HAHAHAHA, hör mitt gälla och tämligen hysteriska skratt! Två (2) missnöjda barn i en morgonrutin som inte hunnit bli någon rutin, alltså, det är ALLDELES FÖR MÅNGA!
Önskar att jag vore en bläckfisk. Lite slemmig förvisso, men med praktiskt antal armar. Ser dessutom stor potential i de där sugkoppsgrejerna som sitter på de åtta armarna. Skulle med största säkerhet kunna komma till användning för att suga fast barn som försöker smita från frukost/påklädning/blöjbyten/diverse för att "SPINGA VÄG OCH GÖMMA!". Det fattar man ju.
Undrar stilla hur dags de gick upp förr i tiden, då när allt var svart-vitt och alla familjer hade arton barn. För att hinna med på morgonen, menar jag. 04.00? 03.30? Gick de ens och lade sig på kvällen? Kan knappt ha varit lönt i så fall. Jag menar, lika bra att börja duka fram frukosten strax efter nattningen, för att vara på den säkra sidan och kunna garantera att åtminstone den vuxna personen i hushållet ska hinna få i sig lite morgonkaffe innan det är dags för freaking kvällsmat igen.
3 kommentarer:
Jag blir lika glad varje gång du citerar Rufus med JETESTORA BOKSTÄVER! :)
Åh gud som jag har längtat efter att få läsa din beskrivningar av vad jag varit med om sen lillasyster föddes. Underbart! Tack! Och det blir bättre.. fast ja, det blir sämre också. Tänk dig samma morgon fast med overaller som ska på. Och vantar. Och mössor. /en som aldrig mer tänker föda barn i januari
Det var nog enklare då. Så fort ett barn kunde gå fick den börja hjälpa till. Alltså äldre syskon tog hand om yngre syskon. Om ett sprang och gömde sig fick en annan unge leta rätt på den som gömt sig och så fick de gå och stapla ved, göra smörgåsar, hälla upp mjölk eller så. Tror jag.
Skicka en kommentar