måndag, april 29, 2013

Vamos a la valborg

Vi packar väskor, för imorgon åker vi till Småland för att kolla valborgseld och ha semester i några dagar. Det är rätt underhållande att packa med barn, tycker jag.

Det här har Rufus packat:
- Bara coola kläder.
- Glitter på tub om någon han träffar på tåget vill pyssla.
- En studsboll.
- En film som han ska visa morfar när vi är framme.

Det här har Svante packat:
- Vet inte riktigt, men han tog på sig fleecetröjan och stövlarna innan han somnade, så han skulle vara beredd i morgon bitti.

Blir säkert bra, det här.

Att skriva om

Johanna och jag håller på med en första omskrivning av vår gemensamma bok nu. Efter manusmöte med förläggaren i onsdags bestämde vi oss för att ändra på en ynka liten detalj i händelseförloppet i kapitel fem. Den ynka lilla ändringen visade sig få konsekvenser i cirka tio kapitel framåt. Tjoflöjt! Ändra, ändra, ändra, pilla, pilla, pilla.

Jag gillar det.

Det blir bra.

Kanske min bästa del av bokskrivandet, faktiskt, det här ändrandet och pillandet.

söndag, april 28, 2013

Så har vi det den här söndagen

Det är ändå imponerande, tycker jag. Det här med hur mycket vi lyckas stöka till och smutsa ner denna lya helt utan att anstränga oss. Vi blir liksom bättre och bättre på det för varje vecka som går, tycks det mig? Det är ta mig tusan små pryttlar och smulor och legoskapelser och fläckar och klädhögar och pinnar och riskorn och sand och osorterad post precis över-jävla-allt här, mest hela tiden. Förutom exakt just nu, för idag har vi städat och tvättat i... vet inte? Kanske sju timmar. Är en så himla nöjd person nu. Till och med mjukdjuren är rena!

Nu ska vi se film.

Eller nej, först ska stora barnet läggas, men sen ska vi se film.

Gustav har köpt ett nytt ljudsystem till oss. Jag har knappt märkt att det gamla ljudsystemet är kaputt för jag är så här när det kommer till ljud: "Shit, vad högt. Kan du please sänka lite?" och kan lika gärna se på film direkt från datorn utan hörlurar ens, och strunta i att ljudet är helt kass. Gustav tycker att, citat: "det är ovärdigt" att hålla på så. Så nu ska vi se mastodontfilm projicerad på väggen med skitfett ljud som surroundar oss. Jag känner mig laddad.

Tänker kanske inte ens somna halvvägs in i filmen?

torsdag, april 25, 2013

Och så ett leende!

Jag ger er: Leende 401. Plus stirrig blick.
Ska jag tala om en sak man blir av att le fyra hundra gånger på beställning under tre timmars fotografering för att man behöver nya pressbilder?

Trött.
 
Förhoppningsvis också: Snygg på bild, annars blir jag sur.

Nu ska jag gå och träna bort finsminket och eventuellt se neutral/sur ut resten av kvällen.

onsdag, april 24, 2013

Som om det vore sommar

Jaha. JAHA?!? Jag blev just getingstucken. Helt plötsligt, utan förvarning när jag var ute i vårsolen, kröp en rekordstor ondskefull randig grej upp på min hand och stack mig i tummen som vore det mitt i juli. Nu gör det JETEONT och bultar och bankar i hela handen, fast jag hällt strösocker på som google sa att jag skulle.

Det är inte okej det här.

INTE OKEJ!!!

Ska det vara getingsäsong ska det farao vara getingsäsong fullt ut, då vill jag ha 28 grader varmt och isglass i hängmattan, inte himla isvindar och segvår.

Skärpning, naturen.

tisdag, april 23, 2013

Bokjuryn 2012

För övrigt så är jag urbota glad över att min bok tog sig in på 2012s topp 10-lista över de mest populära ungdomsböckerna (när ungdomarna själva får välja). Så himla fin lista att hamna på.

Här kan ni se alla vinnarna och topp 10-listorna i årets Bokjury!

Titta, han snackar!

I helgen lärde sig Svante prata.

