ivar träffar en Stegosaurus". Har väl sagt det hundra gånger innan, men jag är så förtjust i denna Ivar, så som Emma Göthner illustrerat honom. Hans slängiga ben och barfotafötter och utåtstående öron. GULLIG!

På måndag släpps boken. Då kan man köpa den på alla möjliga vanliga ställen (nätbokhandlar och vanliga bokhandlar), eller via mig om man vill ha en hälsning eller autograf i. (Klicka här för info om hur det går till.)

Nytt avsnitt av podcasten

Den här gången om syskon (åh! Mitt BÄSTA ämne!) och boken "Låt vargarna komma" av Carol Rifka Brunt (åh! Min typ BÄSTA bok!). Vi pratar om typiska storasystrar, Marit Bergman, Game of Thrones, tvillingar och har intervjuat författaren Christin Ljungqvist, som skriver om syskon nästan jämt.

In och lyssna mer er! Ni klickar här.

Eller letar på iTunes.

Dinokalas!

Sug på den här, då! Lördagen den 28 juni, klockan 14.00, firar jag och Emma Göthner vår första gemensamma bilderbok "Ivar träffar en Stegosaurus" med releasepicknick i Aspuddsparken i Stockholm.

Vi tänker duka upp med kakor och ballonger, och ha högläsning ur boken. Ta med en picknickfilt, lite mat om du känner på dig att du kommer vara hungrig, och titta förbi? Och ta gärna med dig ett barn eller sju!

Det blir inte speciellt storslaget eller spektakulärt eller så, men det blir trevligt.

Och när du tröttnat på oss kan du kolla på gulliga grisar eller plaska i plaskdammen eller köpa glass i Aspuddsparken.

Deal?