Kläderna namnade, ungen nybadad, alla peppade.
Imorgon börjar Rufus skolas in på dagis. Yej!
Har mycket, mycket höga förväntningar på livet med dagis.
Inte bara för att jag tror att mitt barn kommer att älska det (det finns i det närmaste inga ord för hur tråkigt han tycker det är att hänga hemma med oss hela dagarna nuförtiden), utan också för att jag hört att det är så lärorikt att gå på förskola. Framåt fredag räknar jag i runda slängar med att Rufus lärt sig lägga tillbaka leksakerna efter sig när han lekt färdigt , sitta still på stolen tills alla ätit färdigt, använda både kniv och gaffel (i rätt hand!), artikulera tydligt, stava ordentligt och signalera med blinkersen när han kör in och ut ur rondeller.
Ska bli fint.
8 kommentarer:
Kom ihåg att ungar är väldigt anpassningsbara. Om dom känner sej älskade av föräldrarna, så brukar dom inte ha nåra problem med att anpassa sej. Och det lär inte bli nåra problem med Rufus heller. En kort anpassningstid, sen är det nog fullt ös!
Min dotter är tre och ett halvt nu och har kunnat en hel del av de där prylarna ganska länge. PÅ DAGIS. För hemma ålar hon rätt ofta fortfarande omkring på stolen när hon äter, käkar med fingrarna och lämnar leksakerna i ett kaos.
Det mesta funkar nog på fredag. Men blinkerskunskap är överkurs.
Fullt ös medvetslös, är min gissning. Lycka till.
Hoppas kan man ju alltid!!! Lycka till!
Tror det kommer gå galant! Min dotter är 21 månader och har gått på dagis sedan mars. På en av dina punkter är hon jätteduktig: att plocka undan efter sig! Inga bråk, ingen övertalning! Så skönt!
Lycka till!
Själv är jag 35 och jobbar fortfarande hårt på det där med att använda blinkers in- och ut i rondeller så ha inte för höga förhoppningar bara.
;-) Ja ibland kan man undra om det inte är dagisbarn som är ute och kör i trafiken, i rondellerna...! :-)
Skicka en kommentar