torsdag, mars 4

Hoppet lever

Men alltså, kanske ändå!
Kanske att jag klarar mig?
Jag mår inte så illa nu längre.
Plus: Det är ju så himla töntigt att vara sjuk.
Man pallar ju inte.

Roar mig istället med att fylla i finaste boken om Rufus första år, och undrar lite smått var jag gjort av min hjärna. Här är den i alla fall inte.

Föddes: 21 januari 2009. (Det minns jag!)
Veckodag: Onsdag (Måste fuska. Kollar bloggen.)
Klockan: 23.47 (Måste fuska. Kollar journal.)
Vikt: 3940. (Måste fuska. Frågar Gustav. Han vet inte. Kollar journal.)
Längd: 51 cm. (Måste fuska. Frågar Gustav. Han vet inte. Kollar journal.)
Vädret: Eller hur! Var det väder? (Ljuger och skriver grått slask. Känns rimligt.)

Vad som är fint med det här är att jag snart kommer att titta i den där boken och tro på varenda ord jag skrivit dit. Jag kommer bli så sjukt imponerad! Rufus Bjärbo, fullärd vid en ålder av åtta månader. Ni förstår ju.

7 kommentarer:

agneta sa...

Jag vet, man hade liksom lite annat att fundera på den dan. Vädret kändes rätt sekundärt.

Peppe sa...

Jag har den hemma (boken alltså, inte Rufus. Det skulle bara vara konstigt)!

Nina [ljuvligt] sa...

Det här var ju ett jättebra tips! Letar faktiskt efter en fin 'mitt första år-bok', men har inte hittat någon än som duger :-) Synd att det inte fanns lite mer smakprov dock, lite vanskligt ändå att köpa något som man inte fått kika och bläddra lite mer i. Finns den i någon bokaffär tro?

Lilla O sa...

Själv blev jag utskickad på promenad av en barnmorska som trodde att jag inbillat mig att vattnet gått. Är du säker på att det inte var en flytning? Vad tror du kärring, kändes som ett rimligt svar, men istället promenerade vi i Skatås. Har därför stenkoll på vädret. Det regnade. Och nej, det var inte en flytning, märkte även hon efter promenaden.

Sofia sa...

Gud så skönt att fler än jag glömmer såna detaljer! Hrde någon lyrisk författare säga "att man minns för alltid vilken tid ens barn föddes". NOOOT, säger jag. Mycket minns jag, som den fantastiska lyckan över att ha fått världens finaste barn - och vem bryr sig då om vad klockan är?

Anonym sa...

haha men hallå hur lång var han då??

Malin sa...

Som jag känner igen mig!

Vilken fin blogg du har. Ett riktigt glädjepiller i vackert prasselpapper.