Tycker att den där bebisräknaren tickar på med en svindlande hastighet, faktiskt. 29 dagar kvar till beräknad bebis? Det är ju absolut ingenting, det.
Det stressar mig faktiskt lite (på ett mkt mkt bortskämt sätt, ja) att jag inte känner mig mer utled på det här gravida tillståndet än vad jag gör. Förra gången jag hade en månad kvar av preggotiden hade jag liksom samlat på mig all världens vatten i ben och fötter, hade ont överallt och kunde knappt röra mig. Jag räknade ta mig farao inte bara dagarna till det skulle komma bebis, jag räknade minuterna. Den här gången är det lättare att vara på smällen, tycker jag. Inte lika ont, inte lika tjock, inte lika mycket vattenansamlingar, inte lika utled. Och det är jag förvisso väldigt, väldigt glad för. Men också: Liiite, liiite stressad. Den där utleda känslan gör verkligen underverk för combat-inställningen när det kommer till värkar och förlossning and all that jazz, nämligen. Och ja... den kan man ju faktiskt behöva.
Förra gången: Typ "längtade" efter lite "härliga värkar" och att allt skulle "sätta igång".
Denna gången: Längtar så fan heller.
Såvahetere, bebis? Du kan väl ta det lite lugnt där inne, va? Ladda hem en säsong av någon bra tv-serie och suga på tummen eller vad du nu har för intressen och slappa ett tag till? Och sen kanske komma levererad med storken om en månad? Fint! Vi säger så då.
5 kommentarer:
Åhå! Ser att du är i vecka 35+6 idag, det var den dagen jag fick min dotter. Hon är snart 3 månader nu. Sonen, som är någon månad yngre än Rufus, kom i vecka 36+2! Vet att det är svårt att förstå, men visst är det häftigt att det ligger en helt färdig bebis och trynar där inne.
å vet du, jag gick 13 dagar över tiden. det var ingen räkmacka kan jag säga. det var något av det: jobbigaste ever.
hoppas din bebis kommer när den ska.
29 dagar! Wohooo!
Inte så att jag vill stressa dig, Lisa. Alls inte. Men ju tidigare en hyfsat färdigvuxen bebis bestämmer sig för att komma, desto lättare för den att krångla sig ut. Om jag säger så.
Min dotter Johanna föddes tre veckor för tidigt och det var en perfekt födsel, medan hennes storebrors ankomst var mest kaos. Typ ett taskigt genrep. Med Johanna visste vi vad som väntade. Jag lyckades till och med bli glad vid rätt tidpunkt.
Jag vet vad du menar. Jag gick en vecka över tiden men jag var inte less på att vara gravid. Eller inte mer less än jag var tidigare. Men när det så gick igång så var jag klar på två röda! Det var dock inte bebisen, han kom först ut 1,5 dygn senare.
Skicka en kommentar