tisdag, december 3

Fråga bloggen

Okej, förlåt, jag ska aldrig mer nämna den här sjukdomen sen, jag lovar och svär, men på förekommen anledning, det här med magsjuka, kräksjuka, hur är det meningen att man ska bete sig? NÄR KAN MAN ROPA HEJ OCH KALLA SIG/FAMILJEN FRISK? Om man inte vill föra smittan vidare alltså. Vill man det kan man ju förslagsvis gå runt på stan och slicka på folk så fort man pallar att stå på benen eller så.

Jag vet att man inte ska skicka tillbaka barn/vuxna som haft magsjuka till förskola/jobb innan det har gått 48 timmar sedan sista symptomen. (72 timmar med vinterkräkis, va?) Men övriga familjemedlemmar då (som inte varit sjuka själva)? Bär de på smittan lika mycket? Ja, eller?

Om ett barn blir sjukt - bör hela resten av familjen stanna hemma från jobb/skola/förskola då, tills de 48 timmarna efter sista symptomet hos den sjuke gått? Eller vabbar en förälder, och den andra går till jobbet, som vid andra sjukdomar? Känns ju spontant som en liten härlig epidemi waiting to happen.

Plus att jag undrar om de där 48 timmarna - betyder de att man smittar i 48 timmar? Och om ja, hur lång tid tar det innan sjukdomen bryter ut hos den som råkar gå förbi en och bli smittad i typ den 47:e timmen? En timme? Ett dygn? En vecka?

Så många frågor nu, va.

Och ändå vet jag svaret: "Aldrig! Aldrig kan man ropa hej. Det är lika bra att lägga sig under en sten hela vinterhalvåret och vänta där till april."

17 kommentarer:

Drottningen sa...

Nu ska vi se om jag kommer ihåg allt.. Minst 48 timmar efter sista symtom ska man hålla sig hemma, inte efter sista kräkning alltså. Jag skriver minst, eftersom barn har en förmåga att smitta ännu längre. Vi gjorde misstaget att missa det själva en jul och smittade ner halva släkten. (tycker de får skylla sig själva lite, för det var ett jävla tjat om att "men vi bryr oss inte om lite kräksjuka")

Resten av familjen som inte blivit sjuka kan gå till jobbet. Inkubationstiden är upp till två dygn, så man brukar ju ha sån tur att när en blir frisk så blir nästa sjuk..

Det är väl framåt mars/april man kan känna sig säker igen? Kanske.

Anonym sa...

Enligt rekommendationerna kan de friska gå till jobb mm. Om de fortfarande riskerar att bli sjuka (dvs om inte flera dagar gått) är det ju schysst om det går att undvika. Men det kan man ju inte alltid. Jag tex kan jobba hemifrån och brukar göra det i dessa lägen pga vill inte riskera att bli sjuk på jobbet både för kollegors och egen skull. Jag får den nämligen alltid. Men man kan ju inte sjukskriva sig när man är frisk så det går kanske inte att lösa för alla.

Anonym sa...

Hur man som vuxen kan lösa det med jobbet kan ju vara lite olika men om du är hemma och vabbar magsjukt barn håll syskon hemma från förskolan!!! Vet alltför många som struntar i det, kanske inte så konstigt att magsjukorna går runt runt på förskolorna!

olivia sa...

fick lära mig av en hygientant att kräkbakterier överlever i 3 månader om de sitter på tyg....... Typ du kräks nära gardinen och det skvätter lite bakterier på den sen plockar du ner dem MÅNADER senare - tar på bakterierna - petar i din näsa och BAM! du blir sjuk. Av TRE MÅNADER GAMLA BAKTERIER.

Dör.

jagjohn sa...

Vet inte mycket om det här med 48h eller inte men det låter rimligt.

En annan fråga: har hört nånting om att en del människor (vår familj bland annat) har nåt i sig som gör att man blir resistent mot sjukdomen, kan det stämma? Är det dna:t då eller vad handlar det om?

Johanna sa...

