måndag, juni 20

Tre kilometer

Förresten har jag en ny sommarstrategi när det gäller springande.

Min förra strategi var så här: Försöka lära mig att springa en mil utan svårigheter (detta är en fix idé jag haft som livsmål i sju år nu tror jag, och jag fattar inte varför jag håller fast vid den, att springa en mil kommer aldrig att ske utan svårighet för mig) genom att ge mig ut på rundor som jag tänkte skulle vara fem eller sju eller åtta eller tio kilometer långa när jag började springa. Och sen blev det svinjobbigt och tråkigt och hemskt efter en ganska kort stund, som det ju blir när jag springer. Och då började jag gå. Och sen sprang-gick-sprang jag rundan runt och kom hem och var förbannad och kände mig misslyckad och det blev aldrig lättare och det blev aldrig kul, och jag kände mig aldrig nöjd för att jag "i alla fall hade tagit mig runt", jag kände mig nästan alltid bara förbannad för att jag inte klarat det.

Den strategin har jag haft nu i ungefär fem år.

Eller ja fem "år", det har ju varit så jädra tråkigt, så jag har egentligen mest haft uppehåll om jag ska vara ärlig. Jag börjar om varje maj och slutar i vredesmod varje september, och jag hatar varje meter jag springer.

Den här sommaren tänker jag således inte springa en enda löprunda som är längre än tre kilometer.

Tre kilometer, däremot? Det ska jag kuta, har jag tänkt. Många, många gånger.

Tre kilometer är nämligen (nästan) kul. Tre kilometer orkar jag faktiskt springa. Och jag orkar andas under tiden, jag orkar lyfta fötterna, jag orkar mima med till låtarna jag lyssnar på, och jag orkar spurta på slutet. Det går långsamt, och det är fortfarande skitjobbigt, men jag känner mig i alla fall inte asförbannad och misslyckad varje gång jag kommer hem, jag känner mig nöjd.

Så nu skiter jag högaktningsfullt i fem eller sju eller åtta eller tio kilometer under hela juni, juli, augusti och kanske resten av livet och springer mina tre kilometer tills jag känner mig snygg och stark och snabb som vinden när jag gör det.

Det kanske aldrig händer?

MEN SE FALL JAG BRYR MIG, jag är hyfsat säker på att jag kommer kunna leva mitt liv alldeles utmärkt utan att någonsin bli en person som springer en mil utan svårighet, jag får väl skaffa mig ett nytt livsmål i så fall JÄVLA TIO KILOMETERSTRÖK, kanske att sticka mina egna tröjor.

Vi får se.

13 kommentarer:

AnnaK sa...

Du är ett GENI! Detta kommer jag att kopiera rakt av!

Anonym sa...

Låter mycket klokt, heja dig! Jag har under våren kört rönnisch running school för nybörjare med sikte att orka springa 5 km utan att gå något och det har varit helt fantastiskt! Nu springer jag 5 km utan problem (eller, det är ju jobbigt men noll omöjligt)! Och jag har då alltid varit en person som tänkt/känt att jag inte KAN springa för jag har typ tappat andan direkt, fått ont i knäna, känt hur allt fett på kroppen dallrat så det gjort ont e t c, e t c i en evighet. Hade aldrig klarat det utan passen från löparskolan. Heja oss som hittar våra egna sätt! /Hejhejsara

Johanna sa...

Låter som en ASBRA strategi. Jag tänker också det där om milen men når aldrig dit. Springer istället inte alls. Blir inte NÅT bättre på att springa milen av det, tyvärr.

Obs byt inte till att sticka tröjor, det är också ASJOBBIGT. Stickade just hela kvällen på Nils himla tröja. kom 5 cm.

Emelie sa...

Hhhahahaha! AMEN SISTER!

Jenny sa...

Bästa jag hört!
/Jenny

Lisa sa...

Det beror ju på att du är en sprinter! Du ska inte hålla på och springa några himla töntmaraton, du ska susa (skubba) fram i tre kilometer!

/nina sa...

Hear hear! Din förra strategi sög verkligen, denna är SÅ mycket bättre! Om du kollar på valfri "couch to x km" - app, så ser du att nyckeln är variation för att bygga upp flås för längre och längre sträckor. Så kör på 3! Tillräckligt långt för att känna sig tränad efteråt och ändå inte så långt så det blir tråkigt.

Tillägg : det finns en ex-långlöpare som bara blev skadad och numera springer exakt 1 engelsk mil varje dag, inte mer. 1,6 km, alltid! Givetvis kan han inte springa maraton längre men tydligen är han precis lika vältränad!

/nina sa...

Hear hear! Din förra strategi sög verkligen, denna är SÅ mycket bättre! Om du kollar på valfri "couch to x km" - app, så ser du att nyckeln är variation för att bygga upp flås för längre och längre sträckor. Så kör på 3! Tillräckligt långt för att känna sig tränad efteråt och ändå inte så långt så det blir tråkigt.

Tillägg : det finns en ex-långlöpare som bara blev skadad och numera springer exakt 1 engelsk mil varje dag, inte mer. 1,6 km, alltid! Givetvis kan han inte springa maraton längre men tydligen är han precis lika vältränad!

Katta Kvack sa...

Jag tror det är PRECIS RÄTT strategi att ha när det gäller löpning.

Therese sa...

Mycket vettigt! Jag tar rygg på dig jag!

Fatima sa...

Jag har samma springbakgrund som du. Men i höst har jag tänkt att jag ska springa topploppet som är EN MIL. Jag har skakat hand och allt. Hur tänkte jag då undrar du. Jag var berusad svarar jag då. Allt känns lätt när en är lite full och loppet är ett halvår fram i tiden. Nu där emot, not so much.

Tantaugusta sa...

Underbart :D ! Topploppet är väl i september, goooott om tid kvar fortfarande ;)

Colombialiv sa...

Åh! Min strategi också! Jag har en runda som är 3,4 km. Tänker inte förlänga den i första taget.