onsdag, januari 21

6 år idag

Den här människan har jag varit förälder till i sex år nu. Jag älskar det. Jag älskar honom. Han är klurig och klok och har argument för allt och han vägrar kompromissa och han skrattar så det smittar och han kan absolut inte ta att man blir arg på honom. Om han är på bra humör berättar han Bellmanhistorier och räknar blomma blad en miljard och katten musen tio tusen och sedan fnittrar han så han ramlar av stolen. Han funderar så mycket. På döden och spöken och orättvisa och rymden och olika banor i lego starwarsspelet han spelar. På sin lillebror, som han älskar mest av allt, och på hur han ska kunna skydda honom från allt ont.

"Jag håller en hand på honom på natten, mamma. Så jag känner om han försvinner och kan vakna och dra tillbaka honom."

Han gillar pokémon och melodifestivalen och dataspel och simhallen och konsumenttesterna på Rea och tomatsoppa med majs och Lasse Majas detektivbyrå. När han får en ny legosats kan han sitta i tre timmar och systematiskt jobba sig igenom beskrivningen tills han är klar, och då tar han isär alltihop och börjar om. Han är helt makalös som storebror. I höst börjar han skolan.

Det är helt sjukt att han blivit sex!

Rufus, Rufulus, Ruffetuff, Söthuvudet.

Det är en sådan ynnest att få vara hans mamma.

14 kommentarer:

Nickan sa...

Åh blir helt tårögd! Och jag som fått vara med sen han låg i din mage, det känns lite som familj faktiskt. Mamma och jag säger ofta "såg du vad Onekligen skrev om Rufus och pinnen" eller "vad Rufus tyckte om frukosten" osv...
Underbar unge det där.... En period hade vi högläsning här hemma varje kväll, vi kallade det "dagens Ufus".
Tack för att vi får vara med på ett hörn, hälsa honom och gratta från alla tokiga bloggtanterna.

Lisa | Just nu bara en massa preggotjat i bloggen sa...

Grattis Rufus!

(Och HERREGUD vad jag har läst din blogg länge nu. Måste ju vara typ sju år? Åtta år? Ett bra tag innan Rufus i alla fall... Nu känner jag mig gammal.)

Johanna sa...

Detta fick även mig att reflektera över hur sjukt länge jag måste ha läst din blogg! Sedan innan rufus var det i alla fall. LÄNGE!

Tack för att vi får hänga med, och stort grattis till R!! Han verkar vara ett sånt himla härligt barn.

turez sa...

Helt fantastiskt att följa ett barn, sitt eget barn. Att se den där lilla spädisen bli stor och kan säga emot och argumentera, hitta på bus och ge kramar så mammahjärtat smälter till en pöl.
Grattis Rufus.

Jessica sa...

Ja jisses,det är galet! Sex år! Och som flera andra skrivit, följt din blogg lääänge då. Vi var preggo samtidigt med första. Min Ellen fyllde sex för en vecka sen. De är så finurliga de små, så mycket tankar! Skratt och bråk varje dag här hemma. Grattis till Rufus!!!

Mirijam sa...

Åh så himla fint, och sådana här inlägg gör att jag tyckr att det ska bli så himla häftigt att få ge Sigge ett syskon som han också kan hålla handen på i sömnen. Okej, bölar lite nu. Hrrrm. /Hormonpreggot

Linda sa...

Så fina ord Lisa! Jag blir alldeles rörd. Jag hittade din blogg någon månad eller två innan Rufus kom ut och kommer ihåg nedräkningen du hade som slog över. I min mage fanns då min Alice som också fyller 6 år i år, fast först till sommaren.

Sedan dess har jag i alla fall läst, känt igen och skrattat. Som jag skrattat ibland. Tack för att du delar med dig och hoppas du orkar fortsätta ett bra tag till. :o)

Susanne sa...

Underbart! Tror jag hängt med i fyra år iaf. Känner igen så enormt mycket då vi har två pojkar 6 och 7,5 år gamla.

Vill även komma med ett litet tips. Han börjar 6-års, inte skola. Har många vänner där barnen blivit såååååååååå besvikna på att det inte är som skola när de börjar. Så kan vara värt att kolla upp hur det är på er blivande skola så att förväntningarna läggs på rätt nivå. På vår skola är de noga med att 6-års är en introduktion till skolvärlden.

Maria sa...

Grattis till sex år som mor! Och grattis Rufus, så klart. Vilken fin text.

Rosiel sa...

Jag älskar att det finns föräldrar där ute som uppfostrar såna här mjuka pojkar. Det ger mig hopp om framtiden. Grattis till Rufus på så många plan!
Massor av kramar

Lisa sa...

Åh, Susanne, tack för tipset! Jag TROR han är rätt införstådd med vad det innebär att börja "skolan", han har kompisar både i förskoleklassen och i ettan och de brukar berätta för honom hur det är. Man har till exempel inte läxor i förskoleklassen, vet han. Bättre koll än jag :) Men det kan ju ändå vara klokt att förbereda honom.

Lisa sa...

Tack för alla grattis och gulligheter här, hörni!

mormor Lena sa...

Nu gråter jag igen. Och du ska veta att det är en ynnest att få vara han mormor också.

Susanne sa...

Vad bra att ha har koll :)