Han är rolig på det viset, den ungen. Att han inte testar grejer förrän han behärskar dem någorlunda väl. Det var samma när han skulle lära sig gå, han tog några steg när han var ett år, men sedan vägrade han. Tills han en dag bara klev ner från sin stol och travade iväg genom hela lägenheten, som om han aldrig gjort något annat.

Med pratet har han gjort ungefär samma sak, tycker jag. Förutom några enstaka ord som han lärde sig förra våren så har han inte pratat. Alls. Bara pekat och vrålat och skakat/nickat övertydligt på huvudet. Men nu? Alltså jag skojar inte, jag tror han tiodubblat sitt ordförråd bara den senaste veckan.

Mitt favoritord i hans vokabulär just ikväll: DOSHA.

Nyss stod vi och trängdes två barn och en vuxen i duschen och Svante var så sabla lycklig över att kunna sätta ord på det han höll på med att han dansade en liten dans runt, runt i duschen och trummade sig på magen och sjöng DOSHA, DOSHA, DOSHA! i cirka tjugo minuter.

Det var roligt, tyckte samtliga duschare.

Ska bli spännande att se vad han snackar om imorgon.

Förutspår att han inte tänker vara tyst i alla fall.

Tyst är så himla... en vecka sedan, liksom.

På tal om Världsbokdagen




måndag, april 22, 2013

Nytvättat made me do it

Jag passerar tvättstugan i ett stort hyreshus på väg till och från förskolan varje dag. Jag lägger märke till detta för att det sitter en ventil från tvättstugan på väggen väldigt nära trottoaren där jag går, och ur denna lilla ventil pyser små bitar av HIMLEN ut varenda dag. HIMLEN, I tell you!

Alltså, nytvättat.

Kanske det bästa jag vet?

Åtminstone kommer jag på mig själv varje morgon med att vilja gräva en liten grop nedanför den där ventilen, krypa ihop i gropen och ligga där och sniffa i mig den varma, rena tvättmedelsluften och kanske somna en liten, liten stund bara.

Hittills har jag aldrig gjort det.

Men det känns verkligen som en tidsfråga.

Ooookej.

- Godmorgon, gullunge!
- Kalla mig inte gullunge. Jag heter Rufiplotz.

söndag, april 21, 2013

Hej då helgen, du var kort.

Lyssna på det här då! Igår var jag på två teatrar på samma dag. Det är nog nytt rekord, tror jag.

(Vi borde eventuellt prata lite om att det får mig att känna mig rätt duktig. Att gå på teater, alltså. Så här känner jag när jag sitter där i salongen: "Gud, så kulturellt!" och sen vill jag typ dunka mig själv i ryggen för att jag "kommit iväg på det här". Som om det var någon slags himla bedrift. Trams.)

Hur som helst.

Först var jag och det stora barnet i alla fall och såg Dollans Dagis på Dockteatern Tittut. Asbra. Och sen var jag på Maximteatern på kvällen och såg Alex Schulmans show "Älska mig!". Vän av ordning bara: Räknas den ens som teater? Och det kanske den inte gör, men tyst nu. Jag gillade den i alla fall. Jag tycker det är ett bra betyg när jag 1. Skrattar och 2. Gråter under en och samma föreställning, och det gjorde jag här. Jag gick därifrån och tänkte att jag tycker om Alex Schulman. Det förvånade mig faktiskt lite.

Annan grej jag gjort i helgen: Sushi. Jag lägger färskost i rullarna. (Och ris och avokado och gurka.) Det blir gott.

Hej på er!

fredag, april 19, 2013

Bästa dagen på året

Idag är min mest lättade dag på hela året, emedan jag har varit hos min redovisningskonsult och gått igenom bokföringen (som han gjort åt mig), kollat igenom deklarationsblanketten (som han fyllt i åt mig), skrivit under ovan nämnda blankett, fått en okej-stämpel i pannan, och ställt in pärmen för 2012 i hyllan UTAN ATT ENS BÖRJA HYPERVENTILERA under resans gång.

Är typ oövervinnerlig nu och älskar livet, etc.

Noterade i och för sig nytt bottenrekord när det gäller inkomst (sen jag började jobba, dårå), men HEY! jag har en inkomst, den är okej, jag klarar mig fint, det funkar.

