onsdag, mars 5

Köttpaniken och de vassa pinnarna

Antingen är det för att jag håller på att skriva färdigt en vegokokbok som jag hör och ser nyheter/texter/samtal om köttkonsumtion precis överallt hela tiden, eller så är det för att det snackas mycket om det nu. Ingen vet. Men det lilla kompisgänget med tanter som satt bredvid mig på pendeln idag pratade i alla fall om den nya rapporten som kom igår, om cancerrisken som följer med att äta mycket kött. Det vet jag med säkerhet. Jag har inte börjat höra i höre än i alla fall.

Jag frågade på Facebook häromdagen efter skäl till att äta (mer) vegetarisk mat. Inte för att jag behöver fler skäl själv, utan för att jag är nyfiken på/behöver veta hur andra tänker. Om du händelsevis lägger en vegetarisk rätt på din tallrik en dag - vad är det då som fått dig att göra det? Att det är gott? Att det är bra för din hälsa? Att miljön/klimatet mår bra av det? Att du har etiska skäl? Att du tänker på djuren? Att du vill ha variation på tallriken?

Jag fick förvånansvärt olika svar.

Mina egna skäl till att äta vegomat var (och är) de här:

- Klimat & miljö.
- Praktiskt (pga lever med en vegetarian).
- Godare.

Jag vet inte längre i vilken ordning de kommer, och jag tänker ärligt talat inte så mycket på dem längre, jag mest bara äter den mat jag är van vid att äta. Som de flesta andra, gissar jag.

Men jag funderar mycket på vad det är som är så provocerande med sansade förslag som dyker upp om att skära ner på sitt köttätande. Som det här med att införa en köttfri dag i veckan på en skola, med tanke på miljön. Eller, för den delen, att släppa en rapport som säger att det är en god idé att dra ner på det röda köttet, för det är inte bra för kroppen. De där tanterna på pendeln, till exempel? De var gråtfärdiga, nästan.

"Dra ner på det röda köttet? Vilken galenskap! Vad ska jag äta då? VILL DOM ATT JAG SKA SVÄLTA IHJÄL?"

Det fanns så klart ett bra och roligt avsnitt om det här i Lotta Lundgrens "Tio lektioner i matlagning". (Det är nu den börjar. Perioden då det enda jag gör är att referera till denna bok.)
"Tar man bort köttet ur kostcirkeln finns där fortfarande en massa mat kvar som kan omformuleras till maträtter som absolut inte saknar någonting. Ändå börjar en mindre del av befolkningen väsnas så argt och högljutt varje gång någon råkar mumla "köttfri måndag" att man skulle kunna tro att man just hotat att sticka dem i pungen med en vass pinne. Det är intressant, tycker jag. Hela konceptet med köttfri måndag lämnar trots allt fältet öppet för hämningslöst köttätande veckans övriga sex dagar, något man borde kunna uppskatta om man nu tycker att mat måste innehålla kött. Vore det då inte lite gott och kul att äta något annat den där sjunde dagen? Förlåt, jag skulle förstå dig bättre om du kunde sänka rösten lite. Inte? Nej? Hellre pinnen? Okej."
Fascinerande är vad det är.

14 kommentarer:

yllet sa...

jaaaa!!! en mamma på mitt jobb gick i TAKET häromdagen för att hennes sons skola infört en veg.dag i veckan!!! de växer ju! behöver proteiner! klara sig inte på lite sallad! herre.guh! proteiner är inte samma sak som kött. bitteh. jag blir så irriterad. Men är så glad att jag gled iväg utan att säga ett ord.

Sanna sa...

Får mig att tänka på en fb-status där en vän undrade om någon ville följa med på vego-mässa, ett av svaren var "nej, jag ska på köttmässa i stället". Mycket provocerande tydligen, det där med att hitta alternativ till kött.

Annapanna sa...

När jag gick i skolan för lähänge sen hade vi köttfri dag lite då och då. Det kallades till exempel grönsakssoppa och pannkaka och var ingen större grej. Vad fan är det med folk nuförtiden?

kerstinm sa...

Jag försökte vara vegetarian i nåra månader för nåra år sen och blev övertygad om att jag bar på nån dödlig sjukdom, typ colon cancer. Lo and behold, när jag som gäst en gång åt köttfärs så försvann alla mina dödssjuka symptom. Flera undersökningar senare alltså, inklusive colonoscopy.. Moral of the story, man är kanske född antingen köttätare eller vegetarian.?

