Har jobbat sista dagen på jobbet idag och gått omkring med en mycket dramatisk domedagskänsla tätt tryckt intill bröstet hela dagen.
Tänkt: Jaha. Då var det sista gången jag skickar mejl från den här adressen. Sista gången jag åker den här hissen. Sista gången jag öppnar det här fönstret. Sista gången jag kokar fulkaffe i den här kaffebryggaren. Sista gången jag larmar av det här larmet. Sista gången jag ställer väskan på den här hurtsen. Sista gången jag svär över den här skrivaren. Sista gången jag äter lunch ute. Sista gången jag planerar en sådan här tidning. Sista gången jag frankerar kuvert i den här frank... vänta nu här. Sista gången jag äter lunch ute? Skärp mig.
Men i alla fall, sista dagen på jobbet.
Känns weird.
1 kommentarer:
Relaterar mycket. Det är väldigt underligt att sluta på ett ställe där man jobbat ett tag (när det gäller just din (nu före detta) arbetsplats så kom jag ju alltid tillbaka så det blev liksom aldrig så dramatiskt. Fast nu är det nog finito forever.)
Skicka en kommentar