måndag, juni 15

Charmig! Glad! Ja jädrar i mig!

Men åh, halledaaa, vad trött jag är på allt. (Allt = att behöva laga mat varenda dag, att behöva tömma diskmaskinen varenda dag, att behöva tvätta kläder varenda dag - OBS! Notera "behöva" när det gäller kläderna, tvättberget som väntar på att tvättas i källaren håller på att anta gigantiska proportioner - samt att behöva plocka undan efter måltider varenda dag. Är också rätt trött på att behöva ta på mig kläder varenda dag. Alla paltor jag gillar är ju jämt i tvätten! Undrar varför.)

KÄMPA!

Är så nöjd med att vi ska ändra om i vår uppdelning av le livspuzzle i höst, jag och Gustav. (Jag har jobbat 80 procent det senaste året, och han har jobbat 100.) Många verkar liksom bli så himla härliga personer av att gå ner i arbetstid och få vara mer med barnen i vardagen, och så där. De tar vara på sin lediga tid och typ... gör utflykter med sina avkommor, säkert. HA! Jag blir verkligen inte härlig. Jag blir bitter och rätt otrevlig. Det har i och för sig rätt lite med själva barnen att göra, men det jävla (förlåt) matlagandet? (Och tömmandet av diskmaskinen.) Guuuud, vad jag ser fram emot att inte laga alla vardagsmiddagar i detta hem i höst. Varje dag när det är min tur att jobba till 17.30 och komma in i köket till serverad middag och ha sluppit undan hell hour kommer kännas som en schlager.

Då ska jag vara charmig och glad jämt.

(Förutsatt att maten verkligen är serverad då, givetvis. Annars ska jag ju naturligtvis vara en hungerbitch.)

CHARMIG! GLAD! JA JÄDRAR I MIG!

Kul ska det bli.

8 kommentarer:

Johanna sa...

Ja gud, vardagsmatlagning? Helt sjukt att det måste göras VARJE dag. Orimligt!

Majas bekännelser sa...

Vad skönt att ni ska ändra på det som inte känts bra! Tur att det funkar för er att switcha lite! För timmen innan maten är lagad gör verkligen skäl för sitt namn! Att som vuxen vara låg i blodsocker då gör ju saken typ 10 000 gånger värre. Så tips till den som nu ska göra det hos er: ät nåt på vägen hem innan barnen hämtas. Har varit min räddning!!

Frida sa...

Jag älskar att laga mat, men vardagsmat med gnälliga barn kring benen? Not so much! Gött att du ska slippa det lite då och då framöver.

Tant Sviskon sa...

Åh, det är faktiskt grymt! Min man slutar tidigt två dagar, och då jobbar jag hel dag (och så tvärtom två andra dagar) och det är sjukt najs att surfa in lagom till middagen :-D

Anonym sa...

Hurra! Uppdelningen en lämnar varje morgon och den andra hämtar varje dag är en så sjukt dålig deal för den som åker på att hämta. I hämtpaketet ingår nämligen förutom trötta barn: matlagning, plock och skjuts till aktiviteter medan den som lämnat har alla kvällar fria till jobb, träning, aw etc.
Peppar alla mina vänner till att om bara en förälder går ner i arbetstid så är det dennes fritid som ska ökas inte tiden för barn och tvätt. ....
/ L

Anonym sa...

Jag avskyr vardagsmatlagning. Därför kör jag söndagsmatlagning. Ja, det tar tid (från helgen) att fixa veckans alla middagar i ett kör men [insert valfri svordom] vad härligt det är kl. 17 må-lör! Lätt bästa rutinen vi infört på länge.

Anna sa...

Jag vill verkligen inte arbeta. För jag får då göra det OCH ta hand om allt ovan. Jag vill bli.....en hemmafru år 1954, typ.

#bitterhögutbildadsexbarnsmammasomtroratthonärjämställdmenfanvadfelhonhar

Anonym sa...

Äsch, det är inte alls för att vara med barnen man går ner i tid. Det är för att vara med sig själv. Eller - det är nog bara jag som tänker så... Jag längtar efter i höst när jag ska gå ner till 80%, då ska jag istället för att komma hem 1730 och halvdöd tvinga skrikande barn in i duschen, tvinga i dem mat och sen starta läggningen kunna säga att jag har redan tagit min del av det där så nu åker jag iväg och tränar.
/Helena