Mirakulöst nog lyckades min mamma få Rufus att somna själv* i sin säng när vi var i Småland, medan hon "satt i fåtöljen utanför rummet och väntade". Utan protester. Utan minsta knot, faktiskt. Kul för henne! Verkligen.
Nu försöker jag härmas och göra samma och sno den där lyckade rutinen once and for all. Det går... över förväntan. Idag kom Rufus visserligen ut i vardagsrummet där jag "satt i soffan och väntade" över 20 gånger innan han till slut somnade, men han somnade själv! Och vi blev inte osams! KÄRA HÖGRE MAKTER, knack, knack, ta i trä, etc, etc, etc, LÅT DET FORTSÄTTA SÅ HÄR NU DÅ, tacksåmycket, fint. Gärna med färre än 20 x diskussion så småningom. Även om diskussionerna är ganska underhållande.
- OJ, MAMMA! HÄR KOMMEJ JAG! JAG VAKNAJ HELA TIDEN. DE BÄTTJE JAG SITTE SOFFAN OCH VÄNTAJ. DU KAN SOVA SÄNGEN. GONATT!
*själv som i "utan vuxen människa som ligger bredvid i minst en timme, kanske två och väntar på att han ska somna".
9 kommentarer:
Hear hear... Kriget med 2,5-åringen kring läggningen är en ständigt återkommande grej hemma hos oss. I kväll blev jag trött å sa åt honom att gå å lägga sig i vår säng men då ville jag inte höra något mer från honom. Ok, sa han och somnade. Vi bär över honom till sin egen säng sen när vi lägger oss. Kanske inte det bästa sättet, men alltså... Någon gång måste man ju få en kväll utan den där frustrationen.
Oh ja, oh ja. Och lite skönt att höra att det är sâ för fler, i 2.5 vevan. Mao - det bör gâ över? (När?! när?!)
Det går över eller det gick åtminstone över med äldsta sonen.
Vilken underbar kille! Han har så bra kommentarer hela tiden. Men stå på er bara. Ni vuxna vinner så småningom. Och litet försiktigt GRATTIS till nya sovrutiner.
PS Det var kul för mig! DS
När jag och markatteungen var i det läget, snart trettio år sen? brukade jag luras lite.
Lockade med saga om han låg i sin säng och väntade medan jag diskade/ringde viktigt samtal/vek lite tvätt eller så.
Såklart läste vi först och sen lur med andra sagan. Gick utmärkt.
Markattan
Rufus låter precis som år Noah 2,5 år! Har alltid sovit oroligt och just nu är det hopplöst. Ett tag satt vi i hans soffa tills han somnat och efter ett tag tog det bara en kvart att lägga honom. Men så stördes rutinen av nått och nu är vi tillbaka bredvid honom i sängen och det kan ta upp emot 1 timma. Sen sover han inte ens hela nättrrna utan är uppe och härjar Vi har dessutom 2 tvillingtjejer på 6 mån som ska i säng. Man blir ju lite småtokig här vissa kvällar alltså...
Er son = världens ballaste människa.
fråga: kan man skicka fler ungar på kurs till Småland? kan betala dyrt. eller nä, inte dyrt tyvärr. men kan diska!
haha, han är sjukt rolig i alla fall... :)
Skicka en kommentar