tisdag, juni 5

Sjuttiotolv trappor senare

En sak kan man ju konstatera: New York har en del att jobba på när det gäller tillgängligheten på tunnelbanan. Det är trappor freaking överallt, och inte en enda hiss eller rulltrappa så långt ögonen når. Inte så himla underligt att vi är nästan ensamma om att ha barnvagn med oss ner i tunnelbanesystemet. Sweet lord, vad vi bär vagn! Upp för trappor, ner för trappor, upp för trappor, ner för trappor, jag kommer att ha armmuskler the size of Texas när jag kommer hem. Trots att vi har lättaste paraplyvagnsvarianten och Svante i en bärsele. Hur gör folk som bor här på riktigt, och inte kan knata i trappor? Stannar hemma? Åker taxi? Skaffar sig arbeten/hobbys som är centrerade kring de få stationer som trots allt är handikappanpassade?

Trodde aldrig jag skulle tänka tanken, men jag uppskattar plötsligt kisshissarna i Stockholms tunnelbana ganska mycket mer än jag gjorde nyss.

6 kommentarer:

Lovika sa...

En av de bästa sakerna med att vara borta är att man får nya perspektiv. Ganska ofta är det nya perspektiv på det man har där hemma och ganska ofta tycker man att det man har där hemma är rätt bra. Och det är ju käckt eftersom man oftast skall åka tillbaka dit sedan.

Daniel Åberg sa...

Det är verkligen hopplöst med barnvagnarna i New York, samma sak i Berlin. Där var dock människor väldigt hjälpsamma och snabba att komma till ens räddning när man kom med barnvagn och ibland resväska och hissarna fanns ingenstans att finna.

När vi bodde i Berlin hade vi dessutom vår lägenhet på fjärde våningen – utan hiss! Det var så där kul med barnvagnen under ett års tid...

Karin K sa...

I Paris är ju tunnelbanan ungefär likadan, men jag tror att alla barnvagnsförare åker buss där. Jag minns att varje gång jag åkte buss var den full av vagnar.

Det måste väl finnas bussar i NYC också, eller? Jag vet att man som turist ofta tycker att tunnelbana är tryggast och lättast att förstå sig på, men bussar är onekligen smidiga. Och man kan ju titta på utsikten!

Anonym sa...

Det är likadant i London och Paris.
Min kusin bor i Brooklyn med två barn. Jag frågade honom när vi var där senast hur de gör i barnvagnsfrågan i Subwayen. Han sa att dels måste man va stark i nyporna onekligen, dels lär man sig vilka stationer man byter linje utan att byta perrong och dels lär man sig exakt vilka stationer som råkar ha hiss.
Men visst har vi det bra i Sthlm med både rulltrappa, hiss och ramper!

/Karin LG

Sandra sa...

Haha! Ja de där kisshissarna är rätt bra när allt kommer omkring, även om det inte känns så när man står där och halvt storknar av lukten....

étincelles sa...

Jag bor i Paris, och jag tog alltid bussen när jag hade barnvagn.

Apropå hur gör de i NYC - minns plötsligt att Miranda i Sex and the city bar runt på något som såg ut som en bilbarnsstol med handtag (finns säkert ett bättre namn, men kommer inte på nu)! Hon bar den lite som en handväska, men det kan ju inte ha varit så lätt som det såg ut!