Först kräktes Rufus.
Sedan kräktes jag.
Sedan kräktes kollegan Sofie.
Och en annan kollega.
Och nu - en vecka senare - kräks kollegan Sofie igen.
Hon har varit hos läkaren som säger att hon fått bumerangkräksjuka.
Smittat någon resistent typ i första omgången, och nu har den resistenta typen smittat tillbaka.
Själv mår jag väldigt illa.
Och min syster kommer på besök ikväll.
Till henne säger vi nu alla i kör: Välkommen, gullet!
6 kommentarer:
Fy! Att må illa och veta vad som komma skall är ju värst av allt..
Jag bor i Schweiz. Här finns det ingen kräksjuka. Ingen är någonsin sjuk, eller ens förkyld. Helt sjukt. Alla hånskrattade åt svinet när det kom och då tyckte jag att de var dumma, men sen liksom bara dog det ut. Verkar inte som att sjukdomar biter på schweizarna. Jag tror jag ska bo här lite till..
Usch! Stackars stackars dig. Men vad menas med smittat någon resistent? Jag förstår inte alls. Krya på er!
Tack som fan.
Ja du lillasyster, kan bara hålla tummarna att du inte blir smittad!!!
usch, lät inge bra, hoppas ni kryar på er bums!
kramar från mig!
/E
Äh, Maria, jag använder säkert fel ord. Doktorn menade att Sofie smittat någon som inte kan få kräkrsjuka, som är immun. Och så har den immuna personen gått omkring och burit på smittan (utan att bli sjuk) och smittat tillbaka igen. Oschysst beteende, tycker jag.
Skicka en kommentar