Känner mig stolt.

För en relativt ängslig trygghetsknarkare är det inte alldeles självklart alltid en njutning att vara egenföretagare här i världen.

Men just nu?

Oövervinnerlig och älskar livet, etc.

torsdag, april 18, 2013

Hej från hemnet

Varsågoda! En liten bild jag deprimerat kallar: "Snart har väl någon rivit ut även detta och gjort om alltihop till vitt och slätt."

*gråter lite*

(Bilden är från hemnet, ni hittar hela husannonsen här.)

onsdag, april 17, 2013

Om det där med soffkuddar

Ni som undrade var jag letar kuddöverdrag? Mitt svar är: Etsy. Alltid, alltid Etsy. (Sök till exempel på "cushion" så hittar du 82000 olika alternativ. Jag skämtar inte.) De på bilden är sydda av den här tjejen.

Fick också tips i kommentarerna sist om kuddarna hos Isa form och Camp Cirrus! Superfina.

Nu vet ni.

Skrivkurs för vuxna, fortsättning

Hörni, hörni, det finns några platser kvar på fortsättningskursen för skrivsugna vuxna den 18-19 maj i Stockholm. Den är rolig! Ni borde anmäla er!

Att den heter "fortsättningskurs" betyder INTE att man behöver ha gått nybörjarkursen först. Men det betyder att man bör ha kommit igång ordentligt med sitt skrivande, har en tydlig idé om vad man vill skriva, och kanske ett halvfärdigt manus i byrålådan redan. På kursen pratar vi ena dagen om viktiga grejer i manuset (karaktärer, dialog, dramaturgi etc.) och andra dagen om vad man gör sen, när man väl är klar (skicka till förlag, skriva följebrev, refuseringar, antagning, pr-arbete, etc.)

Läs mer här! Vi är trevliga, rätt roliga, bjuder på godis och tvingar ingen att läsa högt.

Hur Selma, 12 år, gjorde min dag

Fick en kommentar här igår som gjorde mig så fnissigt himla glad att jag i det närmsta studsade till jobbet i morse. Det här gick den ut på: På tisdag är det världsboksdagen. På en del skolor får man då komma utklädd till sin favoritbokkaraktär. Och Selma, snart 12 år, ska gå till skolan som Alicia i min bok Allt jag säger är sant.

Det kan mycket väl vara det finaste jag hört i mitt jordeliv.

Slut på skryt.

tisdag, april 16, 2013

Föräldrar och deras telefoner

Smartphones och familjelivet, alltså. Denna lilla härliga nöt. Jag läste just den här krönikan, om att mobiltelefoner tar fokus från barnen, och fick... jamen,  akut dåligt samvete? Vid åtminstone tre tillfällen den senaste veckan har Rufus nämligen spänt ögonen i både mig och sin far och sagt saker i stil med: "Titta på mig nu! Lägg bort telefonen!"

Eh.

Rent spontant får jag vid sådana tillfällen lust att ge mig själv en rak höger, slänga telefonen på marken och stampa på den, flytta till en hydda i skogen, samt glo på mina fantastiska ungar dygnet runt och aldrig vika med uppmärksamheten en sekund från dem någonsin igen. (Medan vi leker med kottar.)

Men det kommer jag naturligtvis inte att göra.

Delvis på grund av: SKITTRÅKIGT. (I helgen, till exempel, när Rufus sa sådär? Då var jag inne på andra timmen som "publik" till hans melodifestival. Den leken gick ut på att jag skulle sitta tyst i en fåtölj och titta på när han sjöng och dansade till olika melodifestivallåtar. Det enda jag fick göra var att 1. Titta på honom och 2. Klappa i händerna efter varje låt. Det var roligt en stund. Sen var det inte det. Då tyckte jag att jag kunde få läsa tidningen på nätet mellan applåderna. Och det tyckte alltså inte mitt barn.)

Och delvis också pga: ORIMLIGT. Jag menar, är det verkligen ens vettigt att glo på sina fantastiska ungar dygnet runt och aldrig vika med uppmärksamheten en sekund från dem någonsin? Hur blir barnen av det? Och gjorde föräldrar det innan det fanns smartphones? Eller satt de kanske möjligen där i fåtöljen med en papperstidning i handen istället, och applåderade lite förstrött åt sina barn emellanåt?

