onsdag, januari 2

Lisas läsdagbok: Wrestlarna

Detta har jag läst: Wrestlarna, av Viktor Johansson.

Och det är en: Roman med fyra berättarperspektiv om olika ungdomar på gränsen till en vuxenvärld som de inte riktigt vill tillhöra. Det är Cineasterna, Skejtarna, Videobloggaren och Webcamflickorna. De har av olika anledningar hoppat av skolan och försöker nu hitta en plats/roll i samhället. Det går sådär.

Typiskt citat: "Två sjuttonåriga skejtpojkar i stark sol. Deras luggar liknar hästars luggar och bär samma funktion, viftar bort flugor och knott. Flugorna vill åt deras ögon, vill äta vid deras ögon, det finns någon näring där. Det sitter något värdefullt i deras ögon redan nu."

Det här gillade jag med boken: Framförallt kanske att Viktor Johansson (som för övrigt har skrivit lyrik innan) verkar gilla ungdomarna han skriver om så väldigt mycket. Han tar dem på så stort allvar. Det är fint. I övrigt får jag ångest av boken, och det tror jag också eventuellt att jag gillar. (Man gillar ju böcker som får en att känna grejer, right?)

Det här gillade jag inte med boken: Alltså, hela tiden när jag läste den här boken så tänkte jag att "det här är en bra bok". "Viktig" också. Och "stark"! Ändå fick jag kämpa som ett djur för att ta mig igenom den. Den passar verkligen inte att läsas så som jag läste den - några sidor en dag, några sidor fem dagar senare, några sidor två veckor därefter. För mig flöt allt bara ihop. Läste jag inte den här sidan nyss? Eller? Det kanske jag inte gjorde. Eller? Bäst jag läser om. Eller? Det tog en evighet för mig att läsa ut den, och jag fastnade aldrig i den (förrän jag läste de sista 50 sidorna i ett svep) (det var då jag fick den där ångesten). Ändå är jag fortfarande övertygad om att den egentligen är allt det där ovan. "Bra", "viktig" och "stark", menar jag. Det är högst troligt mig det är fel på, bara. Eller mina läsvanor.

Inga kommentarer: