lördag, september 17, 2011

Miraklet i Örnsberg

Innan när jag var ute på gården hörde jag hur en massiv kör av röster skrek på mig. Jag insåg direkt att det var en hoper bloggläsare. Ni bara: "Jaha, Lisa. Nu är det ju lördag, och ditt träningskort har börjat gälla. Har du varit på gymmet, eller? Va? Va? VA?"

Lustigt att ni skulle fråga just det, känner jag.

FÖR DET HAR JAG JU FAKTISKT!

- imponerat sus genom publiken -

Lyssna på det här: Jag reste mig från soffan, snörade på mig träningsskorna, sprang tre kilometer (UTAN ATT GÅ NÅGONTING ALLS), lyfte skrot i 45 minuter, gick hem, duschade, helt vanligt. Tyckte tamigfan nästan att det var "skönt".

*dör stoltdöden*

Hörde jag applåder? Såg jag vågen?

Jag tänkte väl.

5 kommentarer:

Anna sa...

Jag är sjukt imponerad. Och avundsjuk. Måste köpa en ny soffa. Den här är för nedlegad för att man ska få upp rumpan ur den.

yllet sa...

uh-uh!! ( du vet sånt där äckligt uhuhljud? som folk på träning skriker?)

Cecilia sa...

*vågen*!

JoL sa...

Applåder!!
Snart föreslår jag inte "ha ett fika/lunchmöte" utan går på "ha ett joggmöte".

ullrika sa...

*hänger på vågen*!