Jag vet inte.

Så länge mina barn är vakna och vi är hemma ihop på dagarna så ser jag aldrig på tv. Jag läser inte böcker. Jag pratar inte i telefon. Jag viker knappt ens tvätt eller plockar eller fixar grejer i hemmet, för det hinner jag inte. Jag leker/umgås med mina barn, och/eller fixar mat åt dem. (Och ja, ibland kollar jag på min telefon under tiden också, men rätt ofta gör jag det inte.) Och ändå (till exempel när jag läser sådana här krönikor) så tänker jag att det nog inte räcker. Att jag borde skärpa mig och vara en mer närvarande förälder.  (Och flytta till en hydda. Och leka med kottar.) VAD ÄR DET OM? ÄR DET ENS RIMLIGT?

Tröttman.

Det är ju inte det att jag inte kommer att gå hem i eftermiddag och föreslå för Gustav att vi ska införa totalt telefonförbud i hemmet under barnens vakna timmar, för det kommer jag ju naturligtvis. Man vill ju DET BÄSTA FÖR SINA BARN, och allt sånt. Men jag vet i tusan, alltså.

Är den så enkel egentligen, den här diskussionen?

måndag, april 15, 2013

Se på Spung!

Kolla! Kolla! Nu ligger Spung uppe i Svt:s öppna arkiv och alla kan se, helt lagligt och gratis och gud vet allt! Ni var ju några som undrade hur i hela helsefyr jag hade fått tag på serien häromdagen när jag sa att jag tittade, menar jag? Jag hade fått avsnitten på en hårddisk av en kompis, men det här är ju mycket enklare.

Klicka här och kolla om du också missade Sveriges mest omtalade tv-serie genom tiderna, typ. Eller om du vill se igen, för den delen. Ja, eller nåt annat nostalgiskt härligt, förresten. Ika i rutan, Solstollarna, Rederiet, what have you.

Öppet arkiv! Vilken grej ändå.

Bra där, Benny.

Idag kan man läsa i DN att ABBA-Benny och hans son Ludvig har startat ett filmbolag och ska göra film av Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens bok "Cirkeln". Det tycker jag var en bra nyhet! Och så tycker jag Benny Andersson är ett föredöme för mänskligheten när han svarar såna här saker i intervjun:

Varför är er första film en ungdomsroman om häxor?
– Varför inte? Vad skulle det annars vara? Jag tycker att det är fantastiskt bra att det handlar om unga kvinnor och deras strävan efter att lösa problem tillsammans, det är intressant. Och bra att det inte är fem grabbar, säger Benny Andersson.

söndag, april 14, 2013

Släpp joggarna loss, det är vår

Nu är det vår. Det har vädret och sociala medier sagt, och då är det så. Och vet ni vad det betyder? Att man (läs:jag) ska testa detta med att "springa" igen. Utomhus, alltså. Jag vet att det vimlar av övermänniskor i min närhet som sprungit omkring med dubbar under skorna hela vinterhalvåret, men nu är jag ingen övermänniska, och mina skor har inga dubbar, och fram tills idag (även idag, faktiskt, om vi ska vara petiga) har det varit is på vägarna där jag "brukar" springa, och jag gillar inte att halka. Alltså var det ett halvår sedan jag testade sist.

Under det halvåret har jag satsat hårt på att vila mig i form.

Citationstecknen runt "springa" och "brukar" är således både feta och befogade i det här sammanhanget.

Nåväl.

Jag "sprang" min kortaste runda.

Jag överlevde.

Jag tänker att jag kanske kommer att testa det igen snart.

Det är sådant jag glädjer mig åt en dag som den här.

lördag, april 13, 2013

You had me at "möbl..."

Idag tycker jag att det har varit en mycket bra lördag. Utan bråk, till och med! Annars brukar lördagar i den här familjen vara veckans mest oharmoniska dag, där flera (oftast alla), familjemedlemmar någon gång under dagen lackar ur och funderar på att dra till skogs.

