fredag, april 12, 2013

Läsdagbok: Djurvänner

Det här har jag läst: Djurvänner, av Anton Marklund.

Och det är: En helt vansinnigt bra roman om en familj i Västerbotten. Familjen består av mamma Mona, pappa Lennart, och sonen Johannes. Man fattar två saker direkt: 1. Sjuttonåriga Johannes tacklar inte världen som alla andra, han är autist. 2. Något hemskt har hänt, för Johannes blir hämtad av en silvrig bil i början av boken och tvingas lämna familjen. Sedan får man med hjälp av växlande berättarperspektiv historien upprullad framför sig. Ibland är det Mona som berättar, ibland Lennart och ibland Johannes.

Det här gillar jag med boken: Precis allt, tror jag. Det här är en lättläst och väldigt spännande bok, som man läser på några timmar. (Jag vill jämföra med hur det känns att läsa en deckare, fast det här inte är en deckare.) Men när de där timmarna är över? Då fortsätter "Djurvänner" att mala runt i huvudet, och jag är rätt säker på att jag kommer att tänka på den här berättelsen i flera år. Jag älskar den. Fast den är fruktansvärd. Och personporträtten i den här debutromanen? Helt fantastiska.

Det här gillar jag inte med boken: Alltså, "Djurvänner" är lite som ett slag i magen. På ett obehagligt, hemskt och ganska hopplöst sätt. Har ni läst "Vi måste prata om Kevin"? Den här är obehaglig på ungefär samma sätt, fast light. Men ogillar jag det? Nej, verkligen inte. Jag blir illa berörd av att läsa, och känner så mycket för alla karaktärerna att jag vill älta i evighet efteråt, men jag ogillar verkligen inte att jag gör det, för det är ju det som gör boken så fantastisk. Mona och Lennart och Johannes kommer inte att lämna mig på länge.

Alla måste läsa.

Alltså, på riktigt, alla måste läsa, så att vi kan älta sedan.

Just do it, den är värd det!

2 kommentarer:

rakel sa...

KUL! För pappa lånade precis ut den till mig när jag var hemma över påsk. PEPP! Börjar med den i kväll helt enkelt.

olivia sa...

Går snabbt som attan in på ELIB och laddar ner den. Ser att de har en lång lång beskrivning av bokens innehåll, men hoppar över då det räcker med det du skrev.