@enga sa...

Jag har väldigt petiga ungar, och jag vet själv att det är en dålig (urusel) "ursäkt", eftersom det är jag själv som har lärt dem äta köttbullar och falukorv. Men, jag skulle jättegärna införa flera vegetariska dagar hemma, och då kommer vi till mitt stora problem: vegomat som går jättesnabbt att göra när man kommer hem från förskolan och barnen är superhungriga, och som de dessutom kommer att äta... svampsoppa och pannkakor klarar vi, men sen? Jag har försökt med kikärtsnuggets och pasta med tomat- och linssås, och en hel del annat, men jag behöver idéer. Väntar med spänning på den där kokboken jag läst om i en populär blogg. .. och under tiden är jag glad för att fisk i många olika former äts även av barnen.

Christina sa...

Jag är en köttätare av ganska stora mått, det ska erkännas. Men om man (som jag) anser sig vara en hyggligt intelligent person går det inte att bortse från att vi inte kan fortsätta som vi gör om planeten ska överleva. Så vi har infört köttfria dagar hemma, och barnen har det på dagis och i skolan också. De köttfria dagarna i förskolan i billigare än de med kött, och innebär att man kan hålla högre kvalitet på maten alla dagar. Våra köttfria dagar är väldigt enkla, och förtjänas inte att kallas vegetariska då de oftast består av pasta pomodoro, broccolisoppa eller pannkakor, men det struntar nog klimatet i. Men jag kommer absolut att låta mig inspireras av dig och din bok!

Sofie sa...

"höra i höre"? :)
Man lär sig nåt nytt varje dag!

Ylva sa...

Vad jag vill veta är "hur mycket rött kött ska man äta för att det ska bli skadligt?". De har gjort en undersökning i USA och där äter de som svin (!) så det kanske inte är jämförbart med en normal svensks intag? Jag älskar kött och tycker inte om många grönsaker. Men som du skrev någon gång: pannkaka är ju vegetariskt (om man äter mjölk och ägg). Vi har egna höns och jag kan inte se att de mår dåligt av att värpa. Har haft egna lamm och inga problem att äta dem heller.

Lfthmn sa...

vi har dragit ner ganska rejält på köttet hemma. Svårt att säga varför. Vissa rätter är helt enkelt så goda som de är och att lägga till kött för köttets skull ser jag ingen poäng med. Dessutom tycker både min man och jag att det känns mer hälsosamt med vego/fisk.

Min tumregel nu är att inte laga kött för att jag inte vet vad jag ska laga utan bara om jag är verkligen sugen på det, och då satsar jag bättre kött också. Det känns som ett steg i rätt riktning i alla fall.

Jag förstår att du fått frågan tusen gånger men när du säger vegetariskt, räknar du med fisk/skaldjur då?

Linan sa...

Jag har varit vegetarian i snart 25 år och vet precis hur provocerade folk blir av detta.
För mig är det enkelt; man ska inte tillfoga andra varelser skada om man kan undvika det. Att äta kött går att undvika. Alltså låter jag bli att göra det.

Helena sa...

Jag äter kött kanske 2 gånger i månaden, men jag äter fortafarnde fisk.
Jag har dragit ner på köttätandet rejält efter att vi köpte hund för ett par år sen. Min kärlek till djur växte sig så stor och nu får jag ont i magen (och hjärtat) när jag tänker på hur djur blir behandlade. Sen så gjorde jag "misstaget" och såg If slaughterhouses had glass walls, och grät under hela filmen.
Folk blir provocerad av alla val du gör med mat. Om du går på nån diet eller avstår att äta något av nån anledning. Galet egentligen.

Karin sa...

På mina barns förskolor (kommunala) äter de kött en dag i veckan. Två dagar är det vegetariskt och två dagar är det fisk.
Detta infördes utan att de sa något om det innan. Så himla fint tycker jag!

Maria sa...

Denna: http://skelettmuffins.blogspot.se/2013/06/ett-forsvarstal.html

och denna: http://skelettmuffins.blogspot.se/2013/11/varfor-maste-alla-vegetarianer-bo-pa-en.html

:)

Olga sa...

För mig är det rakt av djurrättsliga skäl, men det andra är en bra bonus.

Och ja, folk är sjukt stingsliga när det talas om (att inte äta) kött.