Idag lackade ingen ur.

Men samtliga drog till (regn)skogs.

Det vill säga Fjärilshuset.

Det var en bra utflykt. Visserligen visade det sig att Rufus var rädd för fjärilar, och det var ju lite av ett minus i ett fjärilshus. Men ändå. Det var en bra utflykt.

Och sen åkte vi hem och gjorde potatismos och möblerade om i vardagsrummet. Det var Gustavs idé. (Ommöbleringen, inte potatismoset. Potatismoset var Rufus idé.) Jag blev mycket exalterad. Så här svårövertalad är jag nämligen när det gäller att testa nya möbleringar i hemmet: Inte alls. Jag minns det nu som att Gustav stod vid soffan och sa något i stil med "Jag funderar på om vi inte ska byta plats på soffan och sideboardet", och cirka när han sagt meningen klart hade jag flyttat runt möblerna. Iiiiii! Kul.

Nu tänker jag dricka vin i den nya soffhörnan och dammsuga internet efter nya kuddfodral.

LATERS!

fredag, april 12, 2013

Svar: Ja, jo, det händer ju att jag får det lite nu och då.

Att jag fick den här frågan på ett av mina skolbesök i veckan:

"Har du fått Nobelpriset i litteratur någon gång?"

Det tycker jag är ganska roligt.

"Ganska."

Läsdagbok: Djurvänner

Det här har jag läst: Djurvänner, av Anton Marklund.

Och det är: En helt vansinnigt bra roman om en familj i Västerbotten. Familjen består av mamma Mona, pappa Lennart, och sonen Johannes. Man fattar två saker direkt: 1. Sjuttonåriga Johannes tacklar inte världen som alla andra, han är autist. 2. Något hemskt har hänt, för Johannes blir hämtad av en silvrig bil i början av boken och tvingas lämna familjen. Sedan får man med hjälp av växlande berättarperspektiv historien upprullad framför sig. Ibland är det Mona som berättar, ibland Lennart och ibland Johannes.

Det här gillar jag med boken: Precis allt, tror jag. Det här är en lättläst och väldigt spännande bok, som man läser på några timmar. (Jag vill jämföra med hur det känns att läsa en deckare, fast det här inte är en deckare.) Men när de där timmarna är över? Då fortsätter "Djurvänner" att mala runt i huvudet, och jag är rätt säker på att jag kommer att tänka på den här berättelsen i flera år. Jag älskar den. Fast den är fruktansvärd. Och personporträtten i den här debutromanen? Helt fantastiska.

Det här gillar jag inte med boken: Alltså, "Djurvänner" är lite som ett slag i magen. På ett obehagligt, hemskt och ganska hopplöst sätt. Har ni läst "Vi måste prata om Kevin"? Den här är obehaglig på ungefär samma sätt, fast light. Men ogillar jag det? Nej, verkligen inte. Jag blir illa berörd av att läsa, och känner så mycket för alla karaktärerna att jag vill älta i evighet efteråt, men jag ogillar verkligen inte att jag gör det, för det är ju det som gör boken så fantastisk. Mona och Lennart och Johannes kommer inte att lämna mig på länge.

Alla måste läsa.

Alltså, på riktigt, alla måste läsa, så att vi kan älta sedan.

Just do it, den är värd det!

torsdag, april 11, 2013

Hej hemmet, hur är läget?

Spontan reflektion vid hemkomst: VILKEN URGULLIG FAMILJ JAG HAR! Ett barn hade till exempel hjälm på sig och stod och väntade på mig vid hissen, för han hade börjat sparka sparkcykel helt plötsligt, och gillade sin nya fräcka hjälm så mycket att han aldrig tog av den. Det tyckte jag var urgulligt. Det andra barnet hade inga brallor, men mat runt hela munnen. Det tyckte jag också var urgulligt. Mannen stod och dammsög. Typiskt urgulligt.

Risken finns väl i och för sig att jag hade tyckt att de var urgulliga lite oavsett vilket, men skit i det nu.

Det är väldigt fint att vara hemma.

