torsdag, januari 16

Hur mitt barn motiverar sin mor till stordåd

- Alltså, Rufus, nu får du hoppa av ståbrädan och gå själv. Det är alldeles för mycket snö här. Jag orkar inte upp för den här backen.
- Jo, mamma. Kom igen nu. Du orkar!
- Nej, jag orkar inte! Ser du inte hur svettig jag är?
- Men jag kan säga "heja, heja"?
- Jamen, i så fall vill jag fasen också ha godis som belöning när jag kommer upp för backen.
- Tyvärr! Det är inte lördag.
- MEN VAD FÅR JAG DÅ?
- Du kan få en gammal macka som Svante har slickat på.

6 kommentarer:

Den där Victoria sa...

Haha, barn är underbara!

Singelbloggaren sa...

Hahaha, en god förhandlare är född.

Ana sa...

Hahahahahaha! Kreativt!

Susanne Olars sa...

Jag småmyser alltid när jag läser dina inlägg, skrattar många gånger till dina härliga formuleringar, nu tjöt jag av skratt! En sån konversation, underbart! :-D

Etta sa...

Hahaha! Vilken slavdrivare .-)

Joa sa...

Hahahah underbart!