onsdag, november 10

Julpeppen!

Brukar vanligtvis vara taggad till tänderna när det börjar närma sig jul, för å, vad jag älskar skiten! Jag får sitta på mina händer för att inte börja julpynta i oktober, vanligtvis, och i år! I år övergår julpeppen allt sans och vett. Härleder det mesta till att Rufus äntligen nått en ålder då han har vett nog att uppskatta livets viktigheter (tänker: Tomten. Tindrandet. Paketen. Sådana grejer.) och jobbar för tillfället dygnet runt på att bygga upp skyhöga förväntningar hos både honom och mig. Hittills går det över förväntan, nu pratar han ungefär lika mycket om tomten som han pratar om mig, pappan, och Tova på dagis. Det är ganska mycket det.

Det är inte så långt till första advent nu, va?

3 kommentarer:

Boel sa...

Som pappa alltid sagt, "tindra, förhelvete, ungdjävlar!". Älskar julen och är nog något av det närmaste jultraditionsfascist man kan komma... När mamma slängde pappergrisen Putte som bror gjort på dagis för 20 år sedan höll det på att inte bli jul...

cecilia s-t sa...

Och en julsjälsfrände till dig har redan börjat smygköpa pynt att gömma i förrådet till 1a advent då jag planerar att nonchalant ta fram det och låtsas att det är gammalt pynt från tidigare år. Och igår smög jag iväg på Huseby julmarknad där jag spenderade 3,5 timmar. Gissa om mina ögon tindrade!

sofie sa...

När tvååringen i mars i år pratade om tomten brast hjärtat en smula. Tänk att behöva vänta en hel livstid, som i hans fall, på att tomten skulle komma! Så vi har numera en ny tradition. Utöver jultomte så har vi även en julitomte som kommer mitt emellan jularna. Mycket nöjd med detta arrangemang. Tomten var mindre nöjd då det var hemskt hett att klampa omkring i röd pälsklädd dräkt under årets varmaste dag, men hey, vad gör man inte för de små!