I fredags hade vi glöggfest på mitt frilanskontor. En person mailade under dagen att hon skulle bli lite sen eftersom hon hade torkat kräks från sin son hela natten och dagen. Då fick en annan person panik och gick hem, ungefär samtidigt som alla gäster kom.

Det föranledde en diskussion om vad som egentligen är okej. Några tyckte att det var oansvarigt av person ett att komma när hennes son uppenbarligenvar sjuk. Flera tyckte också att det hade varit för mycket begärt att kräva att någon ska vara hemma.

Och är det skillnad om ens sambo eller ens barn är sjuka. Jag skulle ju inte komma på tanken att stanna hemma från jobbet för att A var magsjuk tex (snarare tvärtom, hade förstås flytt till kontoret). Är det annorlunda med barnen för att man torkar upp efter dem?

livets svåra frågor, detta.

Ulrika sa...

Men om jag har en kräksjuk 5-åring, ska då även den friska 7-åringen stanna hemma, tycker du? Hen har ju skolplikt... Eller gäller regeln bara förskolebarn? Varför det i så fall?

Anonym sa...

Har inte skolbarn ännu, vet inte hur jag kommer att lösa det när jag väl är där. Men varför ska jag lämna mitt barn till förskolan om jag är hemma och vabbar ett kräksjukt syskon? Risken att barnet blir sjukt på förskolan (och dessutom smittar man innan utbrottet) är ganska stor och därmed utsätter jag medvetet ca 18andra barn och deras familjer för kräksjukarisken, lönebortfall jobbfrånvaro osv. Varför ska jag göra det om jag kan låta bli?

Tant Sviskon sa...

Den som är sjuk stannar förstås hemma 48 timmar efter sista symptom. Men friska vuxna som inte måste vabba, hur tänker man där? Man har ju inte ens någon rätt att vara hemma från jobbet om man inte är sjuk själv eller vabbar. Och ja, jag kan mycket väl skicka ett friskt barn till föris om jag har ett sjukt hemma, mina smittar inte varandra per automatik. Dessutom kommer ju smittan från förskolan (i 99 fall av 100) och ligger lika mycket latent hos alla ungar där oavsett om de har ett sjukt syskon eller inte. Min stora är ju närmare sina dagiskompisar i fler timmar per dag än sitt lillasyskon. Ska han då stanna hemma om dagiskompisen spytt på natten? Om en unge spyr på föris, ska alla de andra stanna hemma?

Lisa sa...

Jamen, klurigt, eller hur? Själv håller jag hemma syskon (än så länge i förskoleåldern), och jobbar själv hemifrån om jag kan. Men kan jag inte det, så kan jag inte det. Då går jag till jobbet. (Förutsatt självklart att det gått minst 48 timmar sedan jag själv var sjuk, om jag nu varit sjuk.)

Blir faktiskt också rätt sur (med tanke på hur mycket jag oroar mig för denna smitta) om jag träffar folk, får en kram, frågar hur läget är och de bara: "tja, lilla X har ju kräkts på mig hela natten, men annars är allt bra." Det är nog inte någon genomtänkt surhet, man kan ju kanske inte begära att folk ska isolera hela familjen i en vecka så fort någon kräks, men likaväl: jag vill inte kramas med någon som badat i kräk på natten. Eller ens sitta bredvid. Jag harde varit på team STANNA HEMMA! på din glöggfest, Johanna.

(Åtminstone, om man nu nödvändigtvis måste gå omkring och kramas när man blivit kräkt på hela natten - då vill jag inte höra om kräket. Då vill jag leva i ovisshet.)

Är till exempel just nu INTE på glöggfest, pga skulle varit tvungen att ta med barnen på minglet, och jag tänker... amen, onödigt. Det har gått skitmånga timmar, långt mer än de där 48. Men ändå.

Svårt, hur som helst.

Det bästa vore ju bara om sjukdomshelvetet försvann från jordens yta.

Emelie sa...

