onsdag, januari 15

15. En grej som gör mig vansinnig i vardagen.

Att sitta på huk i hallen med hundra lager jättevarma kläder på mig och svettas och försöka tråckla på nån himla overall på nåt himla barn som ligger ner på hallgolvet och är lealös, och sedan till exempel bara hitta en av vantarna som det lealösa barnet också ska ha på sig, och medan man letar efter den andra vanten så vaknar det lealösa barnet till en smula och kränger av sig den himla overallen igen och smiter iväg in i huset och man får börja om.

Det.

Gör mig vansinnig i vardagen.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

12 kommentarer:

Tråktanten sa...

Barn har den mycket underliga förmågan att göra saker som gör en vansinnig. Tur att de har flera andra underliga förmågor att göra en mjuk i själen också.

hedgehog-sara sa...

Det där minns jag, som tur är har de slutat med det nu och det kanske är naturligt med tanke på att de är 19 och 20 år gamla.

Hade ju varit dumt om de fortsatt...

Spader Madame sa...

Och så mycket som jag kommer ihåg, Det går turligt nog över.

Ulrika sa...

Hej Lisa! Apropå vardag; en sak jag undrar över: nu när ni har flyttat till Gnesta, hur ser din vardag ut? Jobbar du mest hemifrån eller åker du in till Stockholm i veckorna? Från en som umgås med tanken på att flytta från stan men inte vet hur det skulle funka med pendling, jobb, hämtning och lämning o sånt.

Josefine sa...

Ja! Och när de passar på att bajsa i blöjan när man håller på så där. det är ju episkt på ett väldigt dåligt sätt.

Helena sa...

Haha eller den klassiska "Mamma jag är bajsnödig" när alla klädlager är påklädda och man står redo att gå. Jag skrev om bajs i mitt inlägg idag fast hundars, inte barns.

maddiis sa...

Tips för att behålla förståndet: klä alltid på dig själv sist. Går att ducka för tio gånger så många kriser när inte svetten bubblar ur öronen på en.
Hälsningar en förskollärare som lärt sig den hårda vägen.

Pernilla sa...

Det är en grej som gjort även mig vansinnig i vardagen... Att alla familjemedlemmar har varsin låda i en hylla för extratröja, vantar, halsdukar och mössor har underlättat åtminstone jakten på den försvunna vanten. Och att ta på sig själv sist, när barnen redan är "utsläppta". Skönt att slippa känna ilskan rinna över.

LisaM sa...

Tycker jättesynd om dig men samtidigt SÅ HIMLA SKÖNT ATT HÖRA ATT FLER HAR DET SÅHÄR!!!!!!!!
MVH
Trebarnsmor med gott om gråa hår (om inte håret redan varit blont alltså)

Anonym sa...

Ååå, vad jag INTE längtar tillbaka till tiden när vår (nu 16 åriga ) dotter som 2 åring prompt skulle sköta all påklädning själv. OM jag så mycket som (dumma mig...hur tänkte jag egentligen? ?) lyfte lite lätt i jackkragen för att skynda på lite när ena armen liksom inte ville hitta rätt väg (varför. ..vi var ju redan försenade...) varpå lilla gullet (?!!) i vansinne från h-vete vränger av sig ALLA kläder in på bara skinnet! Vem var väl jag att besudla hennes påklädning! Gissa om jag känner mig svettig fortfarande bara vid blotta minnet :-)

Så. Först är det ett bra tips som flera säger. Klä på dig själv sist. Second.... det går över!!

Kram Gry

Fröken Blund sa...

så SKÖNT att se att ngn mer skrev om barnen i det som gör en vansinnig i vardagen. jag kände mig nästan lite ond ett tag. men nu är vi två onda och det känns så himla mycket bättre.

Fröken Blund sa...

så SKÖNT att se att ngn mer skrev om barnen i det som gör en vansinnig i vardagen. jag kände mig nästan lite ond ett tag. men nu är vi två onda och det känns så himla mycket bättre.