Okej, så man kanske var en liten smula nervig när man gick omkring och var på tjocken med sitt andra barn för att man eventuellt kanske trodde att man inte rimligen skulle kunna gilla det lika mycket som man gillade sin första unge. Det kanske man var. Och man kanske tänkte att ja, ja. Det är ju gulligt med bebisar och så. Men hur ska en spädis någonsin kunna mäta sig med det där fantastiska förstabarnet man avlat fram? T-t-t-t-tänk om jag inte har gill så det räcker? Så kanske man tänkte.
Men, this just in: Det hade man. Det kunde man! Chockerande nog vill man bita exakt lika mycket i det andra barnet som man vill i det första, för att man inte vet var man ska göra av allt tyck om. Och ibland när man tittar på honom så bara GNNNNN! Kärleksoverload!
Idag fyller Svante 3 månader och är, på det stora hela, ett sjusärdeles bra barn. Han också. Jag menar, gullig OCH luktar gott! Har haft en himla tur på många sätt, jag.
13 kommentarer:
Grattis Svante!
Du är en av mina absoluta favvisar också!
Visst är det fantastiskt! Det är som om hjärtat växer lite för varje barn man får.
Haha min pappa var på allvar jätterädd för det när mamma var gravid med mig, barn nr 2. Han kom också fram till att tänk, det kunde man!
Och grattis söta lilla Svante!
Som nummer sju i skaran är jag glad att det funkar :-)
Grattis till er båda då!
Markattan
Ja, tänk att det fungerar så finurligt ;)
Det var svårt att tro när tvåan var på gång, även om alla sa det.
Grattis till er lille 3-månadersfining!
Jag gick och tänkte på precis samma sak idag! Himla bra att det fungerar som det gör.
Det finns liksom alltid ett rum till i hjärtat för nästa barn att älska. Figgigt och underbart!
Grattis fine Fante! Och grattis till dig som gjorde den fina upptäckten.
Det är ju som om det föds en ny kärlek för varje barn...
Vad skönt att du skriver det, för det är där jag befinner mig nu. Förstfödignen är ju helt perfekt och fantastiskt och hur ska jag kunna ha älsk nog? Jag inser ju förstås att jag kan det, men just nu så känns det lite mysko!
Så himla toppen är det! Grattis fina Svante!
Hej Fante, finaste pojken i Stockholm! Saknar mina konversationer med dej, du hade onekligen mycket att säga!
Men jösses! Den där Fante är ju livsfarligt söt! Grattis till er, och honom, för framtiden.
Skicka en kommentar