söndag, augusti 26, 2012

Hej utvecklingsssprång, gång, whatever!

Klockan 15.00 idag satt jag vid matbordet och berättade för min syster att Svante var något av en fegis, som inte vågade släppa taget och gå på egen hand, fast han egentligen kunde. "Hans rekord är tre steg", sa jag. "Men han är hur stadig som helst, så jag han skulle säkert kunna gå obehindrat om han bara vågade."

Klockan 15.42 bestämde sig Svante för att han vågade, och började gå.

Så himla fräckt! Från ett ynkligt rekord på tre steg till att knata runt, runt i lägenheten LIKE A BOSS på mindre än en timme.

Ni skulle sett hans nöjda flin.

Ni skulle hört folkets jubel.

FANTE KAN GÅ!

Det är en mycket stor dag, etc.

7 kommentarer:

Sara sa...

Yey! Sådär var vår äldsta - sejfade nåt enormt. Sen bara började han, från en dag till en annan. Travade runt som om han aldrig gjort annat.

Lillebrorsan körde på en klassiker istället, börja gå några steg här och där, kröp ibland och gick ibland och fasade ut krypandet på typ en månad.

Olga sa...

Kaja fick också för sig att hon skulle gå en dag och sedan har hon inte gjort annat. Lustigt!

hedgehog-sara sa...

Hurra!

Ljuvlia sa...

Gud vad kul! Min korvunge vågar inte heller riktigt, han har också tagit några steg och när man håller honom i handen går han hur bra som helst (även när han håller i mina byxor eller min kjol...). Hoppas det släpper snart för honom också!

Lovisa sa...

Jag ställde ner dottern (1 år - någon dag) på posten i Umeå med vetskapen om 'att hon går ingenstans'. Då bestämde hon sig för att lämna mig och gick ut.

Sandra sa...

Heja Svante!

Helena sa...

Sjukt snygga braxor!!!