Jag förlorade min mamma i cancer förra våren och har fortfarande inte kommit ur vakuumet. Jag fattar bara inte. Cancer ska ju bara drabba folk man inte känner.
Inte okej alls! Jag liksom många som kommenterat har även förlorat en väldigt nära, min kära far till den där helvetens sjukdomen.I höstas. Inte okej någon stans. Önskar att det fanns större ord än beklaga sorgen. Men orden försvinner lixsom... svåra att finna.
Nej, cancerjävulen är inte okej, jag beklagar verkligen sorgen. Jag förlorade min dåvarande fästman i en hjärntumör dagarna efter att han fyllt tjugofyra, så jag har inte heller mycket till övers för den skitsjukdomen. Av någon underlig anledning ska jag ändå, för tredje sommaren i rad, arbeta på en canceravdelning här på sjukhuset. Ibland väljer livet underliga vägar åt en.
Fy. Fy fy fy. Ord är inte tillräckligt. Men man kan leva livet istället, äta bullar, skratta sig lycklig med familjen man har och möjligtvis sjunga en visa.
30 kommentarer:
Beklagar sorgen.
Herregud vad hemskt! Stackars dig, och de och alla. Tänker fina tankar och skickar!
Usch och fy för cancer!
Förlorade själv min pappa i cancer i somras, det finns inget värre.
Beklagar verkligen sorgen.
Cancerjävel, håller med du =(
KRAM
Fan! Jag förlorade min faster i somras. Cancerfan där med. Det finns liksom inget jag ogillar så mycket som den där sjukdomen. Det är fan överjävlig.
Kärlek till dig.
Cancer suger, så är det bara. Jag har förlorat båda mina föräldrar till den djävla sjukdomen.
Jag beklagar er sorg.
Kram
Jag förlorade min farbror för knappt två år sen. Jävla skitsjukdom.
Omtankar!
ja fy sjutton. skit är det.
Jag beklagar.
DEt är åt helvete!
Beklagar.
Jag förlorade min mamma i cancer förra våren och har fortfarande inte kommit ur vakuumet. Jag fattar bara inte. Cancer ska ju bara drabba folk man inte känner.
Usch vad hemskt.
Jag skickar mina tankar och en kram
Inte okej alls!
Jag liksom många som kommenterat har även förlorat en väldigt nära, min kära far till den där helvetens sjukdomen.I höstas. Inte okej någon stans.
Önskar att det fanns större ord än beklaga sorgen. Men orden försvinner lixsom... svåra att finna.
Skickar en tröstande kram.
Nej, cancerjävulen är inte okej, jag beklagar verkligen sorgen. Jag förlorade min dåvarande fästman i en hjärntumör dagarna efter att han fyllt tjugofyra, så jag har inte heller mycket till övers för den skitsjukdomen. Av någon underlig anledning ska jag ändå, för tredje sommaren i rad, arbeta på en canceravdelning här på sjukhuset. Ibland väljer livet underliga vägar åt en.
Tag hand om dig, och om er. Värme och omtanke.
Jag håller med, det finns inte mycket värre!
Förlorade min älskade morfar i höstas till cancern.
Jävla skithelvetessjukdom!
Beklagar sorgen. Styrkekramar.
:`(
Fy. Fy fy fy. Ord är inte tillräckligt.
Men man kan leva livet istället, äta bullar, skratta sig lycklig med familjen man har och möjligtvis sjunga en visa.
Fruktansvärt sorgligt.
KRAM!
Jag vet. Mamma dog av skiten i somras.
Åh Lisa. Kram!
Jävla skitsjukdom. Jag tänker på dig och dina nära.
Å nej! Döden är överdjävlig verkligen, för alla inblandade. Verkligen ledsen för er skull, skickar en kram fastän vi inte känner varann.
Jävla cancerjävul.
Franska som passar bra in i sammanhanget.
Beklagar verkligen.
Vad fina ni är allihop, tack!
overkligt hemsk och lömsk den där cancerjävulen. men vad skönt att få ett passande ord på den: cancerjävul.
jag beklagar verkligen.
omtänker
Usch! Jag beklagar din och alla andra anhörigas sorg :(
Precis så! Den där djävulen är på väg att ta min svärfar :(.
Ledsamt att förlora någon nära.
Kram!
Skicka en kommentar