Författarveckan - sista rycket

Älvstrandens bibbla och gymnasieklasserna som kom dit och lyssnade på mig igår: I LOVE YOU!! Hade så himla roligt, för gymnasiet, alltså, vilken GREJ. Skulle väldigt gärna träffa fler gymnasieklasser. Tyvärr för mig verkar författarbesök vara mer av en högstadiegrej? (Och kanske låg & mellanstadiegrej, men såna böcker har jag inte skrivit, så det är liksom uteslutet.)

Idag är jag i alla fall på Högre Samskolan och träffar åttor. Det är hittills (en klass in på dagen) också skitkul pga alla har läst min ena bok. Då är det nästan alltid skitkul. Oavsett stadie.

Ja, och sen är litteraturveckan i Göteborg slut för min del. Jag kommer att ha träffat sexton klasser när jag åker hem i eftermiddag. Om jag ska sia lite fritt om framtiden kommer jag att vara 1. Helt slut och 2. Helt hes på X2000 om några timmar.

Men det är det ju lätt värt! Himla ynnest ändå, att få kuska runt så här och prata böcker.

tisdag, april 09, 2013

Författarveckan, dag 2

Toleredsskolan igår, Jättestenskolan i Biskopsgården idag. Jag råkade eventuellt uppmana eleverna i den sista klassen att googla på mitt namn för att hitta till min blogg, så HEJ HEJ OM DU ÄR FRÅN JÄTTESTENSKOLAN!, det var roligt att ses.

Förlåt att jag snörvlade så mycket. Jag är lite förkyld.

Imorgon ska jag till Älvstrandens bibliotek och träffa elever från Göteborgsregionens tekniska gymnasium, Gymnasiesärskolans Handelsprogram och Hantverksprogram, samt Polhemsgymnasiet. Det känns lite exotiskt att få träffa gymnasieelever, för jag är nästan alltid på högstadium och hänger. Plus också: roligt att åka till Älvstranden igen. En gång bodde jag nämligen där.

(I en studentlägenhet med tre våningar. TRE VÅNINGAR?!? Är det rimligt? Svar: nej.)

Jag tänker mycket på boken som jag har tänkt börja skriva på allvar snart. Den ska utspela sig i Ingelstad, har jag tänkt. Det lilla samhället utanför Växjö som jag växte upp i. Mm... små samhällen. Mm... småländsk skog. Är mkt, mkt sugen. Påminn mig om det snart när jag sitter och här och sliter mitt hår över texthelvetet, s'il vous plaît.

måndag, april 08, 2013

Nytt avsnitt av podcasten!

Woop! Woop! Nu ligger ett nytt avsnitt av min och Pers podcast uppe här!

Det handlar om föräldrar i ungdomsromaner, och vi har läst "Gul utanpå" av Patrik Lundberg. Vi blir nästan osams. Eller okej, inte osams då. Men vi tycker olika. Det är kul!

Gäst i avsnittet är författaren och smarthuvudet Jenny Jägerfeld.

Lyssna, lyssna!

söndag, april 07, 2013

Litteraturvecka i Göteborg

SWOSH, klipp till Göteborg. Jag är visst på Västkusten, plötsligt.

Den kommande veckan är det Litteraturvecka här. Det betyder att cirka 40 barn- och ungdomsboksförfattare ska ut till en massa olika förskolor och skolor i Göteborg och prata om skrivande, böcker och läsning. Till exempel jag. Superbra grej, det här med litteraturveckan! Funkar så här: Västra Götalandsregionen står för författarnas resa, boende och hälften av arvodet för alla klassbesöken. Så förskolorna/skolorna får författarbesök till en mycket billigare penning än vanligt. Och författarna får sällskap av 39 andra trevliga författarprickar som bor på samma hotell under sin jobbvecka! Det är roligt. Jag kommer sannolikt inte att ha varken röst eller ork kvar när veckan är över, men ändå: Det är roligt.

Imorgon ska jag till Toleredsskolan.

Hoppas jag hittar dit.

fredag, april 05, 2013

Längtan till ett stenbrott

Märkligt.

Jag var så himla uppspelt över att komma till kontoret och få jobba imorse att jag i det närmaste hjulade hit, och så blev det bara... uääääk av alltihop. Nu har jag en existensiell kris. VAFFAN? HUR HÄNDE DET ENS?

