onsdag, december 14, 2016

Vardagarna nu

Åh herregud, vintervardag, vad du t-r-ö-t-t-a-r ut mig. Att jag ens försöker "hitta på något" efter jag hämtat barnen? Det är ju absolut fullt tillräckligt att bara få med dem hem, få i dem mat, få dem i säng utan att någon av oss dräper någon annan i processens gång. Idag klämde vi in "gå till simhallen" också. Vem tror jag att jag är ens?!? Kommer nu behöva ligga och kippa efter andan i ett hörn fram till april för att återhämta mig.

Här är det som jag tappar livslusten mest av: Matlagandet. Det finns liksom ingen väg ut. Om jag taggar ner på ambitionerna och till exempel serverar yoghurt till mat tycker jag allt blir så tråkigt att jag vill gråta. Dessutom är det här vad som händer med mig om jag inte äter så kallad Riktig Mat på regelbundna tider: jag vill gråta. Igen! Men om jag lagar Riktig Mat så tar det tid och energi, och sen kommer ända bara barnen till bordet och gnäller och petar och kanske säger "det är inte goooott, varför får vi aldrig pizzaaaaa", och guess what? Då vill jag också gråta. För att inte tala om hur sorgligt livet känns när man måste plocka undan skiten efter middagen.

Ooodeladi, ooodeladi.

Bråkar vid läggning gör vi också.

OCH NI DÅ?

7 kommentarer:

Malin M sa...

Exakt sådär är det här med....de där bråken vid läggning är så själsdödande. Allt man vill är att mysa, läsa och ha det härligt, avsluta dagen på ett fint sätt. Men nä...

Lisa sa...

Känner med dig!

Anonym sa...

Amen på det Lisa!
Så på pricken rätt för att beskriva känslan och vardagen hemma hos mig också just nu. Trötta barn, trötta föräldrar, lite för höga ambitionsnivåer (läs typ göra något annat än att ligga under en filt i soffan, läsa en bok/se på film och moffa godis/pepparkakor/lussebullar) som att gå till dagis/jobb/avlutningen på simskolan/laga mat/försöka sno ihop ovan nämnda pepparkakor och lussebullar. Jag vill vara i fred! Och vara med barnen! Fast de båda viljorna krockar ju tyvärr...
Så, heja oss, Kämpa på! Vi klarar det! "Snart" kommer det en vår och så fort granen och julljus är bortplockade så åker växtbelysning och fröer fram.

/Marie

Vitnos sa...

Exakt så har vi det med. Ett barn som bara vill ha goood maaaat: dvs potatis och köttpinnar (fiskpinnar). Som barnet sedan inte heller äter. Ett barn som inte vill sova men som heller inte vill vakna på morgonen och som bara "vill vara hemma i LÄDENHETEN och MYSA!". Som lämnas med gråten halsen, med sammanbiten mun och stirrig blick. En unge som är så tapper när föräldrarna bara trotsar om mössor och vantar jämt. Som tillslut får yoghurt och lussebulle innan nattning. Som badar huden torr och knottrig varje kväll, men som ändå njuter av massagesagan på ryggen med fet kräm, trots att det blir så kladdigt. Med en mamma som är gravid och en pappa som jobbar bort tiden räknar vi ned dagarna till julledigt. Blir det bättre? Det måste bli bättre.

Lina sa...

Haha, check på den! När Maken åkte på julbord idag tag jag ungarna till närmsta pizzeria (för det kändes heeeelt omöjligt att laga potatis-och blomkålssoppa). Snart blir det julkalendern, och läggning för alla efter det. Inklusive Mamman.
Alla ambitioner om att yoga/beställa sista julklapparna/baka bröd har kastats i sjön.
Jag kanske orkar imorgon? Om jag sover jättelänge i natt!? :)

Emi Guner sa...

två snabba middagstips som räddat oss/mig i många år:

1. koka makaroner tills de är klara. häll av vattnet. häll på keldas milda tomatsoppa. värmen från makaronerna gör det hela perfekt tempererat för barn. servera.

2. gör matiga varma mackor i våffeljärnet.

Sara sa...

Min kurator ställde en så himla bra fråga förra året när allt var väldigt tungt och jag kände att jag bara inte orkade laga mat. Hon sa -- men vad händer om du struntar i att laga "bra" mat? Och sen pratade vi om att mackor också är mat och att ibland får man ha perioder när man äter mat som man orkar laga trots att det inte är superbra, avancerad, nyttig mat. Herregud, man känner ju inte så för evigt. Så ät yoghurt och var snäll mot dig själv. Bästa middagen när man inte orkar är ju trots allt frukost till middag. Kram!