fredag, april 22

Att längta hem

För en person som i grunden helst aldrig vill lämna sitt hem och sin borg (okej, överdrift, men...) har de senaste veckorna i mitt liv varit rätt slitiga, skulle jag vilja säga. Spanien, Göteborg, Märsta, Tidaholm, idag vidare direkt till Västervik, Linköping, sedan (om jag pallar) hem till mamma och pappa för att fira Valborg, och däremellan: sju, åtta pendeltågsvändor till Stockholm för olika jobbgrejer, sen Lund, Frankfurt. Jag packar inte upp väskan mellan varven. Jag bara fyller på. Och jag vet att jag borde få en käftsmäll som gnäller när en del av resorna till exempel är resor till Spanien, och innehåller cava och sol, men jag är så trött nu. Ge mig ingen käftsmäll.

Jag längtar efter: Att få städa. Att få sitta i min blommiga soffa och ha fula tajts på mig och skriva på en bok. Att gå ut och gå skitlångt. Att plantera saker i jord. Byta lakan. Hänga tvätt på min tvättlina mellan äppelträden. Sortera bort alla vinterkläder. Och också detta: Att dyka ner i en sjö och ha huvudet under vattnet.

4 kommentarer:

Mirijam sa...

Lund säger du? Tid för fika/lunch/middag/häng? Hojta!

Katharina sa...

Så stor igenkänning på det. Och jag reser inte ens. // En annan hemmaråtta.

Åsa sa...

Hemmagris här också, men jag borde nog ha en käftsmäll faktiskt.

Anna Voltaire sa...

Mmm man vill vara pensionär liksom....och inte bara minnas allt jobbigt man upplevde...att man slängde bort tiden på jobbet....och typ...levde..