onsdag, september 14

Bland hästbajs och stöv

Bild ur "Halsen rapar, hjärtat slår - rim för 0-100 år" av Emma och Lisen Adbåge.
Hej från hög på häst! Eller ja, det lät ju som det lät. Jag menar bara att jag varit i stallet och att det var fantastiskt. För några veckor sedan trodde jag att min (ganska nya) ridskola hade lagt ner sin ridskoleverksamhet (precis som min förra) och att jag inte skulle få rida i höst. Men så ba: VAR DET INTE SÅ!!! Skrek typ rakt ut av glädje när jag fick reda på't.

Idag har jag haft höstens första ridlektion. Den var så här: "Idag ska vi bara tölta. Alla som har travat när lektionen är slut har gjort fel. Börja korta ihop era hästar."

Och som genom ett freaking mirakel (läs: en häst som älskar att tölta) gick ungefär allt rätt. Varje gång jag red förbi den stränga ridläraren sa hon "bra, Lisa!" (förutom en gång när hon väste "hälarna!!!"). Och när hon sa "perfekt takt, det är en jättebra tölt du har nu, du skulle bara behöva få honom i lite lägre form" och jag frågade "hur gör man det då?" och hon sa "jobba lite mer med innertygeln, och led ut yttertygeln och driv på framåt" så gjorde jag det och DET FUNKADE?!?

Åh, herregud så roligt.

Jag tycker fortfarande det är otroligt svårt att känna när det blir rätt, och i efterhand fatta vad jag eventuellt gjorde för hjälper för att det skulle bli så. Satt jag plötsligt bra? La jag plötsligt vikten rätt? Skänklade jag plötsligt på rätt ställe, på rätt sätt? Kommer jag att kunna göra samma sak igen? Ingen vet. Jag låtsas ibland att jag har 100% koll när ridlärarn säger "känner du nu vilken feltakt du har?" eller "märkte du skillnad nu när du gjorde så?" men oftast har jag fan ingen aning, ibland vet jag inte om jag har tölt eller trav ens.

Men jag älskar verkligen att få vara i stallet, och jag kämpar på. Kanske finns det ingen annan timme i veckan när jag koncentrerar mig så mycket som jag gör när jag rider, och det finns definitivt ingen annan timme som är så fri från annat: ångest, flimmer, fem tusen saker som studsar i skallen.

1 kommentar:

Emelie sa...

Jag har också börjat rida, fast western, och jag är så sjukt dålig på det och det är galet kul. Och den enda timma i veckan jag inte kan tänka på ngt annat än bara "ben, tygel, fan balansen, meh sluta jag göör ju precis som jag ska, eller inte..."