lördag, juli 16

Horisont

Hej, jag har varit på Gotland. Det här kom jag på när jag var på Gotland: HERREGUD VAD FINT DET ÄR DÄR!!! Sedan sa jag det ungefär fyra hundra gånger på tre dygn. Tre kvällar i rad har jag kollat hemnet efter fina hus jag skulle kunna bo i på ön. Jag gör det ofta när jag är någonstans där det är fint, och det är ju fint typ överallt i det här landet, så att: Hemmet och jag är like this. Det senaste året har jag kollat efter fina hus jag kan bo i: På Gotland, i Dalarna, i Bohuslän, i Skåne, i Småland, på Öland och säkert några ställen till. Sen åker jag hem och varje gång vi närmar oss Gnesta och det är typ gröna fält och kullar och skog och sjöar som breder ut sig framför ögonen tänker jag: ELLER SÖDERMANLAND?!? Vilken man ju ändå får anse vara ganska smidigt.

Men i alla fall: havet.

Jag har kommit på att jag älskar horisont.

Det ska vara tomt runt omkring, så blicken inte kan fastna på något, och det går bra med fält, men det är nästan ännu bättre med hav, och så ska man bara stå där och glo.

Får väl flytta in i en fyr eller nåt.

Utöver detta: Har fått läsa tre kapitel i Mio min Mio för Rufus. Det är väldigt mycket vackra rosor och spelande popplar och plättar med sylt och hästar med gyllene man going on än så länge. Hon sparar inte på krutet när hon öser på om rosorna, Astrid. Har inte läst ordet "vacker" så många gånger på så kort tid på länge. Hon beter sig lite som jag gör när jag är på Gotland, kan man säga. Tjatar, nästan? Men man måste ju. Är det så vackert att "det nästan kändes ledsamt inuti" när man tittar på det så är det ju.

1 kommentar:

Linnea Aurora sa...

Åh, bästa inlägget!!