söndag, februari 03, 2013

Lisas läsdagbok: Tell the wolves I'm home

Detta har jag läst: Tell the wolves I'm home, av Carol Rifka Brunt.

Och det är: Jamen, det är väl lika bra jag säger det direkt? Det här är min nya favoritbok. Den åker rakt in på min "Du käre värld vad jag ÄLSKAR dessa böcker, jag vill ha dem under huvudkudden"-lista. Om jag nu hade haft en sådan lista, då.

Hur som helst.

Den utspelar sig 1987 och handlar om June, 14 år, som precis förlorat sin älskade morbror Finn i aids. Om hennes storasyster Greta. Om hennes mamma. Om morbrorns pojkvän. Och ganska mycket om konst också, för morbrorn var konstnär och det finns en tavla som spelar stor roll i historien. Jag tror boken är lanserad som vuxenroman, men den kan lika gärna läsas av en så kallad "ung vuxen" också.

Typiskt citat: "What kind of dying?" was what I finally said.
I watched as my mother traced her index finger against the table. AIDS, she wrote. Then, as though the table was a blackboard, as though it could remember what she'd written, she rubbed it out with the flat of her hand.

Det här gillar jag med boken: June! Greta! Finn! Toby! TAVLAN!!! Alla hemligheter! All kärlek! Hela skildringen av hur det var att ha hiv då, hur lite man visste, hur rädda alla var! Och inget av det där säger ju kanske er något, om ni inte hunnit läsa ännu. Men så här då: jag är nåt så jävulskt imponerad av denna historia, och denna författare. Hur får hon in alla dessa smarta, fina, listiga trådar på 355 sidor? Ett litet mästerverk till bok, det här, det säger jag er.

Det här gillar jag inte med boken: Möjligen att den inte finns på svenska. (Än. PING! Alla Sveriges bokförlag.) Annars tycker jag lika mycket om den här som jag tyckte om The fault in our stars/Förr eller senare exploderar jag, vilket ungefär betyder att jag just nu går omkring med hjärtan i ögonen och småsnyftar för att boken är slut, och saknar alla karaktärerna, samt känner livet i mig.

Jag läste först om den här, och klickar ni så får ni också en bättre bild av vad boken egentligen handlar om. Men ännu viktigare är det här: Köp den! Låna den! Läs den, okej? Har ni det minsta lilla samma smak som jag så kommer ni att gilla.

5 kommentarer:

Ylva sa...

jag håller på med "Förr eller senare exploderar jag" nu och tycker så klart om. Vet du att du blurbar på baksidan!?

Lisa sa...

Haha, ja Ylva, jag såg det! Fick en liten chock! Men roligt.

Lo sa...

Halvvägs genom. ÄLSKAR!

Erika sa...

Förlaget hälsar att du nu även blurbar på baksidan av just Låt vargarna komma... :)

Cattis sa...

Läste den idag, den var underbar! Har du läst "Läsarna i Broken Wheel rekommenderar" & "Nattens circus"??? Klockrena boktips till dig annars...