Min existensiella kris går ut på att jag vill "börja jobba i typ ett stenbrott eller nåt, där man slipper googla sig själv varje dag för att veta om man lever". I alla fall skrev jag så nyss i ett mejl. VAFFAN? VEM ÄR JAG ENS?

Men alltså, så här: Nio dagar av tio tycker jag att det är helt vansinnigt fantastiskt att jag sitter här och skriver böcker på heltid. Jag menar: Skriver böcker. På heltid. Och det funkar hyfsat? Jamen, det är ju faktiskt helt overkligt lyxigt. Och jag är så himla glad över det. Jag är det. Nio dagar av tio.

Den tionde dagen längtar jag till ett stenbrott pga spyless på mig själv, mitt huvud, mina tankar, mina böcker, mina idéer, min person, min blogg, samt allt annat som inkluderar ordet "mig/mitt/mina".

Uääääk.

Tänker nu: gå till bibblan, låna NÅN ANNANS bok, hämta barnen, gå hem, bygga en himla studsbana eller nåt, TJURA FRAMFÖR EN CHIPSSKÅL, läsa, se på Spung, samt vara ganska ful och ohärlig.

Hej då.

torsdag, april 04, 2013

Slut på sjukstuga

Så.

Nu friskförklarar vi oss.

Imorgon går jag till jobbet, och de sedan länge friska barnen går till förskolan.

Nog tur det, för jag har väldigt snart slut på lekar och är rätt så himla trött på att se hela melodifestivalsfinalen i repris på storbild. Jag menar, vi har kanske sett den tjugo gånger nu? Och ändå har Yohio inte vunnit en enda gång. Så himla dålig stil.

Men, men! Jag har i alla fall blivit solbränd i ansiktet under veckan. Det är sitta-i-bara-tröja-och-äta-glass-varmt på balkongen, ser ni. Så det har vi gjort. Ofta. Vi är nu halvvägs igenom ett GB Klassiker-paket, och ganska nöjda över lag. Min favorit är nog 88:an. Rufus favorit är "Schanwish". Svantes favorit är helt urskiljningslöst "GLATT! GLATT! GLATT!" med båda nävarna sträckta i luften och en liten dans på köksgolvet.

Han vet hur man visar entusiasm, den ungen.

onsdag, april 03, 2013

Studsbanor vi minns

Hej.

Jag är hemma med två sedan rätt länge friska barn, för att eliminera risken att den nedra magbacillen (eller vad det nu var) följer med dem till förskolan. De är väldigt pigga, de friska barnen. Väldigt. Tyvärr har jag själv hela huvudet fullt av snor och kanske feber, och skulle helst ligga ner och spela död. Men, men! Nu bygger vi en studsbana i sovrummet istället.

En studsbana är så här: Man börjar i fåtöljen, hoppar ner på täckhögen på golvet, studsar upp i sängen, rullar över madrassen, kastar sig ner på golvet på andra sidan, sträcker upp händerna i luften och vrålar STUDS STUDS! och sen springer man bort till fåtöljen igen och börjar om.

Och så har man på melodifestivalsfinalen på storbild i bakgrunden också. Så man kan sjunga med till Yohio mellan varven.

Jaha då!

Vilsamt.

Hej då!

måndag, april 01, 2013

Påsken 2013

Två glada tummar upp för denna högtid! Det var sol, det var fint, det var säsongspremiär i torpet, och jag såg INGA HIMLA MÖSS NÅNSTANS! Och nu är vi hemma igen. Med en släng av en otrevlig magbakterie och några förkylningar förvisso, men hey! Här hemma har vi ju rinnande vatten, så vem är jag att klaga.

Nytt för i år på påskbordet: Vegetarisk smörgåstårta med avokado, hummus, röd pesto och färskost. Trodde jag hatade smörgåstårta pga majonnäs, men ICKE! Den här var asgod. Vilket i och för sig kan ha berott på att den inte innehöll någon majonnäs alls, men, men, ja, ja, den var hur som helst god och såg ut som om den var hämtad direkt från 70-talet, så alla var nöjda.

Nu vet ni.