Igår kväll: Väldigt rolig fest på bästa bokförlaget. Väldigt rolig. Mycket med den var kul, men två detaljer stack ut. Bjudciggen och heliumballongerna. För några år sedan lackade barnboksmänniskorna på Rabén & Sjögren ur en smula på att de förväntades bjuda på snälla saft och bullar varenda gång de hade fest, bara för att de råkade jobba med barnböcker. Nu för tiden bjuder de på cigaretter istället. Bredvid salta pinnarna således - ett glas med bjudcigg. Jag rökte dem visserligen inte, men jag gillade dem ändå. Jag gillade heliumballongerna också, faktiskt. Jag använde mig visserligen inte av dem heller, men kan ändå konstatera att grundvillkoren i ett förlagsavtal definitivt är roligare när de läses med heliumröst än utan.
Men! Note to self: Måste sluta niga instinktivt när jag blir presenterad för folk jag beundrar.
Niga = inte det minsta coolt.
Ändå bara:
"Lisa! Det är Sara Acedo som gjort omslaget till din bok."
"Shit! Hej."
Och sedan neg jag och liksom tryckte hennes hand och stammade något om att jag kanske avgudade henne lite.
Inte så himla häftigt, faktiskt.
Men! Jag kunde ju ha kastat mig ner på marken och kysst hennes fötter.
Det hade varit värre.
2 kommentarer:
Själv tycker jag att niga är ascoolt. Jag niger jämt när jag tar i hand, det går av bara farten sedan jag var barn och mormor liksom lärde upp en till det. Respektfullt och i tvåtusentio relativt ovanligt. Men jag gillar, fortsätt niga för tusan!
Jag niger också. Och gud vad ocool jag känner mig varje gång jag inser det...
Skicka en kommentar