torsdag, augusti 15, 2013

Att hälsa på i sitt hus

Det är ändå en bisarr grej, det här med att köpa bostäder. Jag menar, man är på en visning i en halvtimme, går hem, bestämmer sig för att buda, budar, får veta att man får bostaden om man vill ha den, åker till banken, skriver kontrakt, firar med skumpa och eh... kommer inte ens riktigt ihåg hur det såg ut i det där huset man just köpt?

Jag var helt svettig idag när vi skulle dit för att gå igenom det med en besiktningsman. Det hade ju varit skitjobbigt om vi hade stigit in i hallen och hatat stället.

Men, alltså.

Så här i efterhand?

Jag hade ju inte behövt oroa ihjäl mig direkt.

Min spontana känsla när jag steg över tröskeln idag var att jag ville slänga mig på hallgolvet och kura ihop mig som en liten självbelåten katt och bara ligga där och spinna fram till jul eller så.

HERREGUD!

Att vi ska få bo där! Och sitta i den där trappen! Och elda i de där kakelugnarna! Och gå på de där golven!

Kommer väl flina ihjäl mig vilken sekund som helst.

8 kommentarer:

Lattermild sa...

Haha. Når vi kjøpte leilighet sist var jeg overbevist om at vi måtte ut og handle klesskap med en gang. Jeg kunne nemlig ikke huske at det var et eneste skap i leiligheten. Når vi vel fikk nøkler og kom inn viste det seg at det var klesskap i alle soverom, samt et stort et i en mellomgang.

Gratulerer med hus. Det ser fantastisk ut.

liten sa...

Grattis!! Oj så kul för er!

Julia Granath sa...

Det här låter ju knäppt men jag längtar tills ni flyttar in och du börjar lägga upp fina bilder från huset! Jag önskar att vi kunde köpa ett hus, min sambo och jag, där vår unge kunde springa på gräsmattan i trädgården, men vi har inte råd. Ska bli kul att följa er i nya huset för att släcka lite av den värsta hustörsten

Anonym sa...

Det var onekligen ett vackert hus....!!! :)

Anonym sa...

Jag hade heller ingen aning om hur huset såg ut inuti när vi hade köpt det! Vi ringde ägarna och bad om att få komma och kika en gång till, trots att vi varit på visning och varit med vid besiktningen. När vi väl fick nycklarna så hade jag glömt igen hur det såg ut, fastän jag då sett huset tre gånger. Jag gissar att det blir lite för spännande, så man klarar inte riktigt av att sortera intrycken.
Ska i alla fall bli jättespännande att följa detta, färgprovssamlingen ser lovande ut. Gillar att det finns fler som kanske spårar ur lite, så att av inte är ensam om det.
Helle

Roblin sa...

det är alldeles, alldeles underbart!
Jag ser fram emot att ni flyttar in och kan visa mer från det. Det ser verkligen ut som ett välkomnande hus som behöver få visa upp sig på bild ordentligt =)

Sara sa...

Försökte skriva en kommentar här häromdagen, men min mobil la ner, så nu provar jag igen.

ÅÅh, stor igenkänning! Vi köpte hus i juni i år (och flyttade in för drygt en vecka sen). Känner ungefär så här för huset: vill bara krama.

(om du vill läsa mer om vårt nya liv med hus och alla planer inför det som jag skrev om i somras kan du kolla min blogg).

Grattis till huset!

Elina sa...

Hur fint som helst, men trappen! Daaaamn trappen alltså!