Jag röstar för sjukdomens utplåning. Verkar enklare än att reda ut alla begrepp kring jobb, förskola, vara, icke vara. Har precis pustat ut - tre dygn sedan ungen kräktes sista gången och både jag och maken är fortfarande på benen.

Sandra sa...

Nej, det är ju inte säkert att syskon smittar varandra, men varför ta _risken_ att smittan förs vidare från min familj till förskolan om jag kan undvika? Oavsett om smittan kommer därifrån från början, bättre att göra vad man kan för att få stopp på eländet tycker jag! Blir nyfiken på varför du lämnar syskonet på förskolan?

Anonym sa...

Skulle vara intressant att få frågan besvarad av någon infektionsläkare eller infektionssköterska, någon som kan det här och inte bara tycker :-)

Själv har jag tre barn i åldrarna 11-17 och problemet är inte lika stort när man kommit över förskoleålder. Jag antar att det har mera att göra med hur nära barnen är varandra. På dagis använder de/smakar på samma leksaker osv, vilar, ligger i kuddhav mm. Klart det smittar lättare då än senare i livet då vi håller mera fysisk avstånd till andra (mellanstadiet och uppåt?, kanske).

När mina barn var i förskoleålder höll jag dock samtliga (ej skolbarn) hemma när ett var sjukt. Känns onödigt att bidra till att smittan går runt runt.

Lycka till nu alla kräkisar där ute :-)

//Gry

Tant Sviskon sa...

Om frågan om varför lämna friskt syskon på förskola var till mig så är svaret: för att vi alla ska ha en så dräglig tillvaro som möjligt. Det blir generellt en bättre dag om inte ett friskt och spralligt barn måste sitta inne hela dagen, utan någon direkt sysselsättning, eftersom vabbande förälder har ett sjå med sjukt och gnälligt barn och det sjuka och gnälliga barnet inte heller är mycket till sällskap. Och jaja, ni är säkert så sjuuuuukt bra föräldrar allihop så att ni hanterar det huuuuur lätt som helst, för ni snor ihop något fantastiskt pyssel av äggkartonger med vänster hand och torkar spyor och sjuklingens panna med den högra, men ni kan förutsätta att det finns människor som är mindre fantastiska därute.

Anonym sa...

Fast nu är det inte så att det är det du tycker Tant Sviskon som gäller. Utan en regel, som förskolorna har, för att inte (vilket verkar vara svårt att förstå) smitta ner fler. Och nej, alla tycker inte det är skit lätt att ha friska barn hemma, men vet du vad, jag är ledsen att behöva säga det, det skulle tänkt på INNAN du skaffade barnen. Hel kansigt jag vet, men det är ens ansvar som förälder att ta hand om sina barn, friska eller ej, inte förskolans.
Du får mig att undra var fan världen är på väg, om inte du och andra med dig kan ha era barn hemma för att inte smitta fler, hur fan ska barnen bli omtänksamma människor som respekterar båda andra och de förhållningsregler som finns?
Så snälla människa ta ditt förnuft tillfånga och ha det så kul med äggkarotnger och målarfärg.
Mvh Pedagog som inte gärna får kräksjukan lagom till jul pga lata föräldrar.

Lisa sa...

Okej, fast alltså... Det är trevligare om ni håller er sansade i i era kommentarer här inne även om ni tycker olika.

Medveten om att jag låter som en konflikträdd fjant här, men HEY! Det är min blogg. Och jag tycker ni har otrevlig ton nu.

Sluta med det, är ni snälla.

Ulrika sa...

Jag har två treåringar och en fyraåring. Vi bor i en liten lägenhet utan möjlighet att släppa ut barn under uppsikt. Att underhålla två så små och friska barn inomhus hela dagarna och samtidigt ta hand om en kräksjuk stackare önskar jag inte min värsta fiende... De klättrar på väggarna efter några timmar. Dessutom tycker jag det är ovanligt sällan de smittar varandra och då borde väl de friska heller inte riskera att smitta ner andra i sin tur. Jag håller inte friska syskon hemma. Och har heller aldrig hört något sådant önskemål/testriktion från personalen.