lördag, juni 23, 2012

Dinosauriegodisar till frukost, någon?

Grej jag testat idag: Försökt göra en deal med min äldsta son angående lördagsgodis. Vi var nämligen på naturhistoriska idag, han och jag, och han hittade några SU-PER-HÄF-TIGA dinosauriegodisar som han kände att han inte kunde leva utan. Så vi kom överens om att vi skulle köpa godisarna, lägga dem i skåpet, och spara dem till imorgon. Till lördag.

Det var en bra deal, tyckte vi båda.

Då, på museet.

Nu är klockan 21.42, och Rufus sitter vid köksbordet och stirrar stint på dinosauriegodisarna med darrande underläpp. De senaste timmarna har han tänkt konstant på dessa godisar, pratat om dem, pratat med dem, tittat på dem, klappat på dem, försökt lukta på dem, lekt med dem, gömt dem, hittat dem, lyckats förhandla sig till att få öppna förpackningen och rada upp dem på köksbordet (!!!), stirrat på dem, försökt förhandla sig till att få smaka på dem, och slutligen - CHOCKEN - gråtit lite över dem.

Han har också försökt förklara för mig att det är imorgon idag. Samt hävdat att dinosauriegodisarna "INTE TRIVS RIKTIGT HÄR PÅ BORDET, MAMMA. DE VILL VARA I MIN MAGE."

Om han kommer att äta dinosauriegodisar i gryningen, innan frukost?

Oh, yes.

Om jag kommer att göra samma deal med honom jättemånga gånger till?

Vi får se lite.

4 kommentarer:

Charlotte sa...

Haha! Inte exakt den dealen men motsvarande har jag gjort flera gånger. Man får trösta sig med att man gör sina barn till goda förhandlare på det där sättet.

Och förstås att man får det stora nöjet att med viss trötthet och allmän cynisism i kroppen tänka "Dinosauriegodis? Vem uppfann det, och varför?"

Maja-Stina sa...

Så underbart! Så himla underbart!

Johanna i Berlin sa...

Min son tiggde till sig en klubba i en affär och fick, precis som Rufus, spara till lördag. Det var på en söndag, ca kl 11. Han frågade "är det lördag nu?" var tionde minut under resten av veckan. Fatta lättnaden när lördagen äntligen kom. För alla.

Colombialiv sa...

Jag dör! Det här är nog topp-tre av roliga Rufus-historier du någonsin publicerat på bloggen! Och konkurrensen är hård.