söndag, september 16, 2012

Och nej, det hjälper inte att de är "små och söta" heller.

I fredags när vi kom till torpet sprang det omkring en mus i Rufus säng.

Då dog jag nästan.

Sen gick det ett dygn, och sen sprang det omkring en mus i gästsängen istället.

Då dog jag nästan igen.

Och jag veeeet att det är skitlöjligt och att mössen är mycket räddare än jag och yada, yada, yada. Det hjälper verkligen inte ett dugg.

Skulle ändå gärna se att alla möss avgick med omedelbar verkan.

6 kommentarer:

tojis sa...

Låna min katt? Eller tja...jag som bor i ett musfritt hus har istället problemet att katten fångar möss som hon tar med in och stolt visar upp.

hedgehog-sara sa...

Möss är jätteläskiga - jag förstår dig helt!

Anonym sa...

Precis när jag ska stänga av tvn och göra något produktivt så dyker du upp i rutan! Jag har aldrig hört dig prata förut (eller varit rörlig över huvud taget) och vad otippat det blev!

Spader Madame sa...

Visst är det oförklarligt? Det är något med att de rör sig så jäkla fort, tror jag. Roligt att ha möss inne är det inte.

Boktjuven Ingerun sa...

Trodde att det här skulle vara ett inlägg "Om en liten skär och många brokiga"...:)

Fröken Fräken sa...

För att inte tala om de förbannade råttorna... fast de har vi iofs inte inomhus, bara i stallet, men det är illa nog. de är ju inte ens små och söta!